Sök:

Sökresultat:

216 Uppsatser om Muskulär obalans - Sida 13 av 15

GÄrdsrÄd ? en vÀg mot förbÀttrad lönsamhet? : en kvalitativ studie i hur lantbruksföretagaren ser pÄ gÄrdsrÄdets effekt att pÄverka företagets resultat.

Ett lantbruksföretags förutsÀttningar ser lite olika ut beroende av vilken del av vÀrlden man vÀljer att studera. Om vi ser till det svenska lantbruket har det förÀndrats frÄn en reglerad marknad dÀr kooperations stÀllning var vÀldigt stark, för att sedan avregleras och slutligen Äter regleras nÀr Sverige blev medlem av den europeiska unionen. MÄnga fick ett klart besked hösten 2007 hur beroende vi Àr av andra lÀnders skörderesultat. Det har utmynnat i att allt fler ser sig utanför det egna landet för att utbyta erfarenheter och för att fÄ ny input och nya idéer till den egna verksamheten.GÄrdsrÄd innebÀr att företagaren bildar en samrÄdsgrupp tillsammans med de rÄdgivare och/eller andra intressenter kring företaget. Banken kan vara en intressent som Àr involverad i företaget men kan vara mindre aktiv i gruppen Àn vad t.ex.

Digital 3D-visualisering som gestaltningsverktyg för landskapsarkitekter

Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sÄgverken i södra Sverige. Valet att lagra virke pÄverkades av en mÀngd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som pÄverkade strategivalet med lagringen mest och dÀrmed vad som varit viktigast i frÄgan om att lagra virke. Syftet var ocksÄ att kartlÀgga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmÀssigt.Examensarbetet utfördes i samrÄd med SÄg i Syd vilket Àr en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsÄgverken. Arbetet avgrÀnsades pÄ sÄ sÀtt att det endast behandlade företag som var anslutna till SÄg i Syd.

Sydsvenska köpsÄgverksstrategier vid stormtimmerlagring

Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sÄgverken i södra Sverige. Valet att lagra virke pÄverkades av en mÀngd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som pÄverkade strategivalet med lagringen mest och dÀrmed vad som varit viktigast i frÄgan om att lagra virke. Syftet var ocksÄ att kartlÀgga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmÀssigt.Examensarbetet utfördes i samrÄd med SÄg i Syd vilket Àr en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsÄgverken. Arbetet avgrÀnsades pÄ sÄ sÀtt att det endast behandlade företag som var anslutna till SÄg i Syd.

Utvecklingspotentialer i Björkdals anrikningsprocess: Examensarbete Björkdalsgruvan Hösten 2012

Den hÀr studien utredde utvecklingspotentialer i Björkdals anrikningsprocess med inriktning pÄ flotationsprocesserna, vilka utforskades i syfte att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning de skulle kunna bidra till högre och jÀmnare guldutbyte genom anpassade parameterval. För att beskriva i vilka flöden guldet fördelades i dagslÀget uppstÀlldes en materialbalans. Material provtogs, provbereddes och analyserades med avseende pÄ guldhalten. Provtagningsmetoden grab sampling anvÀndes och materialprover frÄn sju provtagningstillfÀllen under dagen slogs ihop och bildade ett prov. Provstorlekarna baserades pÄ empiri men kontrollerades med GyŽs provtagningsformel.

Eutrofiering i Östersjön och dess effekter pĂ„ ekosystemet

Östersjön Ă€r idag ett utsatt omrĂ„de med mĂ„nga miljöproblem. Det Ă€r ett av vĂ€rldens största brackvattenomrĂ„den som bildades vid den sista istiden. Saltvatten nĂ„r endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid Ă€r mycket lĂ„ng och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sĂ€llsynt. De mĂ„nga geografiska delarna av Östersjön skiljer sig Ă„t i salthalt, topografi och artdiversitet och pĂ„verkas sĂ„ledes inte alltid pĂ„ samma sĂ€tt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön Ă€r eutrofiering.

Kunskap vÀger tungt men Àr lÀtt att bÀra : en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov

Datum: 2007-06-21Författare: Gottvall, MariaHolmqvist, ElinNivÄ/utbildning: D-nivÄ (MagisternivÄ) FöretagsekonomiHandledare: Nils WÄhlin, Niklas WahlströmTitel: Kunskap vÀger tungt men Àr lÀtt att bÀra ? en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehovProblem: ?Hur vÀl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning??Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att uppmÀrksamma och öka förstÄelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i SödertÀlje, genom att:? Identifiera osynliga mellanchefer.? Utveckla förstÄelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.? JÀmföra de osynliga mellanchefernas syn pÄ dess fortbildningsbehov med deras chefs syn pÄ detta behov.? Identifiera eventuella skillnader mellan tvÄ avdelningar angÄende osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.? Utveckla förstÄelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen.Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi anvÀnt oss av bÄde en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkÀt med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats Àr att försöka utveckla förstÄelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket Àven innebÀr att vÄrt teoretiska ramverk frÀmst ligger till grund för att ge lÀsaren en bakgrund och förstÄelse till det problem vi studerar. VÄrt angreppssÀtt kommer sÄtillvida att till största delen vara fokuserat pÄ ett induktivt angreppssÀtt med svaga deduktiva inslag, vilket Àven stÀmmer vÀl överens med vÄrt val av en hermeneutisk kunskapssyn.Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angÄende hur vÀl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvÀrt.

Studenters syn pÄ sin ledarskapsförmÄga och viljan att bli chef : En kvantitativ studie om skillnader och samband mellan ekonom och PA-studenter.

Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.

L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Ansvar för hÄllbara godstransporter i Europa : Hinder, ÄtgÀrder och aktörernas roll

Antalet godstransporter antas öka till följd av befolkningstillvÀxt samt ökning av inkomster och konsumtion. Transportsystemet Àr inte miljömÀssigt hÄllbart pÄ grund av ökande koldioxidutslÀpp, trÀngsel och överbelastning av den infrastruktur som pÄverkas av ökande godstransporter. För ett hÄllbart transportsystem krÀvs stora och lÄngsiktiga ÄtgÀrder av inblandade aktörer: transportköpare, transportleverantörer och myndigheter. Syftet med projektet Àr att identifiera vilka faktorer som pÄverkar samt hindrar utveckling av hÄllbara godstransporter i Europa. För att finna ett svar undersöktes vilka faktorer som pÄverkar val av transportsÀtt, vilket ansvar olika aktörer har samt vilka hinder som finns för utveckling av hÄllbara transporter av gods.

Stresshantering med hjÀlp av reflekterande samtal utifrÄn ett kognitivt och lösningsinriktat förhÄllningssÀtt. En pilotstudie tillsammans med en chefsgrupp.

En viss grad av stress Àr nödvÀndig och ÀndamÄlsenlig för bÄde hÀlsa och produktion. Problemen infinner sig nÀr stresstillstÄndet blir lÄngvarigt eller ofta Äterkommande. Det finns en övre grÀns dÀr verkningsgraden för ökad anstrÀngning avtar och dÀr ökat input istÀllet ger allt mindre output. Mellanchefer Àr en personalgrupp som i litteraturen beskrivits vara sÀrskilt utsatt för arbetsrelaterad negativ stresspÄverkan. Karasek och Theorell beskriver med hjÀlp av sin krav/kontroll/stöd modell den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för bÄde hÀlsa och produktion.

Genetisk och immunologisk bakgrund till atopisk dermatit hos hund

Atopisk dermatit Àr en sjukdom som drabbar ungefÀr en tiondel av vÀrldens hundar. Sjukdomen ger som följd av allergenexponering symptom sÄsom klÄda, hudlesioner och otitis externa. Patogenesen för atopisk dermatit Àr komplex och multifaktoriell. MÄlet med denna litteraturstudie var att undersöka hur genetiska och immunologiska faktorer bidrar till sjukdomens patogenes. En obalans i T-hjÀlpar-(Th)-svaret vid atopisk dermatit Àr allmÀnt accepterad.

HR-funktionens förÀndrade roll : En studie om linjechefers uppfattning av HR-funktionen i Falu och Avesta kommun

Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.

Immunologiska mekanismer i patogenesen vid kronisk exacerbativ uveit hos hÀst

Kronisk exacerbativ uveit (ERU) Àr en av de vanligare ögonsjukdomarna hos hÀst och drabbar hÀstnÀringen svÄrt. Det Àr idag accepterat att sjukdomen Àr immunologiskt medierad och syftet med denna litteraturstudie Àr att klargöra de immunologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomsförloppet. Detta genom att utreda vad som inducerar uveit och hur Äterfall av uveit uppkommer samt de autoimmuna mekanismer som Àr aktiva vid sjukdomen. Grundbulten i ett friskt öga Àr dess upprÀtthÄllande av ett immunprivilegium dÄ en inflammation skulle kunna förstöra strukturer som inte kan repareras igen. Om de barriÀrer som upprÀtthÄller ögats immunstatus bryts tillÄts immunförsvarceller nÄ ögats strukturer, nÄgot som observeras vid ERU.

En studie om insatser för att förebygga bokföringsbrott

Med ett belopp pÄ ca 130 miljarder kronor per Är i oredovisade intÀkter och en sÄ stor pÄverkan pÄ samhÀllet gör sig ekobrott och dÀrmed bokföringsbrott till ett av landets mest kostsamma brott. DÄ endast vinst Àr i syfte, gör mÄnga allt för att tjÀna sÄ mycket de bara kan. Detta medför dÄ att de som handlar oredligt skaffar sig fördelar gentemot andra som inte bryter mot bestÀmmelserna. PÄ sÄ sÀtt uppstÄr det en obalans mellan dessa som i slutÀndan kan leda till att de som följer reglerna konkurreras bort av dem som inte gör det.En central frÄga som uppstÄr vid ÄsidosÀttande av bestÀmmelserna Àr om det finns tillrÀckliga skÀl för att anse att bokföringsbrott föreligger. Lagstiftningen anger att bokföringsbrott föreligger nÀr det inte gÄr att bedöma företagets resultat eller stÀllning med ledning av bokföringen.

Timeshare i allmÀnhet : OskÀligt i synnerhet

Det finns en stor grupp mÀnniskor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrÀgerier. Deras sparkapital har gÄtt upp i rök och deras ekonomi har raserats pÄ grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det Àr ett par, Äker pÄ semester till Spanien, Portugal eller Grekland. NÀr de gÄr pÄ stranden kommer det fram en ung mÀnniska som pratar svenska eller skandinaviska och frÄgar om de vill vara med i en enkÀt om semestervanor. Solen skiner och vattnet Àr sÄ dÀr hÀrligt blÄtt, livet leker och det Àr klart att de vill svara pÄ nÄgra korta frÄgor.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->