Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sångteknisk träning som i yrkesförberedande sångundervisning förbereder sångeleven för yrkeslivet som professionell sångare. Detta för att främja arbetstrivseln hos professionella sångare. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sångare har använts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sångutbildningar, pedagogens möjlighet till påverkan på musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hälsonedsättningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning då flera teman är överensstämmande. Denna studies resultat är dock specificerat till sångarens livsvärld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.

Vi har i examensarbete sammanställt rapporter, information, material och erfarenhet som Trafikverket har samlat på sig. Vi har i samband med nybyggnationen av trafikplats Rosersberg som mål att kartlägga händelseförloppet vid påträffande av arsenik. Dessa uppgifter kommer från alla de involverade parterna som konsulter, entreprenör, geologer, mm. Även Sigtuna kommuns beslut kring omhändertagandet med avseendet på ?Miljö och Hälsa? kommer att studeras.

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att många av barnen tyckte musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som musikalisk och två såg sig som mindre musikaliska.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Fornföreningen Fibula on the Aland Islands contacts the author because its members want to create a museum.The purpose of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies is to shed light on what a museum really is. The research question I have answered is ?what is a museum and is this what Fibula really wants in their reconstructed Viking village??. Based on interview material, ethnographic field studies, relevant research in the subject and documents from Fibula, I have answered the research question.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Den här studien har genomförts för att undersöka hur en gitarrlektion fungerar över internet och hur den upplevs av dess användare. Undersökningen har genomförts genom att jag och två av mina gitarrelever har utforskat två olika gitarrhemsidor. Vi har tagit lektioner från dessa sidor. Där visas materialet genom video, ljud och med eller utan tabulatur. Därefter har mina elever intervjuats där de bland annat har fått svara på frågor om vad de tyckte om hemsidan, lektionen och lärarens kvalitet och hur det kändes att inte ha en lärare närvarande vid lektionstillfället.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

The main purpose with this Master's thesis has been to through a case study investigate and analyze the music library activity at the Public Library in Lund, in order to find out according to which ideas and principals this activity is run by. It also discusses how you at the music department handle your task as intermediary of music and how well this coincides with the users expectations. To give the research more depth a special analysis has been made, assuming the perspective of the B&I-researcher Sanna Taljas' three perspectives regarding the music department. She identifies three perspectives in maintaining a music library, which she calls the general education, alternative and demand repertoire.The examination is based on an empirical research, where five librarians were interviewed and fifty users have responded to a survey, but the essay also includes a literary study carried out to explore which ideas there are regarding the music department's missions and roles in the existing literature.Librarians and the user's opinions coincide quite well. What distinguish the most are the opinions surrounding the competency of the music library.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.