Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ÀndamÄlsenligt urval ochÀven ett snöbollurval tillÀmpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primÀrvÄrd, slutenvÄrd och öppenvÄrd pÄminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

The main purpose with this Master's thesis has been to through a case study investigate and analyze the music library activity at the Public Library in Lund, in order to find out according to which ideas and principals this activity is run by. It also discusses how you at the music department handle your task as intermediary of music and how well this coincides with the users expectations. To give the research more depth a special analysis has been made, assuming the perspective of the B&I-researcher Sanna Taljas' three perspectives regarding the music department. She identifies three perspectives in maintaining a music library, which she calls the general education, alternative and demand repertoire.The examination is based on an empirical research, where five librarians were interviewed and fifty users have responded to a survey, but the essay also includes a literary study carried out to explore which ideas there are regarding the music department's missions and roles in the existing literature.Librarians and the user's opinions coincide quite well. What distinguish the most are the opinions surrounding the competency of the music library.

Bakgrund: Diabetes har blivit ett av de framtrÀdande folkhÀlsoproblemen som strÀcker sig lÀngre och lÀngre ned i Äldrarna. TonÄrstiden Àr en fas i livet som kan vara komplicerad och att dessutom som tonÄring insjukna i en kronisk sjukdom kan ytterligare försvÄra situationen. Hur tonÄringen upplever förÀlderns roll i detta skede kan vara av betydelse för hur egenvÄrden utvecklar sig. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur tonÄringar med diabetes typ 1 upplever förÀldrars roll och vilken betydelse det har för egenvÄrden. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som utfördes med hjÀlp av Ätta kvalitativt analyserade artiklar.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll livsmedelsbutikerna har nÀr det gÀller att öka efterfrÄgan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Faktorer sÄ som utbud, prissÀttning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 butiker i GÀvle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och JÀrvsö, och har varit en del av projektet,?Ditt val spelar roll ?Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen?, som Àr ett samarbete mellan LÀnsstyrelsen i GÀvleborg och Högskolan i GÀvle. Undersökningen har genomförts genom att enkÀter har skickats ut till de 15 butikscheferna.

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Inom bÄde skatterÀtten och redovisningsrÀtten finns begreppen pÄgÄende arbete och forskning och utveckling. PÄgÄende arbete Àr uppdrag som ett företag utför för en annan persons rÀkning som Àr oavslutade vid rÀkenskapsÄrets utgÄng. De bÄda begreppen regleras olika bÄde i skatterÀtten och i redovisningsrÀtten, varför grÀnsdragningen mellan forskning och utveckling och pÄgÄende arbete fÄr betydelse för företag som arbetar pÄ uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr frÀmst att analysera grÀnsdragningen mellan de skatterÀttsliga reglerna om forskning och utveckling och pÄgÄende arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterÀttslig grÄzon inom vilken ett företag har möjlighet att vÀlja om de vill hÀnföra en utgift till pÄgÄende arbete eller till forskning och utveckling.

Sammanfattning/AbstractBakgrund:MÄnga patienter vÀljer i dag att vÄrdas hemma under sin sista tid i livet istÀllet för som tidigare pÄ sjukhus eller ett boende. Den palliativa hemsjukvÄrden blir dÀrför alltmer utbredd vilket samtidigt innebÀr att allt större krav stÀlls pÄ de nÀrstÄende som dÄ ofta intar en vÄrdande roll. Syfte:Syftet Àr att beskriva hur nÀrstÄende upplever sin vÄrdande roll i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod:En litteraturstudie baserad pÄ tio resultatartiklar som bestÄr av bÄde kvalitativa och kvantitativa studier dÀr vi kom fram till tre teman som handlade om den nÀrstÄendes upplevelser av den vÄrdande rollen, nÀrstÄendes vÄrdande roll och den sjuke och nÀrstÄendes vÄrdande  roll och sjuksköterskan. Resultat:MÄnga nÀrstÄende fann bÄde fördelar och nackdelar med den vÄrdande rollen och att den innebÀr en stor omstÀllning. MÄnga nÀrstÄende kÀnde sig mer eller mindre tvingade att ta över den vÄrdande rollen.TillrÀcklig information och en god kommunikation ansÄgs av de nÀrstÄende som en mycket viktig faktor. Diskussion:Att vÄrda en svÄrt sjuk anhörig Àr ofta en belastning. Detta krÀver att vÄrdpersonalen Àr medvetna om de nÀrstÄendes svÄra situation och upplevelsen av denna. Det Àr Àven viktigt att uppmÀrksamma nÀrstÄendes behov av information och att ha en bra kommunikation för att vi som sjuksköterskor ska kunna stödja de nÀrstÄende i deras vÄrdande roll.Nyckelord:Anhörig vÄrdare, vÄrdande roll, palliativ vÄrd, döende patienter, vÄrd i livets slutKeywords:Family caregivers, caring role, palliative care, terminally ill, end of life care .

Idag pÄgÄr pÄ mÄnga stÀllen i landet en bortbyggnad av grönomrÄden i stÀder och tÀtorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer vÀxer. Dock finns det fredade ytor i vÄra stÀder ? kyrkogÄrdarna och begravningsplatserna. MÄlet med det hÀr arbetet Àr att, med avstamp i historien, ta reda pÄ vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i vÄra framtida samhÀllen. Begravningsplatsen Àr en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det Àr en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och bÄde platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det hÀr arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den anvÀnts.

Bakgrund: Med tanke pÄ de förÀndringar som har skett i den kommunala sektorn det senaste trettio Ären har Àven ekonomrollen förÀndrats och anpassats. Faktorer som har haft en inverkan i organisationsförÀndringen Àr bland annat globalisering och utveckling i teknologin samt decentralisering. En av förklaringarna till organisationsförÀndringen och dÀrmed ocksÄ ekonomers roll i den offentliga sektorn var New public management vars syfte var att effektivisera den offentliga sektorn. Den traditionella rollen som "Bean counter" har utvecklats till att det idag tas mer hÀnsyn till informella faktorer. Otydligheten kring ekonomens roll och en svag tidigare forskning gör detta till ett intressant omrÄde att undersöka.

BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed & Johansson 2000) hÀvdar att forskning om sÄvÀl yrkesrollen som fritidshemmet Àr bristfÀllig, vilket delvis kan förklaras av fritidshemmets begrÀnsade geografiska utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen Àr otydlig. Den svenska fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma lÀroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i fritidshem: allmÀnna rÄd och kommentarer (2007), dÀr fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya lÀroplanen vÀcktes en debatt kring legitimation, nÄgot som LÀrarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte Àr att ta reda pÄ hur vÀl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stÀmmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser pÄ sin yrkesroll.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

Bakgrund: VĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett kĂ€nt socialt problem vĂ€rlden över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmĂ€ldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gĂ€rningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjĂ€lp gĂ€llande vĂ„ld i parrelationer.Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den vĂ„ldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet.Metod: En deskriptiv litteraturstudie dĂ€r 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanstĂ€llts.Resultat: Sjuksköterskans roll gĂ„r ut pĂ„ att skapa en trygg miljö och stödja den vĂ„ldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör anvĂ€nda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation dĂ€r en god kommunikation Ă€r möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den vĂ„ldsutsatta kvinnan dĂ„ det kan vara svĂ„rt att skapa en öppen dialog.

The aim of this Masters thesis is to examine and analyse how the public librarys mission is interpreted and formulated in a selection of library related journals. The journals are both international scientific referee journals from the LIS field and journals with a closer connection to the practitioners within the public library field. The idea is that these journals can be seen as windows to an academic theoretic perspective on public libraries, as well as to the practitioners way of talking about the librarys mission. The study also aims to examine if there is a difference in the way that the librarys mission is interpreted and discussed among theorists and among practitioners within the field. The theoretical starting-point is Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory, and the method is text analytic.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). NĂ„gra röster om lĂ€rarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the TeacherÂŽs role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola ProblemomrĂ„de I och med införandet av den nya lĂ€roplanen, LĂ€roplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fĂ„tt nya riktlinjer och mĂ„l. Bland annat har kraven pĂ„ flexibilitet och individanpassning ökat.