SammanfattningDetta Àr en studie om samarbetet mellan pedagoger och förÀldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade tvÄ pedagoger och tvÄ förÀldrar om förÀldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att förÀldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att förÀldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men Àr nöjda över att de sjÀlva tillsammans med rektor bestÀmmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan förÀldrarna och förskolans personal sker framför allt genom mÄnatliga möten och vid den dagliga lÀmningen och hÀmtningen..

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera lÀrares upplevelser av socialt arbete med fokus pÄ barn i utsatta livssituationer. Följande frÄgestÀllningar har formulerats; Hur ser lÀrare pÄ sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lÀrare att dessa frÄgor fÄr och har i skolan? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder upplever lÀrare i sitt arbete med elever i utsatta lÀgen? Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lÀrare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. LÀrarnas berÀttelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förvÀntningar frÄn olika hÄll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillrÀckliga resurser, krav pÄ att eleverna ska ha full mÄluppfyllelse, krÀvande eller oengagerade vÄrdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, grÀnssÀttning, prioriteringar och ett tidskrÀvande dokumentationsarbete.

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Stroke Àr i sÀrklass en av de vanligaste sjukdomarna och mÄnga tusentals mÀnniskor drabbas varje Är. NÀr det gÀller omvÄrdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det Àr viktigt att de omvÄrdnadsinsatser som ges till patienter med stroke Àr individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hÀnsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vÄrdas fler och fler strokepatienter pÄ stroke-enheter i stÀllet för pÄ annan vÄrdavdelning. En stroke-enhet Àr en slutenvÄrdsenhet som tar hand om patienter med stroke, dÀr den specialistinriktade sjukvÄrden drivs av ett multidisciplinÀrt team.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

I denna undersökning studeras 2011 Ärs skolreform utifrÄn grundskolans nya lÀroplan. Genom flera textanalytiska metoder jÀmförs den kommande lÀroplanen Lgr11 med den rÄdande Lpo94. Undersökningen fokuserar frÀmst pÄ de skillnader som uppstÄtt i formuleringar lÀroplanerna emellan för att klarlÀgga vad som tillkommit eller utelÀmnats och vilka betydelsebÀrande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras Àven regeringens proposition (2008/09:87) som lÄg till grund för uppdraget att författa den nya lÀroplanen, för att se huruvida regeringens syn pÄ den svenska grundskolan har Àndrats sedan 90-talet.Undersökningen visar pÄ att Lgr11 har endast en mÄltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad frÄn Lpo94s tvÄ olika mÄltyper. Bland annat lÀgger Lgr11 nÄgot mer fokus pÄ elevernas sjÀlvstÀn-dighet och frÀmjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn pedagogerna har pÄ bilderböckers betydelse för barns muntliga sprÄkutveckling. Vi vill undersöka om pedagogerna pÄ förskolan anser att de genom bilderböcker frÀmjar barns sprÄkutveckling och hur de i sÄ fall gÄr tillvÀga. Vi vill Àven undersöka om deras uppfattning om sitt arbetssÀtt stÀmmer överens med förskolans uppdrag. Undersökningen genomfördes i form av enkÀter som lÀmnades ut till 20 olika förskoleavdelningar med barn i Äldern tre till fem Är. Undersökningen visade att bilderböcker anvÀnds pÄ samtliga avdelningar.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade Äsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste dÄ det inte fanns nÄgra undersökningar gjorda inom omrÄdet. I detta skede bestÀmde jag mig för att ta reda pÄ mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de sjÀlva upplevde sig ha nÀr det gÀller kompetensutveckling. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs lÀn.

Eftersom tolkanvÀndning Àr vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvÀndning. Syftet med vÄr studie var att fÄ ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvÀndare, hennes syn pÄ tolkens roll och pÄ tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades pÄ tidigare forskning i omrÄdet och kvalitativa intervjuer med Ätta social-arbetare inom socialtjÀnsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjÀlp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. VÄr slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvÀndning och dÀrmed stÀllde orimliga krav och förvÀntningar pÄ tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att grÀnsöverskridanden sker.

Mobil förskola Àr ett fenomen som har börjat ta plats och vÀxer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhÀllet förÀndras och det stÀller andra och nya krav pÄ förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lÀrande. Det finns mÄnga Äsikter om vad som Àr bra eller mindre bra för barns lÀrande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstÄ lÀrandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning bÄde frÄn förskola och frÄn skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlÀttar för dem att genomföra sitt uppdrag om lÀrande och utveckling.

Detta examensarbete Àr genomfört pÄ uppdrag av kundansvariga pÄ Banverkets Marknadsavdelning. Avdelningen ansvarar bland annat för samordning av marknadskontakter och avtalssystem rörande bannÀtets trafikering. Arbetet syftar till att utreda och beskriva det optimala sÀttet för kundansvariga för kundsegmentet JÀrnvÀgsföretag, att nÄ ut med intern kundrelaterad information. Förutom en grundlig förstudie av den nuvarande arbetsrutinen genomfördes Àven jÀmförelser med liknande rutiner hos fem andra stora organisationer. Idéer frÄn dessa organisationer har anpassats till Banverkets egna förutsÀttningar och de identifierade behoven.Utredningens resultat Àr tio förbÀttringsförslag som syftar till att stÀrka serviceinriktningen, stÀrka kundansvarigas roll internt samt att skapa en helhetssyn pÄ kunden.

Den hĂ€r uppsatsen handlar om skapandet av animerad 3D-film frĂ„n idĂ© till fĂ€rdigt resultat. Även att pĂ„ uppdrag av en extern bestĂ€llare av filmen försöka tillgodose dennes önskemĂ„l och krav pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Med hjĂ€lp av en litteraturstudie och egna kunskaper diskuteras och beskrivs process och genomförande av animering och karaktĂ€rsdesign för att slutligen fĂ„ fram en animerad film som Ă€r utformad enligt bestĂ€llarens önskan..

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och fÀrdigheter som eleven förvÀrvar i slöjd och hur denna kunskap kan anvÀndas i skolans alla Àmnen. Uppsatsen baseras pÄ fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger pÄ vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehÄll som förmedlas i Àmnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvÀrvar tre olika sorters kunskap. En del Àr den Àmnesspecifika kunskapen dÀr materialkÀnnedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen Àr de fÀrdigheter eleven lÀr sig, alltsÄ den kroppsliga kunskapen, som Àven kan kopplas till begreppet Techné.

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor Àr i en unik position för att hjÀlpa kvinnorna med anpassningen till de förÀndringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie Àr att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förÀndring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvÀr, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.