This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as ?fun? subjects rather than ?important? or ?useful?. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value..

My interest in the problem I have chosen has grown from my practise as a music teacher in Swedish compulsory schools. It springs from my own reflection, that the content pupils meet during music lessons in year 4-6 of compulsory school, seems to vary. My ontological and epistemological standpoints belong to a life-world-phenomenological way of thinkink. This kind of thinking implies that human beings are indissolubly connected to the world, which means that the only way to access the world is trough human beings lived experience. The aim of this study is to describe and analyse how music teachers, who work in years 4-6 of compulsory school, talk about the subject music and its content in relation to the new curriculum, Lgr11.

Den ökade livslängden gör att fler personer riskerar att drabbas av demenssjukdom. Symtomen på demens är i huvudsak minnessvikt som inledningsvis kan vara en kognitiv störning som försvårar den sociala interaktionen samt möjligheten att delta i det dagliga livet. En god vårdrelation mellan vårdgivare och vårdtagare handlar om att omvårdnadshandlingen utförs med respekt och värdighet. Förutsättningen för en relation är att två parter kommunicerar verbalt eller icke verbalt. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva olika förhållningsätt som kan skapa trygghet i vårdrelationen mellan personer med demens och vårdpersonal.

Dagligvaruhandeln har under de senaste åren utsatts för hårdare konkurrens. För att kunna möta denna konkurrens har företag som ICA och Coop effektiviserat sin verksamhet med hjälp av teknikbaserad självservice. Tekniken leder till att kunden utför de arbetsmoment som kassörskan tidigare gjorde. Detta fick oss att undra över personalens syn på den nya tekniken. Syftet med arbetet är att kartlägga hur personalen på en stormarknad reagerar på införandet av ny teknologi.

AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna används praktiskt grundat på en intervju med musiker anställda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I ämnet praktisk intonation finns nästan inget skrivet.

Att skriva musik har alltid varit något som varit viktigt för mig, jag har dock ofta problem med att skriva texter till låtarna jag skapat. Jag funderade över hur jag via mitt examensarbete skulle kunna utvecklas inom detta område och fick idén att skriva låtar utifrån givna texter. Syftet med detta arbete var att undersöka om jag via detta tillvägagångssätt skulle kunna utveckla mitt konstnärskap som låtskrivare. Jag ville även undersöka hur jag som låtskrivare upplever att denna metod påverkar den konstnärliga processen. Vidare funderade jag över i vilken utsträckning texterna behövde bearbetas innan de kunde användas som låttexter och hur det musikaliska skapandet påverkades av texternas innehåll.

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lättillgänglig även för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall på de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fältet kom jag till en större medvetenhet både om min egen ambition som tonsättare och om vilka parametrar i musiken som kan sägas avgöra om musiken får plats inom allmänna, eller om man så vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter några konstmusikaliska ut- och återblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa föreställningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, särskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kännetecknar sådan musik som kan omfattas av en bred publik.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra fyra förskolor - två musikförskolor och två förskolor utan någon speciell inriktning. I arbetet ligger vårt fokus på pedagogerna och hur de arbetar med musiken. I texten redogör vi bland annat för vilken betydelse musiken har och hur den påverkar människan ända från fostret och upp till förskoleåldern. I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och för att få svar på våra frågor har vi tagit enkäter, observationer och intervjuer till hjälp. På samtliga förskolor skickade vi ut enkäter till pedagogerna, genomförde en observation samt intervjuade en pedagog. I sammanställningen av vårt empiriska material har vi tittat på likheter och skillnader samt i vilken utsträckning förskolorna använder sig av musiken.

På vilka sätt är musikalisk form relevant för en komponerande jazzmusiker? Denna uppsats ger en grundläggande översikt över form som begrepp genom musikhistorien och visar exempel på hur form tar sig uttryck i straight-ahead/ mainstream jazz, genom analyser av min musik samt valda stycken av The Bad Plus, Mark Turner och Bill Frisell. Uppsatsen vill ge nya verktyg och idéer för att förstå form i ett jazzsammanhang..

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Allt fler verksamheter väljer att investera i IT lösningar, med avsikt att skapa konkurrensfördelar gentemot organisationer i samma bransch. ERP system är en av dessa IT lösningar, och det har framkommit att dessa system inte alltid fungerar på ett tillfredsställande sätt. Därför är dessa system att betrakta som mindre dugliga ur ett användbarhetsperspektiv. Avsikten är att utveckla vår modell (TTF/A) som studerar hur en matchning mellan systemkaraktäristiska drag och karaktäristiska drag hos arbetsuppgifter påverkar systemets användbarhet. Modellen betraktar även hur erfarenhet av teknologianvändning och erfarenhet av att utföra arbetsuppgiften påverkar matchningen.

Interaktiv mikro-TV (iµTV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhålla. I den här uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bära runt på en nästan komplett sändningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstår genom möjligheten att koppla samman flera användares sändningar, där de deltagande personerna kan påverka det som sänds. Det erbjuds också interaktivitet för tittarna som kan välja vilken sändning de vill följa.Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur användandet skulle se ut och för att tänka sig in i situationer där en individ skulle ha en vilja och ett behov av att använda en sådan teknologi. Med hjälp av de här scenarierna har jag tagit fram förslag till olika gränssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta.

I denna uppsats undersöker jag ångplogars och motorplogars påverkan på det svenska jordbruket, med syftet att utröna om, och i så fall varför eller varför inte, motorplogar spreds snabbare än de tidigare ångplogarna. Detta bygger på en hypotes om att ångplogarna skulle ha kunnat bevisa värdet av mekaniserat jordbruk för de svenska bönderna, och därmed berett vägen för motorplogarna. Undersökningen utförs genom att analysera hur attityderna hos bönderna gentemot dessa maskiner, och jordbruksmekanisering överlag, förändras i två stora tidskrifter med lantbrukstema under perioden 1890-1920. Detta tar avstamp i en presentation av forskningsläget angående ångmaskinens inverkan på den industriella revolutionen, där jag visar att visar det industriella systemet för produktion var viktigare än någon teknologi.Resultatet som framkommer är att motorplogar inte spreds snabbare än ångplogar och alltså inte kan sägas ha berett vägen för motorplogar, att båda teknologierna hämmades av kostnadsmässiga problem och låg lämplighet för mindre gårdar, samt att det är troligare att motorplogar skulle ha berett vägen för traktorerna i o m deras snarlikhet med varandra..

Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgång i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gått rakt emot kommunistisk ideologi och har därför fått stark inrikes kritik samtidigt som folket fått högre levnadsstandard och utländska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgång i tillväxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillåta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hämta in utländskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillväxt på 9% per år.

The aim of this project was for me to write two complete songs and to get to know my creative process better. I wrote two songs, made musical arrangements for them, transcribed the music in Sibelius, rehearsed the material with two musicians and at last recorded it in a studio. Throughout this I kept track of my own creative process. The project resulted in two complete songs with arrangement. I learned that I have some difficulty handling adversities in my songwriting, and that it was not so easy to get to know my own creative process as I thought.