Vad innebÀr musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollÀrarna ansÄg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsÀttningarna för att fÄ en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. GlÀdje, inlevelse och spontanitet Àr Àven en viktig del i musik och rörelseverksamheten, nÄgot som förskollÀrarna genomgÄende tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vÄr studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

I den nya lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus pÄ estetiken. Estetik kan innefatta mÄnga olika omrÄden i förskolans verksamhet men poÀngteras ofta i Àmnen som musik och bild. Den hÀr studien syftar pÄ att undersöka hur sex förskollÀrare tycker och tÀnker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sÀttas i relation till lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjÀlp av samtalsintervju dÀr sex förskollÀrare intervjuas med samma frÄgor.

Att drabbas av afasi efter stroke Àr omtumlande och har en stor inverkan pÄ det dagliga livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med afasi upplever sin vardag. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: Att tappa sitt egna sprÄk, Att kÀnna sig dum, osÀker, utanför och missförstÄdd, Att livsrytmen och relationer förÀndras. Studien visade att personer som drabbats av afasi kÀnner sig isolerade, de har inte lÀngre förmÄgan att göra det de tidigare gjort, de kÀnner sig missförstÄdda av samhÀllet.

Sexualiteten Àr en viktig bestÄndsdel i livet för bÄde mÀn och kvinnor, oavsett Älder. Flertalet studier visar en avsevÀrd minskning i sexuell aktivitet efter stroke hos sÄvÀl unga som gamla. MÀn och kvinnor uppger ofta att de upplever sexuella fysiska dysfunktioner samt en sÀnkt lust jÀmfört med innan insjuknandet. En rÀdsla som ofta uttrycks Àr att fysisk aktivitet, inrÀknat sexuell fysisk anstrÀngning, kan komma att orsaka en ny stroke. Tidigare studier har visat att stroke drabbar mÀnniskor i allt yngre Älder.

Att drabbas av en stroke Àr inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan Àven ett slag för hela familjen. Det uppstÄr en förÀndring för familjen dÄ den sjuke ska ÄtergÄ till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll dÀr de tvingas fungera som vÄrdare, de mÄste hjÀlpa till med det som den drabbade inte sjÀlv klarar att utföra och livet mÄste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. VÄrt syfte var att studera familjens lidande dÄ en familjemedlem som fÄtt stroke ÄtergÄr till vardagen i hemmet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

Genom kursmÄlen uppmanas svensklÀrare pÄ gymnasiet att anvÀnda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielÀrare i svenska vÀcktes frÄgor om hur verksamma lÀrare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lÀrare anvÀnder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frÄgestÀllningar: Varför anser lÀrare att det Àr relevant att anvÀnda bilder och musik i svenskundervisningen och hur anvÀnder de det? Anser lÀrare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sÀtt att lÀra? Vad vill lÀrare uppnÄ genom anvÀndandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fyra gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lÀrare anvÀnder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för Àmnet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur lÀrare kan ta hjÀlp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet Àr byggt pÄ kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som arbetar i förskoleklass (sexÄringar) respektive Ärskurs ett i grundskolan. Samtliga lÀrare anvÀnder musik i skolan, men vet inte alltid varför. NÄgot de var sÀkra pÄ var hur stor roll sÄng och musik kan spela i till exempel sprÄkinlÀrningsprocessen. Jag ville ta reda pÄ med vad och hur lÀrarna arbetar med musik, varför de anvÀnder sig av musik och vari begrÀnsningarna ligger för att anvÀnda musik i skolan.

Ytans glans is a writing project developed during my third study year of creative writing..

Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för mÀnniskor och deras relation till musik, lÄttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker frÄn fyra olika studieomrÄden, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever pÄ samma omrÄde och att de under fritiden kommer i kontakt med, bÄde med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras dÀrför pÄ dessa akademikers förhÄllande till och anvÀndning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning anvÀnds för att förtydliga begrepp, jÀmföra likheter och skillnader med akademikernas svar..

Stroke Àr den tredje vanligaste orsaken till död i vÀstvÀrlden och kan leda till lÄngvariga och svÄra funktionshinder. Det Àr ocksÄ den somatiska sjukdom som genererar flest vÄrddagar pÄ sjukhus. Enligt berÀkningar kommer Àven allt fler mÀnniskor insjukna i stroke beroende pÄ att de Àldre i samhÀllet blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjÀlp av denna kunskap kan en adekvat omvÄrdnad ges till dessa patienter.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hur miljön pÄverkar aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med stroke. Inklusionskriterierna för deltagarna var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett Ärs erfarenhet av rehabilitering för personer med stroke. Verksamma i norra Sverige inom hemrehabilitering i primÀrvÄrden eller slutenvÄrd. Nio arbetsterapeuter i deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide.

Syftet med denna studie Àr att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrÄn det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de fÄr instrumentallektioner pÄ en musik- eller kulturskola. Som metod har anvÀnts kvalitativa intervjuer med en lÄg strukturering. Vi har fÄtt ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tÀnker om musik men ocksÄ hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.