Syftet med detta arbete Àr att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten pÄ fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts pÄ tvÄ olika fritidshem vilken har bestÄtt av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde nÀr barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad forskare och författare sÀger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar Àven upp vad lek respektive fri lek innebÀr samt pedagogens roll i dessa.

PÄ uppdrag av MÀlarenergi har jag skapat ett undervisningsmaterial som behandlar vatten- och avloppsreningsprocessen. Undervisningsmaterialet bestÄr av en saga som beskriver vad som hÀnder nÀr vi anvÀnder toaletten som sopnedkast samt en lÀrarhandledning som innehÄller experiment dÀr barnen sjÀlva Àr delaktiga i undervisningen. Syftet Àr att göra eleverna miljömedvetna och att man inte ska anvÀnda avloppet som sopnedkast. Förhoppningsvis sprider miljöengagerade elever sin kunskap vidare till sin omgivning och miljöengagemanget grundlÀggs tidigt hos barn/elev..

Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

I debatten om den svenska skolans försÀmrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frÄnvaro. Syftet med denna fallstudie var dÀrför att skapa förstÄelse för hur rektorer ser pÄ sitt HR-arbete. Detta angreps utifrÄn tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frÄgor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i tvÄ steg: inledningsvis gjordes en kartlÀggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjÀlp av dokument frÄn kommun och förvaltning och i steg tvÄ genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-omrÄden och analyserades dÀrefter utifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna.

Det hÀr Àr en studie i syfte att analysera den moçambikiska lÀroplanens vÀrdegrundspolicy utifrÄn dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhÀllet efterstrÀvar hos sina samhÀllsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i lÀroplanen kan ses ge mening till den goda samhÀllsmedborgaren.  LÀroplanen interpreteras Àven ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie pÄ den moçambikiska lÀroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som bÄde ger svar pÄ vad som efterfrÄgas hos en god samhÀllsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kÀnnetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk lÀroplansforskning pÄ lÀroplanstexten för att undersöka om man utifrÄn det kan sÀga nÄgot om det moçambikiska samhÀllet.En god samhÀllsmedborgare i Moçambique kÀnnetecknas till stor del i lÀroplanen som nÄgon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, bÄde individens och samhÀllets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation dÄ det gÀller tillÀmpningen av arbetsmiljölagen och socialtjÀnstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll.De forskningsfrÄgor som vi har sökt svar till Àr:? Vad styr och vad bestÄr enhetschefernas arbete av?? Hur ser enhetscheferna pÄ sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjÀnstlagen?? Hur hanterar enhetscheferna motsÀttningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjÀnstlagen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr sex enhetschefer inom Àldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under.Resultatet visar pÄ att socialtjÀnstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten dÄ de anvÀnds som ett medel och redskap för att nÄ en lösning pÄ motsÀttningar. Hanteringen av socialtjÀnstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en sjÀlvklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svÄrigheter som uppkommer Àr i den grÄzon som finns mellan olika lagar och dessa svÄrigheter har de ansvaret för att lösa.

Under 1900-talet har synen pÄ ideella organisationer och deras roll i samhÀllet skiftat. FrÄn att ha varit de som i stort sett stod för samhÀllets sociala omsorg till att ha en marginal roll under vÀlfÀrdsstatens storhetstid Àr de nu Äter pÄ framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det frÄn regeringens sida lagt allt mer fokus pÄ att stÀrka kommunernas stöd till anhöriga som vÄrdar Àldre och sjuka, och framförallt pÄ att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att fÄ del av pengarna Àr att kommunerna ska anvÀnda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av SkÄnes kommuner bedrivs det sedan Är 2005 ett sÄdant projekt och uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrÄn teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

I detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ Àr huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska anvÀndning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks Àven de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, dÀr Ätta rekryterare frÄn olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus pÄ dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstÀmmig bild av den praktiska anvÀndningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

UnderhÄllet av miljonprogrammet blir alltmer eftersatt för varje Är som gÄr. FÄ fastighetsÀgare har genomfört nÄgot underhÄll alls sedan husen byggdes, vilket beror pÄ dÄlig ekonomi och brist pÄkunskap. Renoveringstakten mÄste tredubblas frÄn nuvarande takt för att fÄ möjlighet att renovera alla lÀgenheter.Syftet med denna studie Àr att informera projektledare inom denna typ av projekt vilka möjligheter som finns vid ombyggnad av miljonprogrammet. Kunden vet sjÀlv ofta inte vilka möjligheter somfinns, vilket gör det viktigt att den konsulterande projektledaren informerar om dessa möjligheter, vilket kan göra att ombyggnadsprojektet nÄr sin fulla potential.Med hjÀlp av kompetent projektledning kan fastighetsÀgare avvÀrja bÄde kunskapsbristen och förebygga den dÄliga ekonomin. Detta kan göras med energieffektiva lösningar som ger lÀgreenergianvÀndning och billigare driftskostnader.

AbstractSAAB has for a long time used user controlled pilot models in ARES. ARES is a simulation tool used in the desktop environment for simulations and calculations of the JAS 39 Gripen fighter and other aircraft. ARES stands for ?Aircraft Rigid body Engineering Simulation?. To work with these pilot models has been both time-consuming and inefficient.

Idag Àr det inte bara genom traditionella utbildningar som vÀrdefulla förmÄgor kan erhÄllas, utan detta kan Àven ske genom internet, samt pÄ andra fysiska platser utanför skolan. DessvÀrre finns det inte nÄgot allmÀnt accepterat sÀtt att redovisa denna informella kompetens. För att lösa detta problem har den amerikanska stiftelsen Mozilla Foundation, kÀnd för att ha utvecklat webblÀsaren ?Mozilla Firefox?, skapat ?Open Badges?. Open Badges Àr en typ av e-utmÀrkelse, dvs.

Syftet med studien var att undersöka gymnasielÀrares uppfattning om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, samt hur de resonerar kring sin anvÀndning av lÀroböcker i undervisningen. Det empiriska materialet bygger pÄ 5 semistrukturerade intervjuer med lÀrare av olika Älder och yrkeserfarenhet. Studiens resultat och analys sÀtts i relation till befintlig forskning inom omrÄdet.Resultatet av visar att gymnasielÀrarna i första hand ser lÀroboken som ett komplement, eller som ett lÀromedel av flera. Samt att lÀrobokens roll i undervisningen varierar baserat pÄ vilken del av svenskÀmnet, den sprÄkliga eller den litteraturvetenskapliga som lÀraren talar om. HÀr framgÄr att fyra av de fem tillfrÄgade lÀrarna upplever sig ha större anvÀndning av lÀroboken bÄde i förarbetet samt den konkreta undervisningen nÀr det kommer till den sprÄkliga delen av Àmnet, medan de i större utstrÀckning anvÀnder sig av övrig- eller egenproducerat material i den litteraturvetenskapliga delen av undervisningen.Det tydligaste resultatet som gÄr att utlÀsa av vÄr studie, vilket Àven finner stöd i den befintliga forskningen inom Àmnet, Àr att det som i första hand avgör lÀrobokens roll i undervisningen Àr lÀrarens subjektiva uppfattning om professionen och lÀraruppdraget, vilket faller tillbaka pÄ den enskilda lÀrarens behov av kreativ frihet, deras pedagogiska och politiska grundsyn samt deras Àmnes- och kunskapssyn..

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.