Syftet med undersökningen var att ta reda på varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrån deras musikintresse kommer. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgången behandlas relevanta faktorer som påverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten säger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det är skillnad på varifrån musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Vad innebär musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollärarna ansåg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsättningarna för att få en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. Glädje, inlevelse och spontanitet är även en viktig del i musik och rörelseverksamheten, något som förskollärarna genomgående tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vår studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Stroke is caused by a bleeding or infarct in the brain and is one of the most common diseases in Sweden today. The purpose of the study was to evaluate if Ronnie Gardiner?s Rhythm Therapy (RGR-therapy) has any effect, regarding motor control and the subjective experienced health related quality of life, on people who have been affected by stroke. The examination group consisted of eight people. The intervention consisted of RGR-therapy once a week during a period of nine weeks.

I detta arbete kommer ni få ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett språkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet är att studera hur pedagoger beskriver musik som språkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta syfte är sedan utformat till två frågeställningar. Varför musik som språkutvecklande verktyg är viktigt ämne, är av den anledningen att den är avgörande för barnets hela språkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom när vi läste om det Uddén (2004) skriver angående musiken inom lärarutbildningen.

I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och är den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjärtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock är tidsfördröjningen den största faktorn för att få en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vård vid misstanke om stroke. Det är en kvantitativ studie som redovisar en patientenkät med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet Hjärnvägen 2.

Patienter som väntade på en operation kände ofta oro och ångest och studier visade att förutom att skapa obehag för patienten, försämrades återhämtningen postoperativt. Tidigare studier har visat att musik har god effekt som oro och ångest dämpare. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt ge svar på om musik kan lindra oro och ångest dygnet innan operation. Studien grundades på tre frågeställningar: kan musik minska den upplevda oron och ångesten dygnet innan operation, kan musik minska fysiologiska symtom skapade av oro och ångest dygnet innan operation, om möjligheten att välja musik påverkar effekten av interventionen? Nio studier granskades utifrån frågeställningarna.

Denna kandidatuppsats handlar om minnet och dess begränsningar. Den ligger till grund för och beskriver mitt upplägg med min examenskonsert. Föreställningen kommer att innehålla element som kan kopplas till minne, tid och medvetande. Utgångspunkten kommer att vara våra begränsningar att uppleva viss typ av musik i sitt originaluppförande. Jag har valt utgångspunkt i dronemusik som jag anser att jag skapar med mina ljudlandskap.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige.Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier.

Stroke är en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje år nyinsjuknar ungefär 30 000 personer. Många av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vård efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rädd för att bli en börda för andra: att känna sig utsatt när man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man känner sig värdelös: att känna sig styrkt av stöd från familj, vänner och personal: att ha svårt att acceptera den nya rollen, men envist kämpa mot oberoende.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/år i Sverige och är den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke påverkar inte enbart patienten utan även de närstående ställs inför en helt ny roll. Det är därför av största vikt att sjukvårdspersonalen är lyhörda även inför närståendes behov av information och stöd så att de kan sätta sig in i sin nya roll som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov av information och stöd när en familjemedlem drabbas av en stroke utifrån närståendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur ämnesintegrering i musik och svenska påverkar lärande och lärandemiljöer, samt musiklärares uppfattningar om hur detta kan främja elevers lärandeprocesser i grundskolans yngre åldrar.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på att begreppsliggöra språket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklärare, samt en djupintervju med en forskare inom ämnet. En fenomenografisk analys har använts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta ämnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat påvisar att det finns många främjande egenskaper i detta arbetssätt för språkliga och musikaliska lärprocesser, då språk och musik ingår i ett odelat samspel. Detta försvåras dock av rådande ämneshierarki..

När en person har genomgått stroke medför det stora konsekvenser i livet, inte bara för den som drabbas utan även för deras närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse för närståendes situation för att kunna möta de individuella behoven. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser till personer som genomgått stroke efter den akuta fasen. Artiklarna i studien hittades i referens databaser och genom manuell sökning i referenslistor. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

SammanfattningBakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke.Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem.