Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg. DÀremot har rollen som motivationsverktyg förstÀrkts i tvÄ av de undersökta företagen.

VÀrlden idag kÀnnetecknas av att vara en global arbetsplats dÀr landsgrÀnser inte utgör ett hinder för att mÀnniskor frÄn olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrÄn ett ledarskapsperspektiv och se pÄ hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. UtifrÄn tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gÄtt till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött pÄ samt vilka lÀrdomar de svenska cheferna tar med sig frÄn sitt uppdrag.Uppsatsen Àr en empirisk studie som Àgt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmÄgan att kunna anpassa sitt perspektiv pÄ organisation och ledarskap samt sin mÀnniskosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag Àr det viktigt att lÀra sig om den kultur som kÀnnetecknar ens nya arbetsplats.

Det finns flera faktorer som avgör hur man som gÀst upplever kvaliteten vid ett hotellbesök, dÀrför Àr Mystery shopping en metod som företag kan anvÀnda sig utav för att förbÀttra sin organisation.Syftet med studien Àr att genom Mystery shopping undersöka helhetskvaliteten inom Connect hotels.Denna studie Àr byggd pÄ en empirisk undersökning, dÀr författarna fÄtt ett uppdrag av hotellkedjan Connect Hotels att agera som Mystery shoppers under en mÄnadsperiod. I denna uppsats redovisas hotellens urval, uppdrag och genomförandet, den dolda observationen samt etiken kring den empiriska studien.Resultatet i denna studie indikerar att Connect hotels har en ganska ojÀmn helhetskvalitet. Empirin har stÀlls mot FAMM ?modellen och detta visar en förÀndring av koncernens helhetskvalitet. Studien redovisar Àven konkreta förbÀttringsförslag till hela koncernen och de olika hotellen.I slutsatsen menar författarna att FAMM- modellen och en servicekvalitetsmodell borde integreras för att uppnÄ bÀsta möjliga utvÀrderingsresultat vid ett hotellbesök.Nyckelord: Servicekvalitet, FAMM, Hotell, Mystery shopping och GÀstnöjdhet.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som förvÀntas öka kraftigt de kommande Ären. LivsstilsförÀndringar och egenvÄrd Àr grunden i behandlingen och sjuksköterskors uppgifter Àr att utbilda, stödja och motivera patienterna. Syftet var att beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattningar av sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande roll vid diabetes typ 2. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie inkluderande Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehÄllsanalys.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

I denna uppsats undersöker vi olika elevers uppfattningar kring implementeringen av vÀrdegrund och normer i den svenska gymnasieskolan. Vi definierar lÀraren som en förvaltningstjÀnsteman och tar upp implementeringsproblematik som kan tÀnkas uppkomma inom skolan, i synnerhet de problem som uppkommer genom lÀrarens stÀllning som nÀrbyrÄkrat.Vi har valt att göra en kvantitativ fallstudie dÀr vi lÄtit elever svara pÄ enkÀter som vi sedan sammanstÀllt i form av deskriptiv statistik. Vi har Àven gjort en litteraturstudie kring lÀrarens roll som förvaltningstjÀnsteman.VÄr undersökning visade att endast drygt hÀlften av eleverna var medvetna om den vÀrdegrund och de normer som skolan skall implementera. Vi menar att detta kan bero pÄ att lÀraren har stor handlingsfrihet i kombination med oprecis och motsÀgelsefull mÄlstyrning. Dessa faktorer skulle kunna leda till att vÀrdegrund och normer inte prioriteras i undervisningen utan att lÀraren frÄngÄr sitt uppdrag..

SammanfattningSpecialpedagogens uppdrag Àr bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lÀrandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lÀrares strategier med att skapa en stimulerande lÀrandemiljö, med fokus pÄ lÀrarens didaktiska val. Undersökningen bygger pÄ en fallstudie dÀr jag samlat data genom deltagande observation i lÀrarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kÀnnetecknar den hÀr lÀrarens lÀrandemiljö och didaktiska val Àr att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frÄgor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och lÀraren har förmÄga att se varje individ men med tydligt fokus pÄ hela gruppen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen pÄ högstadiet. Studien baseras pÄ intervjuer som gjorts med lÀrare och bibliotekarier pÄ tvÄ skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men anvÀnder en deskriptiv metod och beskriver i vÄrt resultat fyra delar: anvÀndning av skolbiblioteket, undersökande arbetssÀtt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv instÀllning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket anvÀnds till studier, arbete och skönlitterÀr lÀsning.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill sÀga elever i Ärskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels nÀrmare pÄ vilken syn pÄ lÀrande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden sÄg ut, i förhÄllande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under bÄde intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som anvÀnts har transkriberats för att öka trovÀrdigheten för vÄrt arbete. I resultatet har vi kommit fram till att det gÄr att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lÀrande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att lÀraren har en stöttande och igÄngsÀttande roll.

Enligt styrdokumenten för grundskolan Àr det av vikt att alla barn har rÀtt till den hjÀlp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad pÄ sina villkor Àr en rÀttighet för allaelever. DÄ det Àr rektor som Àr ansvarig för verksamheten i skolan Àr det betydelsefullt hurrektor ser pÄ begreppet inkludering nÀr det gÀller elevers rÀtt till specialundervisning.För att fÄ reda pÄ hur nÄgra rektorer tÀnker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjÀlp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden dÄ det ger ettförutsÀttningslöst samtal utifrÄn en enda frÄga: Hur tÀnker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angÄende inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n familjehemsförĂ€ldrars berĂ€ttelse kunna förstĂ„hur de upplever sitt uppdrag som familjehemsförĂ€lder, frĂ„n barnets anlĂ€ndande tilluppdragets avslut. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur ser familjehemsförĂ€ldrarna pĂ„ deemotionella banden till det placerade barnet? Hur uppleverfamiljehemsförĂ€ldrarna det nĂ€r ett uppdrag pĂ„börjas? Hur upplever man tiden somfamiljehemsförĂ€lder? Hur upplever familjehemsförĂ€ldrarna det nĂ€r ett uppdragavslutas?Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med familjehemsförĂ€ldrar som upplevtbĂ„de ett anlĂ€ndande och en separation med ett eller flera fosterbarn. FamiljehemsförĂ€ldrarnasom intervjuades utgjordes av sju kvinnor respektive tre mĂ€n i Ă„ldrarna35-70 Ă„r. Kontakten med informanterna togs frĂ€mst genom familjehemssekreteraremen ocksĂ„ genom andra kontakter.

Den kommunala revisionen har inrÀttats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs pÄ uppdrag av kommunfullmÀktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de bitrÀds av sakkunnig personal frÄn privata revisionsbyrÄer. Syftet med den kommunala revisionen Àr att granska och bedöma hur nÀmnder, fullmÀktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmÀktiges mÄl, beslut och politiska intentioner. Det Àr vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslÄ fullmÀktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ÄskÄdliggöra hur ett antal lÀrare ser pÄ musikens roll i skolan. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i tvÄ F ? 2 klasser. Vi visar hur lÀrarna anvÀnder sig av musik i sin undervisning och hur de ser pÄ musik i skolan. VÄr undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift Àr att eleverna skall kÀnna glÀdje och gemenskap.