I studien LÀrares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lÀrare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nÀra dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats Àr en uppföljning pÄ ovanstÄende arbete med den skillnaden att frÄgan nu stÀlldes till rektorer om deras syn pÄ vad det innebÀr att vara pedagogiska ledare. FörhÄllandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollÀrare eller fritidpedagog kan innebÀra ifrÄgasÀttande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var dÀrför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hÀlsa har försÀmrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger pÄ samma nivÄ sedan samma tid. Mobbning och krÀnkningar har negativa effekter pÄ barns psykiska hÀlsa. Skolsköterskor har en central roll vad gÀller att frÀmja skolbarns hÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur skolsköterskor ser pÄ sin roll i arbetet mot mobbning och krÀnkningar i skolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lÀrare och elever fungerar pÄ en skola i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, tvÄ lÀrare samt Ätta elever. Vi har Àven gjort tre observationer pÄ skolan. I vÄrt resultat har det framkommit att lÀrarna anvÀnder skolbiblioteket för att lÄna bÀnkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien.

Syftet Àr att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebÀra inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrÄn en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup Ät studien och sammanfattas i resultatdelen. Att anvÀnda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebÀr en tolkning. Studiens resultat Àr tÀnkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgÄr frÀmst ifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ barns delaktighet.

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka om och i sÄdana fall hur tre pedagoger anvÀnde sig av höglÀsning i sina barngrupper. Jag ville Àven titta lite nÀrmre pÄ om höglÀsning kan hjÀlpa barnen att fÄ bÀttre sprÄkförstÄelse samt om miljön spelar in pÄ nÄgot sÀtt för att lÀsro ska uppnÄs.Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med höglÀsning i verksamheten men att de jobbar pÄ olika sÀtt med det. Samtliga anser dock att höglÀsning Àr oerhört viktigt för barnens sprÄkliga utveckling, eftersom man i samband med att man lÀser pratar om ord samt hÀndelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansÄg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som barnen kunde förknippa med berÀttande och lÀsning. Det hÀr var tyvÀrr nÄgot som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ÀndÄ pÄ hur betydelsefullt de ansÄg att det var.

Uppsatsen Àr pÄ uppdrag av TeliaSonera AB. De har genom Ären mött en tuffare konkurrens som inneburit omfattande personalnedskÀrningar och övertalighetsarbete. Samtidigt som organisationen slimmats, finns behovet av övertalig Àldre personal med lÄng yrkeserfarenhet. Den övertaliga ÄteranstÀlls som trotjÀnare i en personalpool genom en urvalsprocess och förblir anstÀlld sÄ lÀnge kompetensen efterfrÄgas. Finns ingen efterfrÄgan, blir lösningen avgÄngspension eller pension.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Vid prehospital patientkontakt Àr symptom och problem ofta tydliga, men ibland Àr det svÄrt att fÄ en utförlig anamnes pÄ grund av sprÄksvÄrigheter eller medvetandepÄverkan. Symptomen kan ocksÄ vara diffusa och svÄrtolkade. Efter avlÀmnandet pÄ mottagande enhet, vilket vanligtvis Àr en akutmottagning, finns det funderingar hos ambulansperso-nalen om vad som hÀnde efterÄt med patienten och om de kunde ha fÄtt bÀttre prehospitalt omhÀndertagande. Syftet med studien Àr att beskriva ambulanspersonals behov av uppföljning av vÄrdade patienter.En enkÀt skickades ut till Ätta ambulansstationer i VÀstsverige under vÄren 2008. Till-stÄnd frÄn enhetschefen pÄ respektive station inhÀmtades och personalen fick frivilligt delta i studien.

AbstractAtt vara papperslös innebÀr att leva utan uppehÄllstillstÄnd med avsaknaden av de rÀttigheter som svenska medborgare har. Denna rÀttslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebÀra en ökad sÄrbarhet för diskriminering, vÄld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor frÄn 4 olika kvinnojourer i Stockholm och nÀrliggande stÀder intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat pÄ deras kunskap om mÄlgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgÄr frÄn samt hur de beaktar de mÀnskliga rÀttigheterna i sin strÀvan mot att förbÀttra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, vÀlfÀrdsstaten, civilsamhÀllet samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framvÀxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhÄllande till papperslösa kvinnor.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser pÄ sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. För att fÄ det stÀlldes följande frÄgor: Hur kÀnner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? Hur gÄr sjuksköterskan tillvÀga dÄ hon handleder? Hur ser sjuksköterskan pÄ handledarrollen? Studien Àr empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor pÄ en vÄrdavdelning..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka det specialpedagogiska stödet för elever i matematiksvÄrigheter i en kommun i södra Sverige. Vi ville undersöka vilket synsÀtt som rÄder pÄ skolorna nÀr det gÀller elever i matematiksvÄrigheter. Vi ville Àven leta efter goda exempel i arbetet med elever i matematiksvÄrigheter. I arbetet beskrivs olika forskning kring specialpedagogens roll och uppdrag samt olika sÀtt att se pÄ matematiksvÄrigheter. Vi genomförde en enkÀtundersökning med öppna frÄgor dÀr informanterna sjÀlv fick formulera sina svar.

Undersökningen utgÄr frÄn Ätta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras syn pÄ och möjligheter att arbeta utvecklingsfrÀmjande pÄ förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga anvÀndningen av den i skolutvecklinsfrÄgor i förskolan..

En gitarrförstÀrkare baserad pÄ elektronrör har konstruerats pÄ uppdrag av Mikael Lyander, Àgare av Sandkvie Studio pÄ Gotland. Arbetet med gitarrförstÀrkaren Dual 30 har gett stor insikt om designprocessen av en rörförstÀrkare. Moment som design, layout och praktisk konstruktion har behandlats. BÄde författarna och uppdragsgivaren Àr överens om att förstÀrkaren lever upp till de uppsatta mÄlen..