Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i vardagliga aktiviteter efter stroke. Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med analys av sjÀlvbiografier. Fyra böcker valdes ut och analyserades utifrÄn en kvalitativ manifest innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: NÀr vardagliga aktiviteter bli för svÄra, Att uppleva sig annorlunda och Att komma tillbaka till en fungerande vardag. Resultatet visar hur vardagliga aktiviteter kan upplevas som en stor utmaning nÀr tidigare rutinmÀssiga aktiviteter inte lÀngre fungerar som förut. Personerna beskrev att de inte lÀngre hade kontroll över vardagen och en kÀnsla av att inte lÀngre vara densamma som förut vilket skapade en oro och osÀkerhet.

Musik Àr en stor del av digitala spel och kan anvÀndas i flera syften. Vi har i denna uppsats undersökt hur sex olika plattformsspel anvÀnder musik för att karaktÀrisera olika platser i spelvÀrlden. Vissa av dessa platser, till exempel bossbanor, karaktÀriseras Àven av ett visst spelmoment, dÀrför har vi Àven undersökt ifall musiken förÀndras i samband med en förÀndring i gameplay. Den musikaliska komponent vi fokuserat pÄ Àr tempo. De spel vi analyserat kommer frÄn ett brett spektrum inom tvÄ generationer, tre som anses vara klassiker för sina respektive plattformar och tre moderna titlar.

Musik har under alla tider fascinerat och upprört mÀnniskor och fört personer bÄde till himmelriken och mörkare platser. Musik kan pÄverka och binda samman mÀnniskor, utveckla gemenskap och samhörighet, men kan musik Àven skapa ensamhet och utanförskap?Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur nÄgra 11 - Äringar upplever gemenskap och utanförskap i olika musiksammanhang och hur dessa upplevelser kan komma till uttryck.I undersökningen anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod dÀr barnintervjuer och förÀldraenkÀter genomförts. Avsikten Àr att genom intervjuer, som baseras pÄ det öppna samtalet med vissa förutbestÀmda frÄgor, fÄ ta del av barnens livsvÀrld och undersöka vad som kan pÄverka ett barn i olika musiksammanhang.Resultatet visar att barnen i undersökningen upplever gemenskap genom musik, exempelvis genom konserter, att sjunga i kör, spela i rockband, att samtala om eller skicka musik till varandra. Dock visar resultatet att nÄgra av barnen har upplevt utanförskap pÄ grund av sin musiksmak, eller i situationer dÀr man inte fÄtt dela sina kompisars upplevelser och dÀrmed inte kan ?vara med i snacket?.Nyckelord: musik, gemenskap, utanförskap, barn, upplevelser.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilka reaktioner klassisk musik vÀcker hos förskolebarn och i vilken mÄn de vÀljer att ge uttryck för sina kÀnslor till musiken. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod. Genom intervjuer och observation ville jag ta reda pÄ om kÀnslolÀget hos barnen pÄverkas under tiden de lyssnar pÄ klassisk musik.Resultatet visade att klassisk musik hade relativt stor pÄverkan pÄ barnens kÀnslotillstÄnd och sinneslÀge. MÄnga barn försökte uttrycka sina upplevelser genom att visa hur de kÀnde med hjÀlp av kroppen och rösten. Musiken associerades hos dem med bland annat fantasifulla berÀttelser och i en del fall Àven mÄlade bilder.Min slutsats Àr att klassisk musik skulle kunna anvÀndas i större utstrÀckning i den pedagogiska verksamheten pÄ förskolan.

Detta arbete handlar om synen pÄ vÀrldsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur dessa kulturskolor ser pÄ och arbetar med genrenvÀrldsmusik och etnisk musik. Av intresse Àr ocksÄ att studera hur eller om de följer ellerkÀnner till kulturrÄdets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp vÀrldsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet vÀrldsmusik samt teorier om hur kulturer förÀndras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer frÄn tre olika kulturskolor som erbjuder vÀrldsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika Äsikter om Àmnet, sÀrskilt angÄende terminologin inom omrÄdet sÄsom exempelvis begreppet vÀrldsmusik.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

Den hÀr undersökningen syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill fÄ en inblick i vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan vÀljer att förhÄlla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att dÀrigenom fÄ fram fyra instrumentallÀrares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar pÄ flera faktorer som pÄverkar förvÀntningarna pÄ den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framtrÀdande Àr media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förvÀntningar pÄ undervisningen. Dessa faktorer pÄverkar musik- och kulturskolan bÄde som organisation och verksamhet, men ocksÄ sjÀlva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhÄlla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebÀr att musicera och att lÀra sig spela ett instrument.

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv pÄverkades av att vara anhörigvÄrdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvÄrdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som anvÀndes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att mÄnga anhörigvÄrdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begrÀnsningar i deras dagliga liv. AnhörigvÄrdarnas psykiska och fysiska hÀlsa pÄverkades av att vÄrda sin anhörig.

Stroke Àr en folksjukdom, som Ärligen drabbar ca 30 000 mÀnniskor. Ett vanligt ÄterstÄende problem efter stroke Àr hemipares som kan innebÀra svaghet i ena kroppshalvans arm och/eller ben, samt svÄrigheter att klara det vardagliga livet. För att ge patienten sÄ bra förutsÀttningar som möjligt att uppnÄ en sÄ hög grad av sjÀlvstÀndighet som möjligt Àr det viktigt med en intensiv rehabilitering. Flera studier har visat att spegelterapi kan vara ett lovande verktyg att anvÀnda inom strokerehabiliteringen. Syftet med studien var att sammanstÀlla evidensen för behandlingsmetoder grundade inom spegelneurons-teorin som anvÀnds inom stroke rehabiliteringen.

Bakgrund: Varje Är drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nÀstan en tredjedel av dem fÄr afasi. Afasi innebÀr en förlust eller försÀmring av sprÄksystemet som förekommer efter en hjÀrnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstÄnd som en förlust av sin autonomi vilket pÄverkar livskvaliteten negativt. Att vÄrda nÄgon som drabbats av afasi stÀller sÀrskilda krav pÄ sjuksköterskan, bÄde för att hitta nya vÀgar till kommunikation och för att kunna ge en sÄ god vÄrd som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva komponenter som kan pÄverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa artiklar, publicerade mellan Ären 2000- 2012, ingÄr. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

Bakgrund: Stroke Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och anses vara den anhöriges sjukdom pÄ grund av de stora konsekvenser den medför. DÀrav Àr anhörigstöd av olika former av stor betydelse för att den anhörige ska kunna uppleva en tryggare tillvaro. Syfte: Studiens syfte var att belysa vad anhöriga upplever som stöd nÀr nÄgon i dess nÀrhet fÄtt en stroke. Metod: En intervjustudie baserad pÄ tre intervjuer med kvalitativ ansats. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med inspiration av Philip Burnards analysmodell.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Syftet med denna uppsats Àr att ge lÀsaren förstÄelse och insikt i hur doft och musik kan anvÀndas som marknadsföringsmedel i Sverige. Vi har försökt att finna en lyckad kombination av dessa stimuli som svenska konsumenter tycker passar bra ihop. Vi kommer vidare försöka att utröna huruvida marknadsförare kan anvÀnda sig av musik och doft för att stimulera kunder i butiksmiljö, för att pÄ detta sÀtt öka chansen att de medverkar i en köp/sÀljsituation..

Background: Various follow-up studies show that there are deficiencies in the care of patients affected by stroke. In order to provide good care according to the National Board of health and welfare and national guidelines for stroke care systematic quality audits need to be carried out.Purpose: To investigate if the local guidelines for stroke care in Örebro County are followed and to explore how people with stroke experience care and rehabilitation in hospital, primary care and community.Method: Primary health care records were reviewed using quality indicators in the local stroke guidelines. Samples of patients were obtained from the County®s three hospitals. Differences between men and women, younger and older, were analysed with chi-squared test. Eleven people were interviewed about their experiences of care, rehabilitation, support and participation.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.