Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet.Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till Musiken och författarena till texterna.

Syftet med undersökningen är att skapa större kunskap om hur Musiksamlingar kan se ut på förskolor i Skåne samt vilken uppfattning det finns om Musik hos förskollärarna. Med syftet som bakgrund söks det svar på följande problempreciseringar:? Hur ser Musiksamlingarna ut på förskolorna?? Vilken uppfattning har lärare om Musiken i förskolan och vilka mål har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare samt observationer av lärarnas barngrupper i åldern 3-6 år.Resultatet visar på tre olika typer av Musiksamlingar: a/ fokus på sång, b/ fokus på rörelse och c/ Musiksamling med varierat innehåll. Resultatet visar också att förskollärarna och barnskötaren betonar Musikens instrumentala värden,(utomkonstnärliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, språkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala värden, (Musikens egenvärden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förståelse för dess stilar och tekniker..

Detta arbete besta?r av en underso?kning om hur en Musikla?rare och en idrottstra?nare jobbar med deras elever respektive spelare info?r en prestation. Underso?kningen inkluderar ocksa? hur Musikla?raren och idrottstra?naren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag underso?kt deras olika metoder.

Linda Gustafsson: Att skriva om Musik. En analys av folkMusikrecensioner. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte är att se hur aktuella folkMusikkonserter med nordiska artister verbaliseras i dag i landets två största dagstidningarnas recensionstexter samt att ge en bakgrund till hur man skriver om Musik. Uppsatsen består av två delar som binds samman av en diskussion: dels en Musikestetisk teoridel som behandlar sambandet mellan Musik, språk, kultur och kommunikation, dels en analys av konsertrecensioner.

Musikmarknaden har genomga?tt stora fo?ra?ndringar da?r fysiska inko?p av CD-skivor fasas ut till fo?rma?n fo?r molnbaserade tja?nster med stro?mmande media. Konsumenternas vanor fo?ra?ndras i takt med denna utveckling da?r sociala medier och andra Internetbaserade tja?nster fa?r en allt sto?rre roll. Syftet med denna uppsats a?r att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende pa? Musik.

Foric, Armin - Musikens betydelse för film ? En undersökning om Musikens inverkan i film (Högskolan Dalarna 2009) är en uppsats som syftar till att försöka förstå hur bakgrundsMusik påverkar film. Genom att använda sig av ett och samma klipp men med olika bakgrundsMusik vill jag försöka förstå hur Musik påverkar uppfattningen av en film. Syftet är också att jämföra min och Rasmus Wedins uppsats som heter ?Ljudet är halva upplevelsen...

"Sång och rörelse ger språket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger är kring Musikens påverkan på barns språkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka medvetenheten kring Musikens påverkan på barns språkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Av dessa är två klasslärare och två Musikpedagoger. Undersökningens två frågeställningar lyder "Hur resonerar klasslärare kring användandet av Musik som en metod för att utveckla barns språkande?" och "Hur resonerar Musikpedagoger kring användandet av Musik som en metod för att utveckla barns språkande?".

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stärka elevers identitetsskapande i Musikämnet. Den enda frågeställningen har varit; ?hur påverkar relationen mellan Musik och högstadieelevers identitetsskapande synen på Musikundervisning??. Intervjuer i grupp med åtta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde år, i en kommunal skola i en ytterförort.

Mitt examensarbete var att göra Musik till Romateaterns uppsättning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta är den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet Musik som begrepp, Musikens roll i vårt samhälle och hur vi tar till oss Musik när den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiären av pjäsen; alltså från det första mötet med regissören till tiden innan premiären då jag bodde på Gotland och jobbade intensivt.

Detta examensarbete består av två delar där första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och Musik ur både ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förståelse för var i hjärnan dyslexi och Musik processas. Men också för att finna olika metoder och strategier, med fokus på färg, som kan hjälpa den musicerande dyslektikern i både enskilt lärande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger på en studie av Lisa Kindbergs egna färgkodningsmetod. Metoden baseras på att varje ackord med tanke på dess grundton har sin färg vilket har som syfte att förenkla läsningen av ackordanalyser. Test på både dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs län har genomförts där en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

Dokumenterad erfarenhet av otillfredsställande måltidsmiljö i svenska skolrestauranger och trender på försämrad psykisk hälsa bland svenska barn och ungdomar har föranlett till en fyra dagars interventionsstudie med Musik i skolmåltidsmiljö. Studien genomfördes bland maxi-malt 71 grundskoleelever. Syftet med studien var att utforska fenomenet måltidsupplevelse i skolmåltid samt undersöka mängd matavfall för elever från årskurs 2, 3 och 5. Min frågeställ-ning blev i sin tur, vad för eventuella kan Musiken mellan människa, hälsa och måltid. Under-sökningsmetoden gick till som en interventionsstudie, i detta fall att tillföra en verklig situa-tion som måltiden med Musik och att därefter utvärdera upplevelser och förhållanden.

 Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på Musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur Musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.

The purpose of this study has been to examine how Afro-Cuban musical traditions and concepts are integrated in compositions for solo guitar by the Cuban guitarist and composer Ñico Rojas and how this can be expressed in the performance of his music by a classical guitarist. For this purpose a guide to Rojas music, which is included in this report, was written based on literature about Afro-Cuban music. Then a classical guitarist learned to play a piece by Rojas with help from the written guide. The result was examined using recordings of the guitarist's interpretations and an interview with him. The conclusion is that different aspects of the Afro Cuban musical tradition are present in Rojas? music, but that the concept of the clave was the most useful aspect for the classical guitarist that interpreted the music of Ñico Rojas in this study..

AbstractLena Lindahl: Från barock till post-punk ? En studie av diegetisk och icke-diegetisk Musik i Sofia Coppolas långfilmer. Uppsala universitet: Institutionen för Musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.Uppdelningen diegetisk och icke-diegetisk används frekvent vid studiet av filmMusik, och det termerna söker skilja på är huruvida Musiken vi hör har en källa i filmen (diegetisk) eller om den endast uppfattas av publiken och inte har en logisk plats i filmens verklighet (icke-diegetisk). Syftet med denna uppsats är att visa hur den amerikanska filmregissören Sofia Coppola använder diegetisk och icke-diegetisk Musik som grepp i sin långfilmsproduktion, huruvida greppen går igen eller utvecklas i hennes filmer, och om det finns likheter eller skillnader mellan Musiken hon väljer till de två grupperna. I analyserna delas filmMusiken in i kategorier efter genre eller funktion, och utifrån dem ges därefter exempel på hur den dyker upp och möjliga tolkningar av dess roll.

Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ?färglägga? med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och Musik. Dans och Musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är Musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När Musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram.