Syftet med detta arbete var att undersöka vilken betydelse uppförandepraxis har på musik av J. S. Bach och Max Bruch, och vad som hände när man delvis eller helt gick ifrån den uppförandepraxis som rådde då verket komponerades. I uppsatsen belyser jag skillnader och likheter mellan barockviolin och modern violin samt redogör för valda delar av respektive uppförandepraxis. Frågeställningar i arbetet var: ?Hur kan information om barockviolin och barockpraxis bidra till mitt Bach-spel??Kan jag hämta musikalisk inspiration och kunskap genom att lyssna på hur andra violinister spelar Bach, och på så sätt bidra med något nytt till min egen tolkning??Vad händer med det konstnärliga uttrycket av ett avsnitt ur Bruchs romantiska finalsats av violinkonsert nr 1 g-moll, när jag applicerar det som jag uppfattar låta som barockpraxis??Vad tycker jag själv kring frågan om vikten av lämpligt eller autentiskt uppförande av musik efter detta arbete? Genom att använda mig av befintlig fakta kring barockviolin och barockpraxis, ville jag bidra med nya uttryck till mitt Bach-spel, men också kunna använda en ?barock-spelstil? på ett avsnitt av finalsatsen ur Bruchs romantiska violinkonsert nr 1 i ett epoköverskridande experiment om uppförandepraxis.

Mitt exemanesarbete besta?r av ett antal la?tar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Ma?let med musikproduktionerna har varit att, under ra?dande fo?rutsa?ttningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att bero?ra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus pa? att underso?ka hur resultatet har pa?verkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och a?r framfo?rallt nyfiken pa? hur maskingenererat tempo, som i texten kommer bena?mnas som click eller clicktrack, pa?verkar slutresultatet av en musikproduktion.I tva? av mina produktioner har jag jobbat med tempo pa? flera olika sa?tt.

Eleverna får redan i tidiga år forska i skolan, men varken arbetssättet eller resultatet överenstämmer med elevernas lust till att forska. Vårt syfte var därför att öka elevernas metoder i arbetssättet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhämta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en årskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrån egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilket sätt förskollärare använder dans som ett pedagogiskt verktyg med barn i åldern 1-3år. Jag använde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra förskollärare som var slumpmässigt utvalda. Därefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen.Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De använde sig av dans på något sätt i sin verksamhet men det var inte alla som ansåg att de använde dansen som ett pedagogiskt verktyg..

Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil..

"Infiltration of Waldheim" är ett spel gjort av David Lindell (grafik), Andreas Persson (programmering) och Mathias Jönsson (ljud och musik). Målet vi hade med projektet var att ha en spelbar bana med minst en vapen typ samt fiender att eliminera, allt ackompanjerat med pampig musik och en massa ljudeffekter. Jag kommer i denna rapport beskriva arbetets gång samt reflektera över vad som har fungerat och vad som varit mindre bra under projektets gång. Mina planer för spelet var mest att lära mig mera om framförallt AI samt arbeta mera i 3d. Spelet ska mest vara för mig själv, men med lite putsning och mera innehåll eventuellt användas vid jobb ansökningar i framtiden..

This exploratory thesis uses qualitative research to investigate how digital music is beeing packaged. The main study consists of 11 deep interviews with key representatives of the digital music industry in Sweden. These are (record companies) EMI, SonyBMG, Universal, Warner, (DSP) InProdicon, (mobile operators) 3, TeliaSonera and (cell phone producer) SonyEricsson. Packaging is a concept of marketing that has specific implications depending on which good or service that is being packaged. Packaging occurs at different levels in the production chain.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lärande påverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot målen. För att ta reda på detta genomförde jag två gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, använt mig av programmålen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om ämnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna känner sig mycket säkrare på sig själv efter det ämnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scenspråk har förändrats vilket bekräftas av de inblandade pedagogerna.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

Syftet med denna uppsats är att belysa de tankar som lärarna som undervisar i musik i årskurs 4-6 har vad det gäller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i ämnet musik. Utgångspunkten för denna studie bygger på den nya läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gälla från och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vår studie, lägger fram vår frågeställning och därefter tar vi upp några väsentliga begrepp som rör musikämnet. I teoridelen lägger vi fram den teoretiska bakgrunden till vår studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska ämnens ställning i skolan.

Uppsatsen är en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i årskurs 1-5. Den berör också lärares syn på musikämnets betydelse för eleverna och hur lärarens person påverkar undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer har används. Undersökningen är gjord på fyra olika skolor. I studien är det 13 lärare som både intervjuats och observerats.

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.  Frågeställningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för erfarenheter av att använda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som är en kvalitativ undersökning bygger på intervjuer av tre elever. Utifrån deras berättade erfarenheter har berättelser skapats. De har sedan analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjälp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmåga. Verktygen används när eleverna behöver stöd i sitt lärande när det gäller att läsa och skriva.

Loke Carlsson: Spelmusik ? Musikens funktioner i tre datorspelsserierDenna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet är att ta reda på vilka funktioner dennamusik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjälp av dessateorier sammanställer jag sedan en metod för att analysera musiken i några få datorspel. Imetodkapitlet hittar man också en redogörelse för de grundläggande skillnader mellandatorspel och filmer när det gäller musik.

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord..