SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

VÄrt arbete handlar om flickors roll i klassrummet. Vi har lÀst tidigare forskning som beskriver pojkar som aktiva och flickor som passiva. Vi stÀllde oss frÄgan om det Àr relevant idag..

RÀttsomrÄdet immateriell rÀtt innehÄller Àmnet immateriella tjÀnster. Dessa tjÀnster tillhör en komplex skala olika tjÀnster. Dessa skall först och frÀmst skiljas ifrÄn materiella tjÀnster, vilket innebÀr tjÀnster som har anknytning till lös sak, tillexempel försÀljning. Ett exempel pÄ en immateriell tjÀnst Àr advokatuppdrag. Det som kÀnnetecknar immateriella tjÀnster Àr just att de skiljer sig ifrÄn materiella tjÀnster.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Uppsatsen handlar om ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k. Varför anvĂ€nder sig ungdomar av grovt talsprĂ„k och nĂ€r gör de det? Vilket Ă€r skolans uppdrag, nĂ€r det gĂ€ller att försöka motverka det grova talsprĂ„ket? Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka orsakerna till ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans vĂ€rld kan göra och bör tĂ€nka pĂ„ för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till sprĂ„ket kan pĂ„verka ungdomars talsprĂ„k. Även skolans roll som samhĂ€llsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig pĂ„ intervjuer med tolv elever i Ă„r sex och tolv elever i Ă„r nio.

Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser pÄ sin roll i samhÀllet och hur det offentliga ser pÄ Stadsmissionen i Malmös roll i samhÀllet. Stadsmissionen i Malmö Àr knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör Ät dem och att deras verksamhet inte Àr oersÀttlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de dÀrför har en jÀtteviktig roll för de hemlösa i staden.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda pÄ vad barn pÄ ett fritidshem tycker om att göra pÄ sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen Àr att se vilka aktiviteter som barnen vÀljer att göra nÀr de befinner sig pÄ sitt fritidshem och vad de vÀljer att göra nÀr de inte Àr dÀr. Den tar ocksÄ reda pÄ huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska fÄ en meningsfull fritidshemsvistelse.FrÄgestÀllningar:Vad tycker barnen om att göra pÄ sin fritid? (bÄde utanför och pÄ fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn vÀljer att inte vara pÄ fritids och vilka gör att de vill vara dÀr? (gÀller de som fÄr gÄ hem sjÀlva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen bestÄr av enkÀter som Àr ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar pÄ att mÄnga mellanstadiebarn som fÄr gÄ hem sjÀlva efter skoltid vÀljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns mÄnga aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför nÀr de Àr lediga och som inte utövas pÄ fritidshemmet.

When driving hard and cornering on a circuit good control of a car?s roll is desired, so the car reaches steady state quickly but yet in a controlled fashion. This control is mainly given by the combination of the cars springs, shock absorbers and anti-roll bars.The aim of this report is to investigate, analyze and measure a Porsche Boxster?s turn in behaviour and roll dynamics as well as with the aid of simulation results give suggestions for improvement of the previous mentioned combination.Two different simulations were made, one based on a simpler model that was based on an evolved version of the bicycle model in Matlab and one was more advanced model in the simulation software rFactor. Measurements of the real car was made using a GPS-based measurement system.

Geography, derived from the Greek meaning "the study of the Earth," is a discipline with strong traditions and a rich history. Throughout different historical periods and intellectual movements, however, the focus of the subject has shifted between physical geography and human geography, influenced by scientists, philosophers, and various thinkers who have proposed differing perspectives on what the subject should represent (Couper, 2015). Due to the impact of these actors, geography education in today's Swedish school system is of an interdisciplinary nature, blending elements of both physical and human geography, with components such as environmental issues, sustainable development, digital learning, and fieldwork. However, this task is more complex than it may initially appear. The subject is shaped by various traditions, including national curricula, institutional customs, and the geographical perspectives held by individual teachers.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn pĂ„ sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara vĂ€l insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan pĂ„verka barnsutveckling. VĂ„rt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för insamling av material har bestĂ„tt av sex kvalitativaintervjuer med förskollĂ€rare som Ă€r verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat pĂ„ att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som vĂ€ldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgĂ„ frĂ„n barnen kan det ske bĂ„de personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling Ă€r viktig eftersom det Ă€r desom ger barnen förutsĂ€ttningarna för att utvecklas.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur personal i förskolans verksamhet kan se pÄ disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts Àr fallstudier pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar och studiens empiri bestÄr av observationer och intervjuer av samtliga personer pÄ dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn rÄder pÄ vad disciplin innebÀr och hur den praktiseras. DÄ disciplin ses som ordning och reda dÀr gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och dÀr barnen ses som kompetenta Àr disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhÄlls av lÀroplanen. DÄ arbetet med disciplin sker utifrÄn tanken pÄ att barn bör tuktas och dÀr reglerna sÀtts av vuxna och Àr inkonsekventa blir disciplinpraktiken dÀremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag.

Syftet med undersökning var att ta reda pÄ vad lÀraren har för roll i lek och samling samt lÀrarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling.Undersökning har gjorts med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll och frÄgestÀllningar som jag har stÀllt till olika förskollÀrare. Resultatet jag fick visar pÄ att lÀrarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de Àr medvetna om hur deras roll som lÀrare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrÄn det jag lÀst i litteraturen se likheter med mitt resultat..

Vad gör projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? FrÄgan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spÀnningsfÀlt.Syftet Àr att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflÀtade syfte Àr att finna en metod för att utreda en process, ett tillvÀgagÄngssÀtt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lÀrandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förÀndringsagentgrupper och i förÀndringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spÀnningsfÀlt handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pÄgÄr i en sjÀlvfinansierande verksamhet, som Àr beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och Äterskapa spÀnningsfÀltet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fÄnga uppdrag för att finansiera verksamheten.