Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

AimThe aim has been to describe the goals and the pedagogic model concerning physical education in the Waldorfschool. Further purpose was to describe what the teachers focus on in there teaching roll about physical education. We have also chosen to give a picture of what other documents says about the teaching roll in booth the Waldorfschool and in the traditional municipal pedagogics. The Waldorfschool runs under Lpo 94 but they can also as other schools adapt and formulate there own curriculum after there pedagogic. That?s also why we have chosen to look at what the teachers says, about how they work and trying to achieve the goals of the curriculum in physical education.Framing of the questions? What does the teachers think affect and develop the teachingroll in the Waldorfschool?? How does literature describing the teachingroll/physical education roll in the Waldorfschool?? What does the teacher in physical education says achieve to, counter what the curriculum says about physical education in the Waldorfschool?? How does the teacher do to achieve the goals in the Lpo 94?MethodA literature research of relevant previous studies was made among others in the database Eric.Curriculum for the Waldorfschool and books about Waldorf pedagogics and the teaching roll has been studied.

Stressrelaterad ohÀlsa Àr idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning Àr omfattande. DÀremot Àr forskning om medarbetares och chefers upplevelser tÀmligen begrÀnsad. Det sociala stödet frÄn omgivningen har visat sig vara av stor vikt nÀr den drabbade ska ÄtergÄ i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes pÄ uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p? akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv. Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p? akutmottagningen. Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-, kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman. Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera: 1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och screeningsverktyg.

Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet pÄ tvÄ geografiskt olikt belÀgna skolor. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer, en enkÀt och intervjuer. Resultaten visar att de bÄda skolorna skiljer sig Ät bÄde nÀr det gÀller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lÀrarnas instÀllning till fysisk aktivitet, pÄ de bÄda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla Àr överrens om att den fysiska aktiviteten Àr bra för eleverna men har olika Äsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

BAKGRUND: Det moderna samhÀllet innebÀr snabba förÀndringar, bÄde i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebÀr detta att lÀrarutbildningar och verksamheter ocksÄ förÀndras, nya arbetssÀtt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fÄtt en mindre framtrÀdande plats pÄ grund av teknikens genombrott. HöglÀsning i skolan kan vara ett sÀtt att hÄlla litteraturen vid liv, ett sÀtt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att höglÀsning som arbetssÀtt bidrar till att utveckla elever bÄde sprÄkligt och kognitivt.

Det hÀr Àr en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt Àr 12 kvalitativa intervjuer gjorda. IntervjufrÄgorna Àr utformade utifrÄn KarasekŽs teori om krav, kontroll och socialt stöd samt MaslachŽs teori om vÀrdegrundens betydelse för hÀlsan. Detta Àr sammanvÀvt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en vÀldigt hög arbetsbelastning.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för smÄbolag. LagÀndringen kring revisionen har diskuterats omfattande bÄde före och efter reformen. Regeringen bedömde i sin utredning att förslaget om fri revision kommer att innebÀra att smÄföretagare kommer sÀga upp sina avtal med revisionsbyrÄerna, revisorer kommer att inrikta sig mot andra tjÀnster, rÄdgivning kommer fÄ ökad betydelse och antalet revisorer kommer att minska. En annan studie, gÀllande framtiden, genomfördes och de kunde konstatera att branschen kommer att förÀndras i framtiden, nya krav kommer att stÀllas och revisionens roll blir mindre betydelsefull.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur aktörer inom revisionsbranschen ser pÄ förÀndringen.Metod: Studien har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer dÀr personliga intervjuer genomfördes i tre olika revisionsbyrÄer.Resultat och slutsats: Samtliga respondenter har olika syn pÄ att revisionsplikten avskaffades dÀr de generellt kan se bÄde det positiva och det negativa med reformen. De revisorer som ingick i denna studie upplever inte att reformen i sig utgör ett hot mot revisionen.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision Àr att den utförs av en oberoende part. Det Àr dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan Àven revisionsbyrÄn ska vara oberoende i förhÄllande till klienten. Flera av byrÄerna erbjuder fler tjÀnster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrÄ för flera olika uppdrag uppstÄr ett kombiuppdrag. NÀr ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrÄn ska vara oberoende.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lÀrares undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ lÀrares frÄgor i undervisningen dÄ frÄgan utgör ett av mÄnga redskap som kan anvÀnds för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi studerat teorier om kunskap och lÀrande och tittat pÄ olika typer av frÄgor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien Àr baserad pÄ en strukturerad observationsform dÀr vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser pÄ tvÄ VFU-skolor (F-3) i norrort.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlÀgga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i LuleÄ kommun ur de anstÀlldas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation bestÄr av bÄde öppna och dolda vÀrderingar, dÀr de öppna Àr organisationens syfte, policys, mÄl och uppdrag. Dolda vÀrderingar Àr det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill sÀga hur uttalade öppna vÀrderingar och policys tillÀmpas. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka attityder och vÀrderingar har de anstÀllda till sitt arbete och hur upplever de anstÀllda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer stÀlldes frÄgor till tre enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgÀnglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.

Syftet med den hÀr studien var att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra problematiken med att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt vad gÀller barns utveckling, kunskap och lÀrande mellan lÀrare i förskoleklassen och grunskolans Är ett. FrÄgestÀllningen var: Vilka faktorer anser lÀrare frÀmjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsÀtt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjÀlp av inspelade intervjuer av sex lÀrare varav tre Àr verksamma i förskoleklass och de andra tre i Ärskurs ett.I studiens resultat framkom en mÀngd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att frÀmja en gemensam syn. Det mest primÀra var att lÀrarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansÀttning, samt att tid avsÀtts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.