En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistÄnd i Individ och familjeomsorgen pÄ tvÄ av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, tvÄ 1:e socialsekreterare och tvÄ enhetschefer. Alla vÄra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis frÄn de tvÄ socialkontor med mest liknande sammansÀttning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrÄn socialsekreterarnas synvinkel men ocksÄ utifrÄn enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnds;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som anvÀnds Àr human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman dÀr alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.

FörÀndringar i affÀrsvÀrlden leder till att företag idag stÀndigt stÀlls inför nya utmaningar. Samverkan mellan affÀrsverksamheten och IT har dÀrför blivit en viktig aspekt inom organisationer. Företag stÄr inför problemet att hantera sina komplexa affÀrsprocesser, information och infrastruktur, relaterat till att IT bör ge maximala vÀrden för affÀrsprocesserna. Det för att verksamheterna ska vara med i spelet bland de konkurrenskraftiga organisationerna, vilket leder till en av anledningar till att företagen kommer i kontakt med Enterprise Architecture (EA). EA kan ses som en helhetsbild av organisationen och dess information, applikationer och infrastruktur.

Utvecklingssamtalet har idag en given roll i samarbetet mellan hem och skola. ÄndĂ„ noterades under min lĂ€rarpraktik att mĂ„nga upplever mötet som intetsĂ€gande. Denna studie vill undersöka hur parterna i samtalet lĂ€rare, vĂ„rdnadshavare och elever upplever kvaliteten pĂ„ samtalet och försöka finna vilka faktorer som pĂ„verkar kvaliteten. Ett antal enkĂ€tintervjuer har hĂ€r sammanstĂ€llts i ett försök att fĂ„ mera kunskaper. Resultaten stĂ€mmer vĂ€l med tidigare forskning att lĂ€rarnas alltmer administrativa uppgifter och avsaknad av samtalstekniker spelar en avgörande roll för samtalets upplevda kvalitet. .

Jag var intresserad av att ta reda pÄ hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i BollnÀs sÄg pÄ kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förÀndra församlingsmedlemmarnas mÀnniskosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas mÀnniskosyn och vÀrldsbild ur en ekoteologisk synvinkel..

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilken syn lÀrare har pÄ samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr följande:- Vad anser lÀrare att samtal har för syfte i matematikundervisningen?- Vilken roll anser sig lÀrare ha i samtal som sker i matematikundervisningen?Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att fÄ svar pÄ frÄgorna. De som har intervjuats Àr sex matematiklÀrare som Àr verksamma i Ärskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvÀmlighetsurval.Resultatet visar att lÀrarna ser samtalen som ett sÀtt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnÀra.

I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan Àven leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet Àr att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls frÄn databasen PubMed och sökmotorn Google.

Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ Volvo Aero Corporation i TrollhÀttan. Företaget tillverkar flygplansmotorer, turbiner samt komponenter till flygplans- och raketmotorer. Dessutom utför företaget underhÄll pÄ flygplansmotorer. Eftersom företaget behövde ett mer strukturerat sÀtt att arbeta med förbÀttringar började Sex Sigma implementeras under Är 2000. Ett utbildningsprogram togs fram och medarbetare utbildades till Black Belts och Green Belts.

MÄnga kvinnor i Sverige kÀnner sig otrygga och rÀdda för att röra sig utomhus under dygnets mörka timmar. De Àr rÀdda för att bli överfallna och skadade. Men den farligaste platsen för en kvinna Àr i hennes eget hem. Enligt en Amnestyrapport frÄn 2004 anmÀldes, Är 2003, 22 400 fall av kvinnomisshandel. Drygt 11 000 av dessa skedde i nÀra relationer.

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: LÀrarnas kompetens, engagemang, förvÀntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. PÄ samma sÀtt spelar rektorn en viktig roll för hur framgÄngsrikt lÀrarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). AlltsÄ den som leder spelar en viktig roll för hur vÀl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmÄga att kritiskt och sjÀlvstÀndigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svÄrigheter i olika lÀrmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmÄga att analysera svÄrigheter pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfÀllig kunskap om kommunal mÄlstyrning bland lÀrare (Henningsson-Yousif, 2003), varpÄ det finns ett allmÀnintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gÄ till. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna fallbeskrivning Àr att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

PÄ uppdrag av Nexans IKO Sweden AB har MK Bygg AB genomfört saneringsarbete avkontaminerad mark i Tranemo kommun.1947 Àndrade Nexans IKO Sweden AB verksamhet frÄn att har brutit torv till att tillverkakablar. Denna verksamhet genererade en del spillkabel och i denna fanns den vÀrdefullametallen koppar. PÄ Nexans IKO Swedens omrÄde brÀndes spillkablar för att komma Ätkopparen. Detta skedde mellan Ären 1947 och 1967. DÄ kabeln innehöll PVC bildades vidförbrÀnningen dioxiner och furaner.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik nÄgon avgörande roll vid olika stÀllningstagande gentemot klienten? Dessa frÄgor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje Är upprÀttas mÄnga tillförlitliga Ärsredovisningar har ett antal skandaler i vÄr omvÀrld lett till att revisorernas oberoende har ifrÄgasatts. Mycket uppmÀrksamhet har riktats mot bÄde redovisningsprinciper och revision men ocksÄ bidragit till ett ifrÄgasÀttande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovÀrdig ?granskare?.VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan hur revisorer pÄ ett antal revisionsbyrÄer hanterar oberoendefrÄgor samt om deras moral hade nÄgon avgörande betydelse vid olika stÀllningstagande.

Övervikt och fetma Ă€r ett av de mest omfattande folkhĂ€lsoproblemen i Sverige och det Ă€r en stor andel barn och unga som lever med detta problem. DĂ„ goda matvanor grundlĂ€ggs i tidig Ă„lder utgör skolmĂ„ltiden en betydelsefull roll för att upprĂ€tta hĂ€lsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, sĂ„som möblering, stĂ€dning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivĂ„ pĂ„verkar elevernas upplevelse av mĂ„ltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar bĂ„de psykologiska och sociala faktorer, det vill sĂ€ga servering av skolmaten, arbetsklĂ€der, matglĂ€dje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmĂ„ltidspersonalen att gĂ„ nĂ„gon fortbildning Ă€r Ă€ven av betydelse för mĂ„ltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts pĂ„ uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmĂ„ltidspersonalens upplevelser av att pĂ„verka mĂ„ltidssituationen i skolan.

Syftet med studien Ă€r att studera hur förskollĂ€rare och barn anvĂ€nder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar pĂ„ tre olika förskolor. UtifrĂ„n observationerna söktes Ă€ven svar pĂ„ följande forskningsfrĂ„gor: vilken roll har förskollĂ€rare i anvĂ€ndningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur anvĂ€nds surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollĂ€rare, en pĂ„ varje förskola, för att besvara forskningsfrĂ„gan om hur förskollĂ€rare ser pĂ„ surfplattans anvĂ€ndning i förskolan. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten i studien Ă€r ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r begrepp som artefakt, interaktion och den nĂ€rmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt anvĂ€nds i den planerade verksamheten med fokus pĂ„ barnens lĂ€rande.