Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stÀrka elevers identitetsskapande i musikÀmnet. Den enda frÄgestÀllningen har varit; ?hur pÄverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen pÄ musikundervisning??. Intervjuer i grupp med Ätta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde Är, i en kommunal skola i en ytterförort.

Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsÀttning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta Àr den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vÄrt samhÀlle och hur vi tar till oss musik nÀr den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiÀren av pjÀsen; alltsÄ frÄn det första mötet med regissören till tiden innan premiÀren dÄ jag bodde pÄ Gotland och jobbade intensivt.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar dÀr första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur bÄde ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förstÄelse för var i hjÀrnan dyslexi och musik processas. Men ocksÄ för att finna olika metoder och strategier, med fokus pÄ fÀrg, som kan hjÀlpa den musicerande dyslektikern i bÄde enskilt lÀrande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger pÄ en studie av Lisa Kindbergs egna fÀrgkodningsmetod. Metoden baseras pÄ att varje ackord med tanke pÄ dess grundton har sin fÀrg vilket har som syfte att förenkla lÀsningen av ackordanalyser. Test pÄ bÄde dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs lÀn har genomförts dÀr en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

Dokumenterad erfarenhet av otillfredsstÀllande mÄltidsmiljö i svenska skolrestauranger och trender pÄ försÀmrad psykisk hÀlsa bland svenska barn och ungdomar har föranlett till en fyra dagars interventionsstudie med musik i skolmÄltidsmiljö. Studien genomfördes bland maxi-malt 71 grundskoleelever. Syftet med studien var att utforska fenomenet mÄltidsupplevelse i skolmÄltid samt undersöka mÀngd matavfall för elever frÄn Ärskurs 2, 3 och 5. Min frÄgestÀll-ning blev i sin tur, vad för eventuella kan musiken mellan mÀnniska, hÀlsa och mÄltid. Under-sökningsmetoden gick till som en interventionsstudie, i detta fall att tillföra en verklig situa-tion som mÄltiden med musik och att dÀrefter utvÀrdera upplevelser och förhÄllanden.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

The purpose of this study has been to examine how Afro-Cuban musical traditions and concepts are integrated in compositions for solo guitar by the Cuban guitarist and composer Ñico Rojas and how this can be expressed in the performance of his music by a classical guitarist. For this purpose a guide to Rojas music, which is included in this report, was written based on literature about Afro-Cuban music. Then a classical guitarist learned to play a piece by Rojas with help from the written guide. The result was examined using recordings of the guitarist's interpretations and an interview with him. The conclusion is that different aspects of the Afro Cuban musical tradition are present in Rojas? music, but that the concept of the clave was the most useful aspect for the classical guitarist that interpreted the music of Ñico Rojas in this study..

AbstractLena Lindahl: FrÄn barock till post-punk ? En studie av diegetisk och icke-diegetisk musik i Sofia Coppolas lÄngfilmer. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.Uppdelningen diegetisk och icke-diegetisk anvÀnds frekvent vid studiet av filmmusik, och det termerna söker skilja pÄ Àr huruvida musiken vi hör har en kÀlla i filmen (diegetisk) eller om den endast uppfattas av publiken och inte har en logisk plats i filmens verklighet (icke-diegetisk). Syftet med denna uppsats Àr att visa hur den amerikanska filmregissören Sofia Coppola anvÀnder diegetisk och icke-diegetisk musik som grepp i sin lÄngfilmsproduktion, huruvida greppen gÄr igen eller utvecklas i hennes filmer, och om det finns likheter eller skillnader mellan musiken hon vÀljer till de tvÄ grupperna. I analyserna delas filmmusiken in i kategorier efter genre eller funktion, och utifrÄn dem ges dÀrefter exempel pÄ hur den dyker upp och möjliga tolkningar av dess roll.

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra och belysa förskollÀrares erfarenhet av och strategier kring musiken i förskolans verksamhet i relation till barns delaktighet och inflytande. För att fÄ syn pÄ detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare frÄn fyra olika verksamheter. Av resultatet framgÄr att delaktighet och inflytande har en stor plats i verksamheten. FörskollÀrarna har fokus pÄ barnen och ser dialoger och samtal som avgörande faktorer för att tillgodo se barns delaktighet och inflytande, dÀremot Àr musikens roll vÀldigt mycket mindre och i princip nÀstan obefintlig. Resultatet tycks bero pÄ att intresset för musiken bland förskollÀrarna Àr begrÀnsat samt att de anser att tiden behövs till annat.

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns sprÄkinlÀrning. Jag ville ta reda pÄ vilka metoder lÀrare idag anvÀnder för att lÀra ut sprÄk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet Àr byggt pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är och en musiklÀrare som arbetat som kompanjonlÀrare i grundskolan. Samtliga lÀrare sÄg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de anvÀnde sig av musiken var olika. TvÄ lÀrare spelade sjÀlva instrument, medan övriga lÀrare anvÀnde sig av CD-skivor och kassettband.

At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Varje Är drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebÀr stora personliga omstÀllningar och stora kostnader för samhÀllet. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, mÄste ges sÄ snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det Àr av största vikt att ta reda pÄ om patienten har nÄgra differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den hÀr studien undersöker hur strokekedjan gÄr till och vilka faktorer som pÄverkar beslutsfattandet. Studien Àr baserad pÄ etnografiska fÀltstudier pÄ fyra svenska sjukhus och materialet Àr analyserat med metoder frÄn sammansatta kognitiva system och mÄlorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor pÄ de olika sjukhusen Àr processerna desamma och direkt kommunikation Àr mest framgÄngsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren Àr viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, stÀndigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet.

Jag har under de senaste Ären genomgÄtt ett rÀtt sÄ markant musikaliskt fokusskifte, frÄn en mer improvisationsbaserad jazztradition till egenkomponerad elektrobaserad indiepop. I höstas tog jag ett beslut att anvÀnda mitt sista Är pÄ Högskolan för Scen och Musik till att verkligen fokusera pÄ att komponera, producera och utforska min egen musik. Denna uppsats Àr en analys av min musikaliska resa, ett sÀtt att försöka hitta en djupare förstÄelse i min relation till musiken genom att undersöka olika aspekter av mitt musikaliska liv..

Studiens syfte Àr att studera musiklÀrares syn pÄ högstadiets lÀromedel i musikÀmnet; lÀromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ?idealt? lÀromedel. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning av 27 musiklÀrare frÄn hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrÄgade musiklÀrarna anser att de fÀrdiga eller tryckta lÀromedel de kÀnner till Àr otillrÀckliga och blir snabbt förÄldrade.