Syftet med detta arbete är att bidra till en ökad kunskap om den ökande frånvaron hos eleverna i dagens gymnasieskola. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför en grupp elever med dålig närvaro inte får sin skolgång att fungera. Eleven ska från sin synpunkt få berätta hur denne ser på sin situation i skolan och i hemmet. Resultatet tyder på att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lätt för sig i grundskolan, men redan här har understimulans märkts av och i gymnasiets år 1 har sedan kärnämnena kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan är inte lika snabb att ringa hem vid frånvaro som grundskolan och den dåliga vanan att skolka har blivit slentrian.

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan.

Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.         I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansågs som ?luddig? och att den borde konkretiseras något.

Studier visar att utomhusvistelse och naturupplevelser gör barn och ungdomar friskare (Grahn et al., 1997; Fjørtoft & Gundersen 2007; Söderström & Blennow, 1998). Samtidigt menar andra studier att utomhusvistelse i form av friluftsliv i grundskolan bedrivs i en mycket begränsad grad samt att lärare i idrott och hälsa och idrottslärarutbildare har skilda uppfattningar kring hur ämnet ska undervisas (Backman, 2004a; Backman, 2010; Svenning, 2001).Syftet med denna studie är att ta reda på om friluftsliv i grundskolan bedrivs så lite som forskningen menar och i så fall finna orsaker och samband till detta samt hitta förslag på hur en god friluftsundervisning kan genomföras i skolan.I denna kvalitativa studie, som har en hermeneutisk ansats, ingår fem stycken informanter som har intervjuats om deras uppfattningar kring friluftsliv i skolan. Resultatet visar att lärare bedriver friluftsliv i väldigt olika utsträckningar och i olika former samt att lärarna på sina respektive idrottslärarutbildningar fått en storskalig utbildning i friluftsliv, med fokus på friluftstekniker och friluftsidrotter, som är svår att genomföra i skolans värld. Det har också uppdagats att ämnesintegrering och delat ansvar mellan flera lärare är en klar förutsättning för att bedriva friluftsliv i skolan..

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor. Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ?vägledare? och benämner dem för ?hon? då de flesta i denna studie är kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes. I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut..

Denna studie inriktar sig på läromedelsanvändandet inom samhällskunskapsämnet i den svenska grundskolan. Särskilt granskar den användandet av Internet som läromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser när det gäller den pedagogiska vardagen på skolorna. För att få en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som läromedel analyseras den nya läroplanen Lgr11 i relation till tidigare gällande läroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillämpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhällskunskapslärare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lärare flexibilitet i urvalet av läromedel.

Syftet med detta examensarbete är att belysa begreppet och företeelsen läsprojekt och att undersöka varför lärare väljer att arbeta med och i läsprojekt. Första delen består av textstudier där begreppet och företeelsen sätts in i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och där definitioner görs. Andra delen består av resultat från fältundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika läsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lärarna tycker om sina läsprojekt. I diskussionen konstateras att läsprojekt har rötter både i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för läsning från samhällets sida, men att läsprojekten inte har någon fast och given form. Slutsatsen som dras är att lärarna väljer att arbeta med och i läsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för både lärare och elever och därför upplevs som mycket stimulerande..

Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare? Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan. Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse..

Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald..

Alla elever har rätt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som råder just nu. Läraryrket är ett komplext yrke som bland annat innefattar att lärare måste ha kunskap om många olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lärande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien är att studera om en metod som ofta används inom specialpedagogiken, kan användas i grundskolan inom läs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lärare måste arbeta med utifrån styrdokumenten, en förförståelse för hur barn och elever utvecklar lärande utifrån sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla språkkunskaper.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbättrades med hjälp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gällande rättstavning i ämnet svenska. I vår undersökning använde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?Trädet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vårt arbete 56st elever i grundskolans år 4 fördelade på två skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestående av observationer där vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkätundersökning.

Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med inkludering.

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. David Jönsson Kristofer Svensson Jönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. [Obstacles and opportunities in school sports.