Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare inom grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av musik i undervisningen. Jag vill Àven undersöka pÄ vilka olika sÀtt de anvÀnder sig av musiken och till vilka syften. Undersökningen bygger pÄ nio kvalitativa intervjuer med bÄde klasslÀrare och musiklÀrare. Jag har funnit att resultatet frÄn den empiriska undersökningen till stor del stÀmmer överens med den litteratur som finns inom Àmnet. Resultatet visar att musiken anvÀnds pÄ olika sÀtt av lÀrarna.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Fokus ligger pÄ att undersöka hur man med musik som medel kan utveckla en samverkan genom att arbeta med denna metod. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT-metoden med tvÄ personer, den ena med diagnosen autism och den andra med diagnosen ADHD. Min slutsats Àr att man kan arbeta med FMT-metoden för att utveckla en samverkan genom en tydlig struktur dÀr man samspelar med varandra i en ickeverbal kommunikation med musik som medel.  .

Syfte: Att belysa hur faktorer inom omrÄdena person, miljö och sysselsÀttning kan pÄverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrÄn Internationell klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vÄrdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jÀmförelse med vÄrdtagare som har genomgÄtt sin rehabilitering pÄ sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten Àr bland annat att vÄrdgivare fÄr anpassa sig till vÄrdtagaren, som dÀrmed fÄr ett ökat medbestÀmmande. VÄrdtagare upplever en trygghet nÀr rehabiliteringen Àger rum i hemmet, eftersom det Àr dÀr de har sina gamla aktivitetsmönster. VÄrdgivare fÄr Àven större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vÄrdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vÄrdtagarna angÄende deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Studien visar hur nÄgra lÀrare och elever i skolÄr 5, 7 och 9 i intervjuer beskriver musikens roll i skolan och vad den kan ha för betydelse för lÀrandet. LitteraturgenomgÄngen behandlar musikens roll i utbildningen genom historien och i de senaste lÀroplanerna, olika musikpedagogiska idéer samt forskning om musik och lÀrande. Teoretiska utgÄngspunkter Àr resonemang av SÀljö, Marton och Booth och teorin om habitus. Resultaten frÄn intervjuerna pekar pÄ att musik kan ha mÄnga olika roller i skolan i olika sammanhang. Rollerna kan ses i termer av egenvÀrde och mervÀrde.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ridlÀrare och ridelever upplever att musik pÄverkar dem och deras ridning om musik anvÀnds under dressyrlektioner. Undersökningen Àr gjord genom enkÀter besvarade av ridelever pÄ ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkÀter besvarade av ridlÀrare. I svaren frÄn undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att musiken pÄverkade dem och deras hÀstar bÄde till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde Àven att det var lÀttare att hitta en bra takt tillsammans med sina hÀstar i sitt dressyrarbete under trÀningen med musik, under förutsÀttning att musikens takt stÀmde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det nÄgon elev som inte önskade trÀna till musik.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus pÄ lÄttexter kunde skapa ett lustfyllt lÀrande hos eleverna. Vi vill Àven synliggöra hur lÀrare med hjÀlp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfÀllen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som anvÀnts vid dokumentation för vÄrt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrÄn observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter vÄra lektionstillfÀllen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfÀllen, dÄ de första tvÄ lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. VÄr slutsats Àr att musik som stöd för lÀrande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmÄga att reflektera och diskutera i klassrummet..

Syftet med studien Àr att ge en insyn i pedagogers olika förhÄllningssÀtt och tankar om musik i förskolan. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagogerna med musik i förskolan?, Vad har pedagogerna för syfte med sina musikaktiviteter?, Vad ser pedagogerna för hinder eller möjligheter med musiken i förskolan?, Ser pedagogerna musiken som ett redskap i sprÄkutvecklingen?, Har barnen inflytande över musiken?, Vilken skillnad finns mellan en förskola med musikprofil och en förskola utan? Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger frÄn förskolor med och utan musikprofil kan studien visa att informanterna Àr överens om att musik Àr en viktig del i förskolan. Studien visar att den klassiska sÄngsamlingen Àr ett vanligt inslag i förskolan. Mycket av barnens egna intressen tas tillvara och barnen har ofta önskemÄl om vilken musik de vill lyssna pÄ och dansa till.

Introduktion: MÄnga studier i Àmnet musiklyssning under anestesi beskriver hur fysiologiska parametrar pÄverkas hos patienter som fÄr lyssna pÄ musik under en operation. Kvalitativa studier saknas som beskriver hur patienten upplever att fÄ lyssna pÄ musik under anestesi. En omvÄrdnadsteoretiker, vars teori studeras, utgör bakgrunden till de vÄrdvetenskapliga utgÄngspunkterna. Begrepp som lidande och trygghet lyfts fram och sÀtts i relation till Àmnet.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att lyssna pÄ musik under en handoperation i regionalanestesi.Metod: Pilotstudie med tvÄ deltagare, en man och en kvinna, konsekutivt utvalda. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys vilket bestÄr av identifiering, kodning samt skapande av kategorier i en text för att fÄ fram en bakomliggande innebörd i en texts innehÄll.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra olika kategorier om hur patienterna upplevde att fÄ lyssna pÄ musik under anestesi.

Vad Àr för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: FörestÀllningen NÄgon borde ta tag i det hÀr... pÄ Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för strÄktrio ensemble recherche..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett upplevelseperspektiv undersöka hur musik och ljudlandskap kan anvÀndas som medel för lÀrande möten. Forskning visar att vi i vÀstvÀrlden lever i den sÄ kallade upplevelseekonomin idag, vilket innebÀr att vi strÀvar efter upplevelser och sjÀlvförverkligande. Mötesindustrin Àr en relativt ny industri dÀr upplevelser fÄtt en allt viktigare roll. Nya former för möten börjar dÀrför utvecklas och alltfler inser att möten kan vara ett effektivt verktyg för att kommunicera, engagera och pÄverka lÀrande och affÀrsresultat. LÀrande möten och edutainment, en kombination av lÀrande och underhÄllning, börjar bli en trend.

Musik pÄverkar mÀnniskor pÄ bÄde medvetna och omedvetna plan. Detta gör musik till ett potentiellt mycket kraftfullt verktyg för marknadskommunikation. Vi har pÄ uppdrag av intresseorganisationen Stim undersökt musikanvÀndandet i rikstÀckande klÀd- och skobutikskedjor. VÄrt syfte var att utifrÄn befintlig teoribildning beskriva de psykologiska effekterna av bakgrundsmusik i butiksmiljö, samt att kvantitativt undersöka hur företag anvÀnder musik för att nÄ rÀtt mÄlgrupp och för att stimulera köpsituationen. De teorier och studier som finns inom detta omrÄde har frÀmst genererats inom ramen för amerikansk psykologisk beteendeforskning.

Uppsatsen fokuserar pÄ skapandeprocessen kring prototypen av det interaktiva och generativa elektroakustiska verket City Sound Generator. De konstnÀrliga beslut som togs under arbetsprocessen kommer att diskuteras i relation till rÄdande tekniska och konceptuella restriktioner, tidigare forskning samt andra kompositörers verk. Vidare kommer dessa beslutsreflektioner ligga till grund för en diskussion kring huruvida prototypens klingande resultat bör benÀmnas som musik eller inte..

In the western world, strokes are the third most common cause of death, hitting mainly the elderly population. Smoking, high blood pressure, diabetes and overweight are known risk factors for causing strokes. Previous studies show that an increased level of particulate matter, PM, is also related to an increased number of strokes. The population in this study consists of patients over 65 years old who live in Malmö. Levels of particulate matter were measured from October 2004 to April 2005 at a central outdoor monitoring site in Malmö.

Erfarenhet frÄn min musikundervisning frÀmst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhÄllna betyg i Àmnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begrÀnsades till att omfatta elevernas betyg i Àmnet musik Äk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.Av undersökningens resultat gick det inte att bekrÀfta nÄgot samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig pÄ det viset att skolverkets betyg var nÄgot högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att pÄvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhÄllna betyg..

Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvÀrlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att pÄvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfrÄga pÄ musik i spelet varpÄ tvÄ folkgrupper frÄn Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna. Baserat pÄ instrument som samerna och anglosaxarna kunde tÀnkas anvÀnda producerade vi musik till den andra delen av forskningen. Musiken undersöktes genom att dela ut en enkÀt till erfarna spelare pÄ spelets forum för att bestÀmma huruvida gestaltningen av alferna och virannerna var lyckad. Resultaten visade att det lÀmpar sig att gestalta dessa folkgrupper med den producerade musiken och som ett resultat ge dem en musikkultur..