Arbetet behandlar en tätorts utveckling i förhållande till en större stad och i anslutning till värdefull natur och jordbruksmark. Förhållandet mellan mindre orter och städer blir alltmer utsatt med tanke på det ökade pendlingsavståndet, högre krav på boendemiljö osv. Förhållandet mellan stad och land är därför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och städer. Trönninge som är ett litet samhälle norr om Varberg har stor potential att växa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nära natur och med ett cykelavstånd till Varberg centrum. Samhället har fina naturområden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats.

Phyllis Memorial Childrens Home and Academy är beläget utanför Nakuru i västra Kenya. Barnhemmet grundades år 2000 av Jacinta Njoroge och under tolv år har en kraftig expansion och utveckling skett. Det som började som ett privat finansierat initiativ är numera en väletablerad verksamhet som finansieras av ett organiserat bistånd. Ansvariga i organisationen har efterfrågat en plan för framtida utveckling av platsen med fokus på helhetsperspektiv och långsiktighet. Detta examensarbete har för avsikt att fungera som diskussionsunderlag för den fortsatta planeringen och utvecklingen av platsen Phyllis Memorial Childrens Home and Academy. Vilka riktlinjer och principer bör styra den framtida utvecklingen och hur kan dessa ges en fysisk gestaltning? Förslaget innefattar bland annat idéer till sanitetslösning med kombinerad tvättplats, plan för plantering av fler träd och förslag på hur man kan skapa fler platser för social aktivitet.

Syfte: Syftet med arbetet är att belysa ämnet klimatplanering och ta fram ett gestaltningsförslag för Oscarsvarv i Luleå. Arbetet bör ses som en inspirationskälla för vidareutveckling av området och hur platsen kan utvecklas till ett högkvalitativt rekreationsområde med vistelsevärden över hela året. Frågeställning: Hur kan ett strandnära grönområde i centrala Luleå gestaltas för att skapa rekreationsvärden över hela året? Litteraturstudie: Den första delen behandlar resultatet av en litteraturstudie om klimatplanering och vind. Här presenteras teorier och undersökningar om människors aktiviteter och förhållande till det nodiska klimatet. Den huvudsakliga litteraturen som studerats är skriven av Norman Pressman, Ralph Erskine och Jan Gehl. Vind är en viktig faktor vid klimatplanering och därför koncentreras en del av litteraturstudien på teorier om vind. Främst har litteratur av Murtiz Glaumann studerats.

Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de svordomar och i så fall, vilka? Använder de svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla?Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar på detta tilltal. Avsikten är mer preciserat att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehåll och struktur på subjektiva upplevelser och erfarenheter såsom de framträder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad väcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framträder dessa upplevelser för mig på ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Examensarbetet undersöker kroppens lärande, hur det kan gå till när man lär in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. Frågeställningen lyfter vilka förmågor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan läras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lärandet utifrån aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och två skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfällen med människor både i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt från skolbarn till pensionärer och de har fått lära sig grunderna i drejningsteknik.

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och Gävle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, även om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det är viktigt att dirigenten också kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivå.Slutsatserna är: 1) ju mer okänd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och låta den förstå sin stämmas funktion i helheten; 2) ju färre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med små slag och gester, gärna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gälla såväl kunskap om och intresse för nutida musik som förväntningar på dirigentens kommunikation och ledarskap.

Under hösten har vi iscensatt ett kulturprojekt där en grupp elever i en klass fem skickat fotografier till olika kulturutövare. Fotografierna som eleverna själva tagit med engångskameror speglade teman som representerar olika delar i ett barns liv. Kulturutövarna och eleverna som inte träffades under arbetet hade knapp kännedom av varandra. Eleverna visste att mottagarna, som vi valt att kalla dem, är professionellt verksamma inom sin genre och mottagarna visste att fotografierna var tagna av elever i en femte klass. Kulturutövarna tolkade sedan bilderna, gestaltade dem inom sin genre och skickade tillbaka dem till eleverna.

Projektet är en designpedagogisk undersökning som genomförts på ett rehabiliteringscenter på södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer på en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgått från frågeställningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? Frågeställningen undersöks och redovisas med hjälp av två olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning på Konstfack vecka två 2012, där båda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehåll.Projektet är ett kvalitativt forskningsprojekt där etnografiinspirerade metoder används för att analysera och skapa nya kunskaper utifrån ungdomarnas berättelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sättet designpedagogen och informanterna lär och utbyter erfarenheter med varandra utifrån socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrån informanternas behov på rehabiliteringsinstitutionen.

Vi omges i vår vardag ständigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvärlden men också hur vi ser på oss själva. Idag är det enklare än någonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vår egen identitet.Mitt arbete ställer frågan om hur profilbilden på Facebook är en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara på frågan utifrån hur man ser på sitt eget användande av profilbilden och vad man som användare kan läsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pågående debatt om ungas användning av sociala medier och bilder på sig själva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och äldre användares användande bilder av sig själva på nätet.Frågan om ungas identitetsarbete har styrt både uppsatsen och den konstnärliga gestaltningen.

Att ge sig in i en gestaltningsprocess är något som medför att man måste våga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glädje, kontroll och slump och mycket därtill. Jag har haft svårt med detta under utbildningens projektkurser så jag ville under perioden för mitt examens-arbete än en gång försöka öva mig i detta. Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bättre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnå detta sattes två mål upp. Det ena handlade om att lära känna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhållnings- och hanteringssätt till det jag uppfattar som begränsningar och svårigheter. Det andra målet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spännande område i Trelleborg. För att komma fram till förslaget använde jag mig av inventering på plats, analyser, studerande av litteratur och referensområden samt skissande både manuellt och digitalt.

De första allmänna parkerna skapades på privata initiativ. Länge handlade parkförvaltning främst om ren förvaltning av utemiljöerna. Under 80-talet skedde ett skifte i synen på parkförvaltningarnas arbetsuppgifter. Medvetenhet om stadskärnans identitetsskapande roll medförde att man började ta sig an trafikplanering, utsmyckning och gestaltning. Man inför gågator och anordnar aktiviteter i stadens centrum. Många offentliga problem skulle kunna lösas genom att engagera allmänheten i beslutsfattandet, detta gäller i högsta grad även grönytor. Aktivt medborgardeltagande är en framgångsfaktor i många projekt.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskärna och därigenom skapa en stad med bättre orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och med förstärkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och är en samling riktlinjer som används inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhållen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen är en stad belägen i hjärtat av Sörmland och har drygt 6000 invånare i staden och 16 000 invånare i kommunen. Staden växte fram som ett stationssamhälle längs med västra stambanan då denna öppnades för allmän trafik år 1862. Samhället blev en viktig knutpunkt när järnvägen mellan Grängesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhälle år 1902 och 1949 en stad.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.