Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad pÄ studentens prestation i ett lÀsförstÄelsetest (TISUS), beroende pÄ vilket tonlÀge (dur eller moll) pÄ klassisk musik de fick lyssna pÄ. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum pÄ Karlstads Universitet, utifrÄn en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfÀllighetsurval av studenter (N= 26), i Äldrarna 19 ? 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de tvÄ olika betingelserna dur och moll.

StreamingtjÀnster har förÀndrat hur mÀnniskor lyssnar pÄ musik och upptÀcker ny musik. Det har ocksÄ underlÀttat för mindre artister att nÄ lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förÀndrat hur artister nÄr ut och upprÀtthÄller relationen med sina fans. FörsÀljningen av fysiska album nÄr rekordlÄga nivÄer och streaming av musik gör sÄ att lyssnaren fokuserar pÄ den enskilda lÄten snarare Àn artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker dÀrför en oro för att lyssnaren inte lÀngre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgÄende förÀndringar i musikbranschen vÀcker frÄgan hur lyssnaren förhÄller sig till artisten och vilken relevans artisten har nÀr lyssnaren upptÀcker ny musik och lyssnar pÄ musiken i sina spellistor.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30000 personer av stroke varje Är varav 20000 Àr förstagÄngsinsjuknade och cirka 10000 dör varje Är. Cirka 85 % fÄr hjÀrninfarkt och 15% fÄr hjÀrnblödning. Nedsatt gÄngförmÄga Àr vanligt bland personer med stroke och styrketrÀning och gÄngtrÀning Àr tvÄ metoder som kan anvÀndas i syfte för att förbÀttra gÄngförmÄgan Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla litteratur kring uppgiftsorienterad trÀning och styrketrÀning som behandlingsmetod för att förbÀttra gÄngförmÄgan för strokepatienter. Metod: Litteratursökning pÄ databaserna PEDro och PubMed med sökorden stroke AND gait i kombination med training, resistance training och strength resistance training samt task-oriented training. Efter att ha gjort sökningarna och sÄllat hittades 12 artiklar som ansÄgs relevanta för studien.

Syftet med studien var att med fokus pÄ en allmÀn kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förstÄelse för musik som aktivitet och fenomen. UtifrÄn en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn pÄ musik kunde leda till förstÄelse inom sammanhang som lÄg utanför musiken. Resultatet visade att musik Àr ett utmÀrkt instrument med vilket man kan förstÄ och tolka sin omvÀrld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de ocksÄ utvecklar andra egenskaper, som förstÄelse för sig sjÀlva, förstÄelse för andra samt en djupare förstÄelse för vad som menas med kunskap. En förutsÀttning för detta Àr dock att intresset för musiken Àr vÀldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskÀrmande frÄn omvÀrlden.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgÄngspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet Àr att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan pÄverka vÄr reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre organister frÄn VÀxjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrÄn ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Sammanfattning                       Introduktion: Musiken anvÀnds inom omvÄrdnad och forskning har visat positiva effekter pÄ patienterna men Àven personalens Äsikter av att ha musik och sÄng pÄ arbetsplatsen Àr positiv.Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens arbetsglÀdje med att arbeta med sÄng och musik för Àldre.Metod: För att fÄ syftet besvarat anvÀndes kvalitativa intervjuer och enkÀter. En frÄgeguide formades utefter syftet och anvÀndes sedan vid fem intervjuer. Data sammanstÀlldes genom en temaanalys och resulterade i tre teman. SammanstÀllning av enkÀtsvar resulterade i tvÄ teman.  Resultaten frÄn kvalitativa intervjuerna och enkÀterna överensstÀmde med varandra.Resultat: GlÀdje och Stress, Skapar gemenskap samt Utöver ordinarie vardagsrutiner Àr de tre teman som hittades vid intervjuerna. Roande aktivitet och Givande att delta togs ut som teman frÄn enkÀtsvaren.Implikation: Denna studie visar att projekt med musik pÄverkar stÀmningen pÄ en arbetsplats bland personal.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje Ă„r. Även om afasi Ă€r vanligast bland Ă€ldre Ă€r det ungefĂ€r 35 procent av alla med afasi som Ă€r yngre Ă€n 65 Ă„r. Den vanligaste orsaken till afasi Ă€r stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjĂ€rntumör Ă€r andra orsaker till afasi.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur beroende musiken Àr av dess stilistiska och karaktÀristiska egenskaper. Jag har valt att studera epokerna barocken och nutida musik. För att undersöka detta har jag arbetat med interpretation av tvÄ stycken, som kan utgöra exempel frÄn dessa tvÄ epoker: ?G. F.

I denna studie har tvÄ förskollÀrares syn pÄ musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor ? en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belÀgen i en annan förskola. IntervjufrÄgorna formulerades sÄ att förskollÀrarnas syn pÄ musikens roll och anvÀndningsomrÄden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat nÀr det kommer till hur förskollÀrarna uppfattar musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkliga utveckling.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen anvÀnde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgÄngspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfÀllen pÄ en förskoleavdelning, tre timmar per tillfÀlle. Resultatet visade att förskolananvÀnde sig utav musik dagligen pÄ flera olika sÀtt och med varierande syften.

Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.

Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.