Bakgrund: NÀr en person drabbats av stroke Àr det i mÄnga fall Àven nÀrstÄende som pÄverkas och mÄste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvÄrdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan Ären 2006-2012. Resultat: UtifrÄn anhörigvÄrdarnas upplevelser av vÄrdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vÄrdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist pÄ egentid och avlastning.

Med denna uppsats vill jag undersöka vad som motiverar mÀnniskor att samla pÄ musik, i en tid nÀr musik i sÄpass stor utstrÀckning finns tillgÀnglig för obegrÀnsat lyssnande pÄ internet. Min tes Àr alltsÄ att det Àr nÄgonting annat Àn tillgÀnglighet som driver mÀnniskor att samla pÄ musik idag. I min studie har jag tagit hjÀlp av sju stycken informanter som mer eller mindre aktivt samlar pÄ musik i fysiska format. De Àr mellan Äldrarna 23-46, fem mÀn och tvÄ kvinnor. Informanterna har sjÀlva anmÀlt intresse nÀr de hört om min studie, eller blivit tillfrÄgade av mig eftersom jag pÄ förhand vetat om att de samlar pÄ musik.

Att drabbas av en stroke Àr inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan Àven ett slag för hela familjen. Det uppstÄr en förÀndring för familjen dÄ den sjuke ska ÄtergÄ till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll dÀr de tvingas fungera som vÄrdare, de mÄste hjÀlpa till med det som den drabbade inte sjÀlv klarar att utföra och livet mÄste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. VÄrt syfte var att studera familjens lidande dÄ en familjemedlem som fÄtt stroke ÄtergÄr till vardagen i hemmet.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.

Afasi Àr ett samlingsnamn för sprÄkliga skador som kan uppkomma vid skador pÄ hjÀrnan som till exempel efter stroke som Àr den mest förekommande typen av hjÀrnskada. Afasi till följd av stroke drabbar Ärligen omkring 12 000 personer i Sverige. Symtomen pÄ afasi kan vara av varierande karaktÀr beroende pÄ var i hjÀrnan skadan sitter men gemensamt för skadorna Àr att sprÄkfunktionen pÄ ett eller annat sÀtt drabbas. Personer som drabbas av afasi kan fÄ svÄrt att uttrycka sig, förstÄ talat sprÄk, lÀsa och skriva. DÄ personer med afasi lider av nedsatt kommunikationsförmÄga kan det innebÀra att de fÄr svÄrigheter med att förmedla sina kÀnslor och det kan finnas en viss risk att afatikerns vÄrdbehov inte blir tillfredsstÀllt fullt ut.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan anvÀnda sig av musik och rörelse i lÀs och skrivundervisningen. I förskolans vÀrld Àr musik och rörelse vanligt förekommande i sprÄkutvecklande syfte, men nÀr barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det sprÄkutvecklande arbetet gÄr mycket ut pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren trÀning i lÀsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som Àr en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade pÄ en vanlig kommunal skola utan sÀrskild pedagogisk profil.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrÄn bild. Inspiration till att fÀrdigstÀlla fyra musikaliska kompositioner har hÀmtats frÄn fyra olika bilder. Metoden har centrerats kring en förestÀllning om vÀrlden som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hÀmtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementlÀror..

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svÄrt om vÄrdaren inte har rÀtt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen sÄsom beröring och musik kan vara av betydelse nÀr kontakt ska skapas. MÀnniskan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar kÀnslan av trygghet och tillit och pÄ sÄ sÀtt kan kontakt skapas. Ett annat sÀtt att skapa kontakt pÄ Àr genom musik, dÀr det har visat sig att minnet av sÄng och musik betyder mycket för mÀnniskan och kan stÀrka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Patientgruppen yngre strokedrabbade Àr, trots till sitt lÄga antal, en viktig grupp i det avseende att de befinner sig ?mitt i livet? och har i regel familj och yrke att rehabiliteras tillbaka till. Forskning visar dessvÀrre pÄ ej sÄ framgÄngsrika behandlingsresultat med ej tillgodosedda behov och minskad livstillfredsstÀllelse. Syftet med studien var att undersöka yngre mÀnniskors livstillfredsstÀllelse efter insjuknandet i stroke och genomgÄngen rehabilitering utifrÄn nio olika aspekter av livet, samt undersöka till vilken grad livstillfredsstÀllelse Àr Älders- och/eller köns betingat. Studien bygger pÄ en tidigare enkÀtstudie bestÄende av 1068 förstagÄngsinsjuknande strokepatienter mellan 18-55 Är, ett material som inhÀmtats frÄn Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevÄrd.

Detta examensarbete tar reda pÄ möjligheterna och förtjÀnsterna med att anvÀnda musik som undervisningsmetod. PoÀngen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och sprÄkutveckling. Jag har Àven undersökt hur man arbetar med musik som inlÀrningssÀtt pÄ en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. TvÄ av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berÀttat sin syn pÄ Àmnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska fÀrdigheter som vi mÀnniskor anvÀnder för att uttrycka oss.

För att en konsument ska köpa musik mÄste han eller hon uppleva ett medvetet eller omedvetet behov av det. Information och kunskap som rör uppkomsten av musikbehovet hos konsumenten Àr mycket viktig för den kommersiella musikindustrin. Den kunskapen utgör nyckeln till ett framgÄngsrikt recept för skapandet av efterfrÄgan för ny musik och nya artister. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den kommersiella musikindustrin gÄr tillvÀga för att skapa efterfrÄgan av musik och artisterna bakom den. Arbetet behandlar aktuella teorier samt kvalitativa intervjuer genomförda med administrativ personal pÄ skivbolaget SonyBMG och tre anonyma lÄtskrivare.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

BÄde Lpfö 98 och Lpo 94 indikerar tydligt att musik och rörelse bör vara en del av den pedagogiska verksamheten bÄde pÄ förskolan och i skolan, Àven utöver sjÀlva musikÀmnet. Denna uppsats vill undersöka hur pedagoger pÄ förskola och i tidig grundskola anvÀnder musik och rörelse som redskap i den pedagogiska verksamheten, utöver den renodlade musikundervisningen, samt hur de tÀnker kring detta. Vad hÀnder nÀr barnen gÄr frÄn förskolan till skolan?I litteratur- och teorikapitlet görs en jÀmförelse mellan Lpfö 98 och Lpo 94. DÀr finns Àven en kort genomgÄng av musikens och rörelsens betydelse för barnets utveckling.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svÄrigheterna som följer Àr sÄvÀl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete Àr att bedöma de kognitiva funktionsnedsÀttningarna. Det Àr av vikt att de instrument som anvÀnds vid bedömning Àr utvÀrderade för patientgruppen och har bevisats lÀmpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvÀrderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svÄrigheter hos personer efter stroke, frÄn Är 2009 och framÄt. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier lÄg till grund för resultatet.