Titel Stimulerande läsning? - en studie om musikskaparnas syn på Stim-magasinetFörfattare Johan MalmbergUppdragsgivare Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå)Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2011Handledare Jan StridAntal ord 14 485Syfte Att undersöka vad Stim-magasinet kan betyda för musikskaparnaMetod Kvalitativ metod, personliga djupintervjuerHuvudresultat Stim-magasinet skapar en ?vi-känsla?, samtidigt som det ocksåförmedlar en positiv bild av Stim. Innehållsmässigt är däremot Stim-magasinet, enligt de intervjuade musikskaparna, ointressant. Musikskaparna anser att Stim-magasinet blivit mer allmänt inriktat på musik och tappat fokus påmusikskapande och upphovsrätt, vilket gör att tidningen inte känns ändamålsenlig. Musikskaparna efterfrågar en djuparejournalistik som riktar in sig mer på just musikskapande och upphovsrätt.

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Dennauppsatsärallmänochoffentlighandling.Författarenharupphovsrättenochuppsatsenfårintebegagnasannatänförenskiltbrukutanförfattarenstillstånd..

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och synliggöra några olika sätt att se på musik som konst (eller icke-konst). Som metod har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem personer som, på olika sätt och inom olika genrer, skapar musik eller ljudkonst. I intervjuerna har jag försökt ringa in de olika personernas syn på konstbegreppet, på musik i förhållande till detta begrepp samt på deras eget skapande. Resultaten visar på fem individuella synsätt och personliga definitioner av konst. Vilka intervjupersoner som delar varandras synsätt varierar mellan de olika frågeområdena och några generaliserbara slutsatser går inte att dra, vilket inte heller har varit målet med undersökningen.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lärares uppfattningar av den problematik som är förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet är att få en större förståelse och kunskap om begreppet, och också att ta reda på hur tidigare forskning, lärares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhåller sig till problemområdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklärare från Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jämförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och våra intervjupersoner finnas i två huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebär att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sång.

Music affects us humans. Marketing has long made use of music as a means to enable customers to identify with a brand, and thus increase sales. The Influence of music is obvious, but can you use this on students, and how effective is it to use in a classroom?I will answer the question: how does soft music provide reassurance/create a harmoniums learning environment at the beginning of a lesson?By observing how students react and behave to the playing of soft music. My aim is to create different strategies that teachers can effectively use to get students to ?jump in? to their lessons without wasting 5-15 minutes of class time.Professor Lennart Grosin conducts research into what is in Sweden called PESKO.

Examensarbetet handlar om tillämpning av PQM-metoden i ett verkligt projekt. PQM betyder ?Project Quality Management? och är ett sätt att kvalitetssäkra en projektprocess. Syftet med projektet är att praktiskt tillämpa PQM-metoden vid projektering av en tvättanläggning, för laddfordon i Kirunavaaragruvan. Målet är att ta fram ett förfrågningsunderlag med hjälp av PQM.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

När jag började min utbildning till rockmusiker här på Piteå Musikhögskola och fick veta att det fanns en danslinje, har mitt intresse för musikens roll i dansen bara växt. Det har inte heller blivit mindre efter att jag flyttade ihop med en dansare. Mina tankar har varit många om att få göra ett projekt med dans, och inte då ett projekt där man lär sig befintliga låtar och sen spelar som det ska låta för att dansarna har gjort koreografier till dessa låtar. Utan att få vara en del av hela processen, från början till slut. Mitt intresse för att skriva musik är stort, och då få göra ett projekt där jag får skriva min musik för att styrka dansen.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig?Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare.Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

Beroende- och missbruksproblematik är ett vanligt förekommande arbetsområde för socionomer och många arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte är etablerat i Sverige men som används i andra länder är musikterapi. Forskningen kring musikterapi är omdiskuterad och musik nämns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur musikverksamheter bedrivs inom missbrukarvården och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter från SiS LVM-hemmen Rällsögården och Runnagården samt med klienter på Rällsögården. Resultaten redovisar att musikverksamheterna på LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vårdande och behandlande insatser inom missbrukarvården och att verksamheterna finns och uppkom på grund av intresse hos klienter och personal.