Det hÀr examensarbetet grundar sig pÄ ett uppdrag ifrÄn konsultbolaget Ramböll Sverige AB. Uppdraget var att skapa informativa illustrationer som kunde hjÀlpa dem att visualisera hur en plats kan bli sÀkrare. De hÀr visualiseringarna skulle utformas för att kunna anvÀndas i en förstudie som skickas till bestÀllaren, i det hÀr fallet Trafikverket.

En organisation som önskar vara bÄde lÀrande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien Àr dÀrför att bidra till förstÄelsen för hur organisationer kan frÀmja överföring och utveckling av kunskap mellan anstÀllda och konsulter, genom att studera individers förstÄelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lÀrandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar bÄda forskningsfÀlten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av tvÄ grupper pÄ en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras pÄ 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anstÀllda och chefer.Föreliggande studie visar att det krÀvs olika strategier för kunskapsöverföring beroende pÄ vilken typ av konsult som anvÀnds.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Aim: The aim of this study is to investigate how context-specific and generic scaffolding affect upper secondary school students' conversations during laboratory work in chemistry and find out if meaningful exploratory conversations taking place that increase the students' understanding. Theory: Previous studies show that there are difficulties for students to both handle practical material in laboratory work and create meaningful conceptual understanding. It needs to be more minds on than hands on. This study has a socio-cultural basis where language is an important basis for thinking. Previous studies show that the exploratory conversation is important for creating understanding.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

FlersprÄkiga barn i en förskolegrupp kan vara stor utmaning för lÀrare vars uppdrag bland annat Àr att stödja och stimulera barnets sprÄkutveckling i det svenska sprÄket. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med flersprÄkiga barn i dagens förskola för att stimulera deras inlÀrning och sprÄkutveckling. Vi undersökte ocksÄ skillnaden i val av arbetssÀtt beroende pÄ lÀrarens utbildning och dÀrför intervjuade vi Àven lÀrare som har svenska som andrasprÄk i utbildningen. Genom att vara med och observera nÄgra lÀrarledda undervisningstillfÀllen i tvÄ förskoleklasser hoppades vi pÄ att se en variation av olika arbetssÀtt som lÀrare anvÀnder sig av för att sedan under intervjun kunna diskutera dessa val. Slutsatsen vi kom fram till Àr att det inte finns ett enda arbetssÀtt som Àr sprÄkutvecklande utan att en blandning gynnar sprÄkutvecklingen bÀst.

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anstÀllda pÄ HyresgÀstföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte Àven undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de sÄg stÄ i vÀgen för en framgÄngsrik projektutveckling.Resultatet analyserades med hjÀlp av teoretiska perspektiv frÄn organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhÄllningssÀtt till projektet och dess mÄlsÀttningar. De sÄg positivt pÄ att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig bÄde skeptiska och ifrÄgasÀttande.

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollÀrare upplever sin ledarroll förÀndrad utifrÄn det utökade ledaransvaret som en ny reviderad lÀroplan för förskolan betonar. De centrala frÄgestÀllningarna i min undersökning har varit: Vad kÀnnetecknar erfarna förskollÀrares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollÀrare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollÀrare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollÀrarna i studien hur det uppstÄr en osÀkerhet hos dem, till exempel nÀr det gÀller att hantera egen stress, behÄlla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot mÄlen.

Den hĂ€r studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins nĂ€rmande av det militĂ€ra sammanhanget. 2007 utformade USA:s armĂ© en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom omrĂ„dena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som pĂ„ olika sĂ€tt analyserar den ?mĂ€nskliga terrĂ€ngen?. Konceptet ?Human Terrain System? lanserades dĂ€r akademiker frĂ„n samhĂ€llsvetenskaperna fick söka sig till den militĂ€ra kontexten för att hjĂ€lpa militĂ€ra beslutsfattare att förstĂ„ kulturen, de socioekonomiska förhĂ„llandena och religionens roll mm.Hur förhĂ„ller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns pĂ„ antropologin som en del i en militĂ€r kontext? Genom att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar belyses olika resonemang pĂ„ den tillĂ€mpbara antropologin i en militĂ€r kontext utifrĂ„n den rĂ„dande etiska debatten som Ă„terfinns inom disciplinen.Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militĂ€ra kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara pÄ syftet har vi stÀllt följande frÄgestÀllningar: Hur medvetna Àr eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? StÀmmer de demokratiska mÄl som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan vÀl överens med de mÄl som finns i lÀroplanen Lpf 94 och skollagen?Det anvÀnda kÀllmaterialet bestÄr av enkÀtundersökningar gjorda med elever som gÄr Ärskurs 3 pÄ gymnasiet samt Àven arbetsplan och skolplan frÄn den undersökta skolan. Resultaten visar pÄ att eleverna Àr medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. DÀremot visar undersökningen pÄ att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran Àr bristfÀllig.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste Ären vid flertalet tillfÀllen hamnat i rampljuset efter att olika sÄ kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvÀrjt kritiken genom att hÀnvisa till vad som ingÄr i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi Àven försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vÄr undersökning var att se hur delaktiga eleverna Àr i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rÀtt till en likvÀrdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende pÄ de förutsÀttningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats Àr överens om vad begreppet delaktighet innebÀr.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen pÄ lek och lÀrande har förÀndrats frÄn 1900-talet och fram till idag, dÄ pedagoger arbetar utifrÄn den reviderade lÀroplanen. Med pedagogers förÀndrade uppdrag Àr intresset att undersöka hur de uppfattar förÀndringen och förhÄllandet mellan lek och lÀrande.Vi har utifrÄn tre gruppintervjuer studerat hur pedagogers uppfattningar av lek i förskolan Àr idag 2012 och hur de arbetar utifrÄn sitt uppdrag dÄ lÀroplanen reviderats 2010. För att fÄ mer kunskap till studien har vi kopplat vÄr litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, lÀroplan för förskola 1998, lÀroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har anvÀnds som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken roll lÀroboken har i svenskundervisningen Vi har begrÀnsat oss till att undersöka och observera fyra olika undervisningssituationer. Efter observationen följer en intervju med berörd lÀrare. För att analysera undervisningssituationerna anvÀnder vi oss av Lars-Göran Malmgrens konceptionstriangel. Alla de utvalda lÀrarna Àr överens om att lÀroboken anvÀnds som ett komplement i deras svenskundervisning. Vi kan ocksÄ konstatera att ingen av dem kÀnner sig bunden till lÀroboken. Vi har kommit fram till att det Àr lÀrarnas personlighet och deras erfarenhet som Àr avgörande för vilken roll lÀroboken har i svenskundervisningen..

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.