Sökresultat:
15 Uppsatser om Musikfestival - Sida 1 av 1
Platsvarumärke : Hur en musikfestival påverkar en ort
SyfteVårt syfte är att se hur Musikfestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande:Hur kan en Musikfestival påverka en ort?Hur kan en ort dra nytta av en Musikfestival i sin platsmarknadsföring?Varför skapar sig orter ett platsvarumärke?MetodVi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys.
Musikfestivaler : En studie om hur musikfestivaler kan göra för att överleva.
Uppsatsens syfte är att problemidentifiera hur en Musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva.För att kunna ta reda på vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jämförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer även mina reflektioner redovisas då jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010.Kommunikation är en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det måste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionärerna och även inom ledningen. Att ha en välgenomtänkt planering är även viktigt.
Crowdfunding av musikfestivaler: Fallstudie av U x U Festival
Den här studien studerar crowdfunding och Musikfestivaler och hur dessa kan kombineras. Syftet är att utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv teoretiskt beskriva den nya modellen för crowdfundade festivaler som U x U Festival utvecklat. För att uppnå syftet kommer jag att besvara följande frågor: Vad innebär en crowdfundad festival (U x U Festival)? Hur kan en crowdfundad festival beskrivas utifrån ett upplevelseproduktionsteoretiskt perspektiv? Hur kan en teoretisk modell se ut för en crowdfundad festival?Mina resultat visar att crowdfunding kan vara en mycket bra finansieringslösning för festivaler och kulturarrangemang som vid större produktioner tvingas ta stora ekonomiska risker om inte biljettförsäljning, väder och konkurrerande event faller väl ut. Crowdfunding kan, genom att tidigarelägga delar av intäkterna för biljettförsäljningen åtta till nio månader före festivalen hjälpa festivaler att differentiera sig och även skala storleken på festivalen efter den tidigarelagda biljettförsäljningen.
UxU : En kvalitativ analys av uppfattningar om, och kommunikationen kring, en musikfestival i Umeå
This bachelors thesis examines how av new musicfestival in Umea is communicated on thefestivals website and how the communication is beeing percepted by people who have boughttickets to the festival and people who have chosen not to. The material is based on qualitativeinterviews with theese people and a discourse analysis of the website. The methods beeingused in this thesis are discourse analysis and qualitative interviews. The interviews focuses ontwo groups, people who have bought tickets to the festival and the ones who has not. Theresults of the analysis shows that the website uxufestival.se communicates the vision of aunique festival who brings people together.
Mätning av besökares ljudtrycksdos under musikfestival
Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.
Mätning av besökares ljudtrycksdos under musikfestival
Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren
uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett
festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler,
Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över
hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att
kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas
utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena
som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100
dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att
ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.
Kirunafestivalen: En omvärldsanalys- och upplevelseproduktionsbaserad konceptutveckling
Festivalnäringen är en stor turismverksamhet i Sverige, som lockar tusentals besökare till städer runt om i Sverige varje år. Men för att kunna sticka ut i den ständigt växande branschen, krävs det en image och något unikt som lockar besökare. Kirunafestivalen ville ha hjälp att stärka sin position för att kunna sticka ut på Sveriges festivalmarknad. Därför har vi genom teorier från upplevelseproduktion samt en omvärldsanalys tagit fram ett koncept för att stärka Kirunafestivalens position och image. Till uppsatsen valde vi att arbeta positivistiskt med en deduktiv ansats.
Pantrarna - En social rörelse i förorten
Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se på vad för typ av social rörelse Pantrarna är. Sociala faktorer som låg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de använde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnå undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick därför användas för att försöka förklara kontext såväl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen är gjord genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer, innehållsanalys på filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen där Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna är en social rörelse som bygger på ett konfliktperspektiv där de använder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer.
Det svåraste som finns är att tänka i nya banor : - En studie kring personalhantering oh effektivisering av arbetet på svenska musikfestivaler.
Bachelor Thesis Music & Event Management School of Economics at Linneaus University of Kalmar, Economics, 2FE40E, Spring 2013 Author: Johan Hagelberg, Sofia Prins & Oskar Sjögren Supervisor: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Titel: Det svåraste som finns är att tänka i nya banor - En studie kring personalhantering och effektivisering av arbetet på svenska Musikfestivaler.Purpose: The purpose of this study is to investigate how different music festivals in Sweden can work to increase the efficiency by managing the workforce and internal knowledge.Method: The study was based on a qualitativ method with an abductive approach. The majority of the data comes from qualitativ interviews with persons in the industry.Conclusion: The music festivals in Sweden are acting under a constant economic pressure which leads to an experienced need for a larger workforce - mosty non-profit. The result of this study shows that the larger workforces are both unmotivated and decreases the effeciency of the work. The study aims to highlight the diffrenses between non-profit and commersial festivals and the way they work with human resource management and personal in different levels of the organization..
Festivallandskapet i förändring : Siesta! ? En liten musikfestival som står när jättarna faller
I denna uppsats undersöks hur några festivalarrangörer har upplevt och upplever det svenska festivallandskapet under 2010 och föregående år, med fokus på Musikfestivalen Siesta!. Genom Siesta får studien en ung och relativt nyetablerad festivals syn på festivallandskapet och tar därmed plats för första gången inom svensk festivalforskning. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur Siesta har uppstått och utvecklats ur ett arrangörsperspektiv och hur den skiljer sig från andra likartade Musikfestivaler såsom Arvikafestivalen, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love, Way Out West, Popaganda och Emmabodafestivalen. Vidare analyseras det festivallandskap och det nätverk som dessa Musikfestivaler befinner sig i. Utgångspunkten är att det sker och har skett en förändring med tanke på Hultsfredsfestivalens konkurs under sommaren 2010. Vad det är som har skett och hur det har påverkat festivalarrangörerna undersöks ur ett nutidsorienterat företags- och samhällsperspektiv. Materialet som använts är intervjuer med två personer ur Siestas ledning, skriftlig intervju med representant för Popaganda samt källor som belyser festivallandskapet ur ytterligare festivalarrangörers perspektiv.
Kaffe, kramar och jordgubbar : Vad motiverar volontärer på musikfestivaler?
Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vad som motiverar volontärer och vad de har för förhoppningar och förväntningar när de kommer för att arbeta på en Musikfestival, och hur denna grupp människor passar in i mallen som motivationsteoretiker målat upp för vad människor motiveras av och hur vi motiverar arbetskraft.Vi insåg under vårt arbete med Musikfestivalvolontärer att det finns mycket lite kunskap om gruppen samt om hur man på bästa sätt arbetar mot volontärer på en festival. Vad som speciellt intresserade oss var upptäckten av hur många av de volontärer som anmält sig med sedan valde att oanmält inte dyka upp till festivalen eller att avbryta arbetet under festivalens gång.Studien försöker att belysa detta ämne och bidra till mer kunskap inom detta fält och ytterligare en upptäckt vi gjort är att den förutspådda skillnaden mellan arbetsledaren och volontärers attityder inte är så stor. Det finns en högre medvetenhet om volontärernas situation hos arbetledare än vad som initialt observerats, men att denna kunskap allt för sällan kan omvandlas till handling.Vi har alltså undersökt volontärers motivation och arbetsledares attityder för att förstå vad bortfallet av ideell arbetskraft under festivaler beror på, både före och under genomförandet. Denna uppsats är riktad mot personer som har ett intresse av fenomenet motivation hos ideell arbetskraft. .
Identitetsskapande genom meningsfulla upplevelser: Betydelsen av meningsfullhet i musikfestivalsammanhang
I denna uppsats har jag undersökt hur meningsfulla upplevelser i Musikfestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande.Syftet med studien i denna uppsats är att undersöka begreppen meningsfullhet och identitet applicerat på Musikfestival¬sammanhang. Delsyftet är att undersöka om meningsfulla upplevelser i Musikfestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Den består av två delar: tre festivalarrangörer på de svenska Musikfestivalerna Hultsfredsfredsfestivalen, Arvikafestivalen och Peace & Love-festivalen samt åtta stycken festival¬besökare har intervjuats gällande synen på festivalupplevelser och dess relation till begreppet meningsfullhet. Meningsfulla upplevelser berikar människors tillvaro genom att skapa mening och sammanhang i deras liv och efterfrågan efter upplevelser som förändrar och ger människor något mer bestående än ett minne ökar (Pine & Gilmore, 1999).
Betyg och bedömning i idrott och hälsa : Elevers och lärares uppfattningar
Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig Musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK).
Samhällsekonomiska konsekvenser av Putte i Parkens flytt : En kostnadsnyttoanalys
Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig Musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK).
Samhällets uppfattningar om musikfestivaler i Sverige : En kontrasterande analys mellan arrangör och besökare
Musikfestivaler, som radat upp framgångar, beskrevs som framgångssagor och tycktes vara rustade mot allt samhället kunde tänkas kasta mot dem. De betraktades näst intill som odödliga, vilket visade sig inte stämma när många festivaler, inom loppet av en kort tidsperiod, redovisade stora förluster och flera av dem gick även i konkurs. Detta fenomen var något som media snabbt snappade upp och under en tid intensivt bevakade. Flera krönikor och artiklar skrevs om festivalernas konkurser och termen ?festivaldöden? myntades.