LÀraren spelar en central roll nÀr det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som Àr kvinnligt och manligt. Det ingÄr ilÀrarens uppdrag att verka för jÀmstÀlldhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka pÄ vilka sÀtt högstadielÀrare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger lÀraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet?Empirin bestÄr av fem deltagande observationer under biologilektioner i Är 8 med fyra manliga och en kvinnlig lÀrare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lÀrare.Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förstÄelse Àr en av utgÄngspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen.

          Skolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Sammanfattning  Det finns mĂ„nga definitioner av vad yrket controller innebĂ€r, vilket visar att yrkestiteln Ă€r svĂ„rdefinierad. Syftet med studien Ă€r att beskriva controllerns arbetsroll i medelstora tillverkande privata företag och om controllerns roll fokuserar mer mot styrorienterade uppgifter eller mer mot traditionella ekonomiuppgifter. Vi utformade dĂ€rför följande frĂ„gestĂ€llning: Är dagens controller i tillverkande företag mer styrorienterad eller mer en traditionell ekonomichef? Vi valde att genomföra en kvalitativ studie eftersom det möjliggör en djupare förstĂ„else och sedan anvĂ€nde vi oss av en deduktiv ansats dĂ€r vi gick frĂ„n teori till empiri. I vĂ„r teoretiska referensram har vi beskrivit olika egenskaper, fĂ€rdigheter, roller och arbetssĂ€tt som ingĂ„r i controllerns yrke.

Som en del av sjuksköterskans arbete, Àr rökavvÀnjningsÄtgÀrder en viktig del. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om sjuksköterskan roll vid rökavvÀnjning av patienter med ett sjukdomstillstÄnd. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie, baserad pÄ fem kvantitativa artiklar. Resultatet blev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskans tobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist och Sjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter som inte Àr motiverade att sluta röka och dÀrför fÄr minst hjÀlp. Det Àr just denna grupp som behöver mycket mer hjÀlpinsatser och information kring rökningens effekter, för att kunna finna motivation till att sluta röka..

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka huruvida ett gott anseende spelar nĂ„gon roll för företag vid en kris, och om det goda anseendet i sĂ„ fall innebĂ€r en bĂ€ttre grund att stĂ„ pĂ„ nĂ€r företag drabbas av en kris. Även pĂ„ vilket sĂ€tt anseendet spelar roll kommer att analyseras. Slutligen kommer vi Ă€ven att försöka komma fram till hur företag i sĂ„ fall kan arbeta med sitt anseende för att vara bĂ€ttre rustade inför en kris. VĂ„rt empiriska material Ă€r inhĂ€mtat frĂ„n tolv stycken semistrukturerade intervjuer med journalister, kommunikationskonsulter, företagsrepresentanter samt övriga experter..

Undersökningen fokuserar pÄ hur lÀrare pÄverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lÀrarna Àr nÀr det gÀller vikten av att motivera eleverna. Vi vill Àven ta reda pÄ hur de intervjuade lÀrarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lÀrare har nÀr det gÀller elevernas motivation. Undersökningen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tre olika skolor intervjuades till denna studie.

Vi har i denna kvalitativa studie med induktiv ansats genomfört tvÄ fallstudier med syfte attstudera skillnaderna mellan den funktionella eller formaliserade definitionen av controllern frÄnden praktiska och handlingsorienterade definitionen. Samtidigt studerade vi skillnaderna mellancontrollerns syn pÄ sin egen roll och controllerns kollegors syn pÄ dess roll. Analysen hargenomförts med hjÀlp av en teoretisk referensram som vi byggt upp utifrÄn tvÄ kategorier sompÄverkar controllerns roll, interna samt externa faktorer. Det vi kommit fram till visar att detfinns tydliga skillnader mellan den funktionella eller formaliserade definitionen frÄn denpraktiska och handlingsorienterade definitionen. Vidare resultat som framkommit genom vÄrstudie Àr att controllern idag nÀrmar sig ledningen och de klassiska arbetsuppgifterna tas allt meröver av datorer och ekonomisystem, vilket Àr den största skillnaden som framkommit frÄn denfunktionella definitionen som litteraturen ger oss.

SammanfattningSkolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrĂ„n perspektivet att socionomer inom olika verksamheter Ă€r i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor kĂ€nner sig bemötta i samhĂ€llet ta reda pĂ„ just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i Ă„ldern 20 till 45 Ă„r. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhĂ€llets attitydförĂ€ndringar. De senare Ă„rens lagar har ocksĂ„ av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även Ă„lder och generation verkar kunna spela roll nĂ€r det gĂ€ller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

PÄ uppdrag av ett företag i Stockholm Àr syftet för denna studie att undersöka hur nÄgra av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget Àr vidare att se hur konceptet har pÄverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förÀndrat deras kostvanor utifrÄn deras egna upplevelser..

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklÀrare jobbar med sitt Àmne pÄ gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua tvÄ svensklÀrare och en lÀrare i svenska som andrasprÄk, samt genom en attitydenkÀt som besvarades av lÀrarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna jobbar pÄ mÄnga olika sÀtt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. LÀrarna som medarbetade i denna studie anser att svenska Àr ett Àmne dÀr det faller sig vÀldigt naturligt att förmedla och förankra bÄde kunskaper och demokratiska vÀrden. Varierande sorts texter och litteratur anvÀnds i undervisningen för att diskutera olika sorts vÀrdegrundsfrÄgor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i mÀnniskors olika livssituationer, som anses stÀrka elevernas demokratiska förmÄga.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Asherahs roll i den forntida israelitiska religionen i förhÄllande till Jahve..

Vi har gjort en kvalitativ studie av modellen MultifunC. Att vi valde just MultifunC att undersöka, beror pÄ att det Àr en ny modell som skapats utifrÄn psykologen Tore Andreassens samanstÀllning över befintlig forskning inom institutionsvÄrd av unga, och hans bok ?Institutionsbehandling av ungdomar: vad sÀger forskningen?? har varit central i vÄr studie.MultifunC bestÄr av olika metoder för att arbeta med högriskungdomar. Vi har undersökt hur förhÄllandet mellan institutionens makt och de ungas autonomi ser ut under ungdomarnas vistelse inom MultifunC. Vi har utgÄtt frÄn olika socialkonstruktivistiska tÀnkare sÄsom Faucoult och Bourdieu i vÄr analys.Vi har sett att modellen arbetar för att ungdomen sjÀlv ska vara sÄ delaktig som möjligt i sin behandling.

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svÄrigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhÄller sig till förÀldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet.En kvalitativ ansats har anvÀnts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna Àr verksamma bÄde pÄ familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi.Studien ÄskÄdliggör att behandlarna uppvisar en spridning i Äsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berÀttelse framkommer att flertalet brottas med frÄgor om hur viktig parrelationen Àr i förhÄllande till barnets symtom samt om det Àr gÄngbart att arbeta med parrelationen utifrÄn förÀldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar Àven kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerÄdgivningens.Flera behandlare berÀttar att parrelationen inte inledningsvis Àr i fokus, men att parrelationen mÄnga gÄnger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgÄ att se hur den pÄverkar barnet.Samtliga behandlare berÀttar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar bÄde om att barnets symtom har upphört och om att förÀldrarnas relation har förbÀttrats.Studien har gjort det tydligt att det inte Àr enkelt att avgöra vad som ska fokuseras pÄ och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete pÄ en familjemottagning, nÀr förÀldrar söker för symtom hos.