En god arbetsmiljö Àr en lagstadgad rÀttighet för arbetstagaren enligt Arbetsmiljölagen. Arbetet med att sÀkerstÀlla en god arbetsmiljö kallas arbetsmiljöarbete och Àr en nyckelfaktor för att skapa hÀlsosamma och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarundersökningar Àr en undersökningsmetod i det systematiska arbetsmiljöarbetet men kan ocksÄ anvÀndas i syfte att ta reda pÄ medarbetarnas uppfattningar om sin arbetssituation med mÄlet att skapa verksamhetsförbÀttringar.I denna studie har syftet varit att undersöka vilken roll som medarbetarundersökningen spelar i chefernas arbetsmiljöarbete. Studien undersökte hur cheferna arbetar med arbetsmiljöarbete och hur arbetet med resultatet frÄn en medarbetarundersökning genomförts. Studien genomfördes pÄ en funktion med tre organisationsnivÄer och bygger pÄ 12 kvalitativa intervjuer med funktions-, avdelnings- och enhetschefer.Studien visar att medarbetarundersökningen spelar en viktig roll i chefernas arbetsmiljöarbete pÄ alla organisationsnivÄer bÄde som diskussionsunderlag i ledningsgrupper och i dialogen med medarbetarna samt som bevis pÄ att genomförda arbetsmiljöinsatser fungerar.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen dÄ de upplevt en negativ förÀndring i stÀmningen, vilket kan ha pÄverkat medlemmarnas vÀlmÄende i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra mÀnniskor med avsikt att utrÀtta nÄgot vÀsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svÄrt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och mÄlinriktning, Àr paraplyorganisationer vilka Àr uppdelade strukturmÀssigt pÄ sÄ sÀtt att de bestÄr av flertalet underorganisationer. DÀrför Àr det av intresse att studera hur en sÄdan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund Àr en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

The subject for this Master's thesis is the mission of the public library concerning target group everybody. Control documents, traditions, norms and trends influence how this is interpreted and how the library's service is being formed. The often very abstract terms used to describe the public library's mission makes it open for different interpretations. We are of the opinion that the public library's service should be formed to reflect the needs, interests, and priorities of the community it services, in order to be more attractive and useful.The aim of our study is to examine how the public librarians define and adjust to the mission to satisfy all citizens needs. Why do they choose to concentrate on certain target groups? And what does that show of how the public libraries reflect their communities? Our investigation includes examining six activities aimed at a certain target group and the six public libraries that carried these out.

Uppsatsen innehĂ„ller en studie av fyra skulpturer som Ă€r utplacerade lĂ€ngs en lĂ€ngre promenadvĂ€g, Lilla Ă„ ? promenaden i Örebro. Studien har haft tvĂ„ utgĂ„ngspunkter. En har varit om verken har skapats och placerats sĂ„ att det vid betraktandet av dem mĂ„nga sinnen tas i ansprĂ„k. Om de Ă€r integrerade i den gĂ„endes vĂ€g eller om det har skapats speciella platser för dem.

Jag har undersökt en socialtjÀnst i VÀstra Götaland. PÄ den socialtjÀnsten har ledningen implementerat en utbildning i systemisk/narrativ metod. De började med denna utbildningsreform 2003. Utbildningen erbjuds socialsekreterare som Àr fast anstÀllda, utbildningen Àr pÄ tvÄ Är. Syftet med utbildningen Àr att socialsekreterarna skall gÄ frÄn ett problemfokuserat synsÀttet som Àr att begrÀnsa och fÄ negativa förestÀllningar om klienten till att utveckla ett systemiskt/narrativa synsÀttet som understryker öppna frÄgor, samskapande och sammanhang och dÀrigenom skall klientens vilja och röst förtydligas och en god relation till denne utvecklas.

VĂ„r studie syftar till att ur ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets pĂ„bjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom pedagogisk dokumentation, vilket Ă€r den metod som Uppsala kommun förordar. Studien Ă€r ett försök till att klarlĂ€gga hur begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan pĂ„bjuder utifrĂ„n den reviderade LĂ€roplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi Ă€r upphovsman av och innebĂ€r ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och nĂ€rsamhĂ€llet. Att dokumentera och diskutera Ă€r grunden i den pedagogiska dokumentationen.Studiens huvudsakliga resultat visar inte nĂ„gon mĂ€rkbar skillnad mellan stora och smĂ„ förskolor av de svar vi fĂ„tt in dĂ„ det gĂ€ller antal barn per pedagog i arbetet med pedagogisk dokumentation. Överlag kan vi se att begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas pĂ„ skilda sĂ€tt.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Àr att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola dÀr en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingÄr i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sÀtt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnÄ syftet avser jag att besvara följande frÄgor: 1. Vad bestÄr regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehÄll? 2.

Syftet med vÄr uppsats Àr att mot bakgrund av det nu gÀllande styrdokumentet för gymnasieskolan, benÀmnt LÀroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers instÀllning till religionsÀmnet. Med tanke pÄ den roll som socialisation och fostran har för ungdomars instÀllning till religion i allmÀnhet sÀtts vÄr undersökning in i ett samhÀllsperspektiv med fokus pÄ förÀndring över tiden, och dÀrmed förÀndrade villkor för religionen i samhÀlle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsÀmnets roll ser annorlunda ut i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle i jÀmförelse med de dokument som var gÀllande i vÄrt traditionella enhetssamhÀlle. Uppsatsen utgÄr frÄn en litteraturstudie över förÀndringar i samhÀllet, religionsÀmnets status och roll, och hur styrdokumenten förÀndrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkÀt som metod riktad till elever i tredje klass pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet Àr att försöka fÄ en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och dÄ utifrÄn rektors egen horisont. Problemet preciseras pÄ följande sÀtt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet bestÄr i att försöka tolka, analysera och förstÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger pÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förvÀntningar pÄ rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

Litteraturstudie om patientens upplevelse och hantering av att ha sjukdomen samt sjuksköterskans roll..

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB.Det handlar om elkvalitet och de centrala delarna Àr: planeringsnivÄer, fördelningav emissionsnivÄer samt Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet.Resultatet Àr ett program för berÀkning av bland annat flimmer och transmissionsförluster.Förslag och förklaringar till hur och varför kunders effektvariationerbör mÀtas, för att utreda elkvalitetsproblem presenteras. SynpunkterpÄ hur Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet fungerar i praktiken,förslag ges pÄ en strategi för kartlÀggning av elkvaliteten i olika nÀtavsnitt.Ett program för fördelning av individuella störnivÄer har tagits fram..

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra det retoriska spelet i media runt affÀren mellan Old Mutual och Skandia med affÀren mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgÄr frÄn Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. UtifrÄn den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud pÄ Scania. VÄrt resultat jÀmförs med det frÄn Bentemark och Pedersen (2006), dÀr bÄde likheter och skillnader upptÀcktes. DÀrefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjÀlp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al.

Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna förhÄller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier dÀr bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nÀmns. Den tar Àven upp pedagogens roll i leken dÀr den vuxne Àr barnets första lekkamrat, pedagogen som bekrÀftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige.

Bakgrund: Sedan den gynekologiska cellprovtagningen startade i Sverige har insjuk-nandet i livmoderhalscancer minskat med mer Àn 60 %, och dödligheten i sjukdomen har minskat, genom tidig behandling. Idag gÄr cirka 80 % av Sveriges kvinnor pÄ gy-nekologiska cellprovskontroller. Det finns studier om hur kvinnor upplever gynekolo-gisk cellprovtagning och kunskap om varför de vÀljer att delta eller inte delta i scree-ning-programmet. Barnmorskan möter i sitt vardagliga arbete kvinnor som skall ge-nomgÄ gynekologisk cellprovskontroll. Det finns fÄ studier baserade pÄ barnmorskans roll i frÀmjandet av kvinnors deltagande i gynekologisk cellprovskontroll.Syfte: Studiens syfte var att beskriva barnmorskans uppfattning av sin roll för frÀm-jandet av kvinnors deltagande i gynekologisk cellprovskontroll.