Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelselekar utomhus och utifrån arbetsmaterialet Rörelselekar ? Motorik och samarbetsövningar undersöka hur det fungerar att använda rörelselekar i olika utomhusmiljöer. Två metoder har använts för att undersöka detta. En enkät skickades ut till pedagoger på förskolor för att ta reda på hur de arbetar med rörelselekar och observation av en barngrupp utfördes på förskolegården och i skogen, där barnen fick prova lekarna i arbetsmaterialet.Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om rörelselekar och dess möjligheter för barnens utveckling, dock använder inte alla pedagoger rörelselekar då de anser att barnens egen lek är viktig och att barnen automatiskt får motorisk träning i leken utomhus. Arbetsmaterialet fungerar bra i de båda miljöerna, det uppstod vissa skillnader i lekarna men inte så stora.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna.

BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats.

Vårt examensarbete handlar om åldersblandade klasser. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur pedagoger i åldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild elev, vad de anser är positivt respektive negativt med att åldersblanda eleverna och hur de ser på sin lärarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i två skolor i Mellansverige, som båda har två stycken F-1-2 klasser, för att ta reda på deras inställning till åldersblandade klasser. Litteraturen säger att det är vanligare att individualisera undervisningen i de åldersblandade klasserna och att lärarna som arbetar där förändrar sin lärarroll, till att bli mer handledare än en lärare som bara står och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det är många fördelar och nackdelar med att åldersblanda elever, beroende på hur man väljer att se på situationen.

Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras.

Syftet med denna studie är att ge exempel på hur några pedagoger och lärare arbetar med språkinlärning med barn med Downs syndrom på fyra utvalda förskolor respektive fyra särskolor. Metoden vi har använt oss av i denna studie är intervju. I analysen har vi sammanfattat de intervjuer vi har genomfört och tagit ut de centrala delarna för studien. Resultatet diskuteras mot bakgrunden och relevant litteratur. Det resultat vi har kommit fram till, framhåller att pedagogerna7lärarana genomgående arbetar på ett medvetet sätt med språkträningen och är insatta i tillgängliga metoder i form av bl.a.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare och talpedagoger anser sig ge barn med språkstörningar goda förutsättningar för att främja deras tal- och språkutveckling i förskolklass samt år 1 och 2. I syfte att få svar på frågeställningen intervjuades sex olika pedagoger: två förskollärare, två talpedagoger och två specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta med så kallade språkstörda barn i åldrarna 6-8 år. Resultatet visar främst på respondenternas arbetssätt, men även deras kartläggningar över barns språkutveckling och respondenterna något differentierade syn på vad en språkstörning innebär. Flera av de intervjuade menade att det skulle behövas mer tid till specificerad språkundervisning samt att kartläggningar är betydelsefulla för pedagoger för att se elevernas styrkor i språket. Elevens starka sidor/sinnen måste tas tillvara i undervisningen för att eleven med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig den lättare.

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat språk än svenska misslyckas med att integreras i samhället och hur dessa barn har det svårt att nå godkänt betyg i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) är en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begränsa barnens möjligheter senare i deras skolgång och yrkesliv.SYFTE: Vårt syfte med studie är att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flerspråkighet.Våra frågeställningar är:? Hur resonerar verksamma pedagoger kring flerspråkighet?? Hur stöttas flerspråkiga elever i skolan?? Hur resonerar pedagoger kring samverkan med föräldrar till flerspråkiga elever?METOD: Den metod som använts är kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfällen.

Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen använde när de sorterade material i närvaro av en pedagog och på egen hand. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av åtta observationstillfällen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vår studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. Vårt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och djur.

Studiens syfte var att få syn på hur pedagoger samspelar med barn för att främja barns inflytande, i form av beslutsfattande. Jag har studerat i vilken grad barnen får ha inflytande över sina egna beslut och initiativ, respektive hur pass mycket pedagogerna bestämmer över dem. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som går att sammankoppla till mitt ämne, tidigare forskning, samt vad styrdokumenten säger om barns delaktighet och inflytande. Det perspektiv som relaterar mest till min studie var det sociokulturella perspektivet eftersom denna inriktar sig mot barns samspel med andra. Min kunskapsproduktion har jag knutit an till en fenomenologisk ansats, även hermeneutiken i tolkningen av materialet.

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna är inom ämnet. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer där fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. Två av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna är alla kvinnor med olika lång erfarenhet inom yrket. Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebär och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget när planen ska skrivas och personalen tar med jämna mellanrum del av dess innehåll varje termin.Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och föräldrar men det skiljer i tillvägagångssätt.