LÀrare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att lÀraren sjÀlv ska tillÀmpa disciplinen. Denna studie undersöker dÀrför om lÀrarna tillÀmpar sina Àmneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lÀrares lektioner i svenska pÄ gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.

Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingÄr i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor frÄn tre olika hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrÄn tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med mÄnga möjligheter att utvecklas i.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Denna studie handlar om jÀmstÀlldhet vid handlÀggningen av EU-projekt vid LÀnsstyrelsen i Norrbottens lÀn. LÀnsstyrelsen har fÄtt i uppdrag av regeringen att implementera ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i alla regionala projekt som beviljas EU-medel. Vi fick i uppdrag av projektet ?Lyftet? att studera hur handlÀggarna arbetar för att implementera jÀmstÀlldhet i EU- projekten. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur jÀmstÀlldheten beaktas vid handlÀggningen av EU-projekt.

Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och vÀlfÀrden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har dÀrför lÀnge varit efterfrÄgad och föremÄl för debatt. I grunden Àr detta en frÄga om organisationens styrning och vi fann det dÀrför intressant att undersöka hur styrningen sker. VÄrt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som anvÀnds, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville sÀrskilt belysa frÄgan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Syftet med denna studie Àr att analysera och söka förstÄelse för hur genus framtrÀder i bilderboken i bÄde text och bild. VÄrt syfte Àr Àven att föra en diskussion med pedagoger om deras yttranden och tankar kring genus i bilderboken. VÄra frÄgestÀllningar i studien blir dÀrför: Hur framtrÀder genus i bilderboken? Vilka tankar uttrycker pedagoger i förskolan om genus och genus i bilderboken? Hur yttrar sig pedagoger i förskolan om bilderboken i förhÄllande till det formulerade uppdraget om genus i Lpfö 98? UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att analysera sex bilderböcker i bÄde text och bild, samt intervjuat fyra verksamma förskollÀrare som arbetar pÄ en förskola i Malmö. Tidigare forskning som vi har anvÀnt oss av dÄ vi har fördjupat oss i vÄrt problemomrÄde Àr genus, genus i bilderboken och genus i förskolan.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare Är beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nÄ studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de pÄverkar lÀrarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgÄtt rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare Är. UtifrÄn deras svar och med forskningsfrÄgorna som utgÄngspunkt konstruerades beskrivningskategorier dÀr rektorernas uppfattningar om forskningsfrÄgorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag dÀr fokuseringen Àr att följa och förverkliga styrdokumenten.

Syftet Àr att undersöka vilka förestÀllningar förÀldrar och förskollÀrare pÄ en förskola i Sverige har om förskollÀraryrkets status och vilka förestÀllningar de tror folk i allmÀnhet har. Syftet Àr Àven att undersöka förÀldrars syn pÄ förskolans uppdrag, om deras inflytande pÄverkar förskolans status och om förskollÀrarna i studien kÀnner en yrkesstolthet. FrÄgestÀllningen i studien Àr: Hur beskriver sex förskollÀrare och 34 förÀldrar sin syn pÄ förskollÀraryrkets status? Studien genomfördes med bÄde kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkÀter och intervjuer, för att ge studien bÄde bredd och djup. De slutsatser som kan dras utifrÄn studien Àr att en majoritet av förÀldrarna anser att förskollÀraryrkets status Àr lÄg och att en majoritet av förskollÀrarna inte Àr nöjda med sitt yrkes status.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.

Syftet med studien var att undersöka förskollÀrarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen fÄr av förskollÀrarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollÀrarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt Ätta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visade att samtliga förskollÀrare tyckte att den fria leken Àr den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det Àr betydelsefullt att vuxna finns i nÀrheten av barns fria lek, för att förskollÀraren ser vad barnen gör och vilka material de anvÀnder i sina fria lekar.

A baggy paper web has parts that are longer than neighboring parts. One of the assumed reasons for bagginess is thickness variations of the paper. In the roll the thicker streaks then add up to form a ridge. In the ridges the paper is strained and during storage the strain may become permanent. When the paper unreeled it is then baggy.

Jag har i detta examensarbete analyserat behovet av vÀg- och trafikinformation i samband med skogstransporter och jÀmfört behovet med den information som VÀgverket tillhandahÄller. Arbetet har utförts pÄ uppdrag av VÀgverkets ITS-sektion, den avdelning som ansvarar för VÀgverkets uppdrag att öka anvÀndningen av IT i trafiken. MÄlet med arbetet har varit att undersöka hur vÀg- och trafikinformation kan bidra till bÀttre skogstransporter och bÀttre trafik. Syftet har varit att ta reda pÄ hur en perspektivvÀxling mellan trafik och transport pÄverkar tjÀnsteutvecklingen nÀr det gÀller vÀg- och trafikinformation. De metoder jag har anvÀnt har varit kvalitativa intervjuer, litteratur- och dokumentstudier samt komponenterna problem- och mÄlanalys i metoden FörÀndringsanalys enligt FA/SIMM.

Elevassistenten - pusselbit eller schackpjÀs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anstÀlla elevassistenter.Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd samt vilka faktorer som pÄverkar att elevassistent bedöms vara den ÄtgÀrd som ska ges till elever i behov av sÀrskilt stöd.Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. GenomgÄngen av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste Ärtiondena och att elevassistentens uppdrag kan fÄ sÀrskiljande eller inkluderande effekter beroende pÄ hur uppdraget organiseras. GenomgÄngen belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges pÄ organisationsnivÄ men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sÀtts in genom att pÄ olika sÀtt "ÄtgÀrda eleven". LitteraturgenomgÄngen visar ocksÄ pÄ att elevassistenter Àr en grupp med ytterst varierande utbildning.