Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkÀt för att ta reda pÄ hur nÄgra elever förhÄller sig till musik och musikundervisning. EnkÀten tar upp elevers förhÄllande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkÀt har sedan anvÀnts för att genomföra en undersökning av tre klasser i Är sex. EnkÀten har utformats utifrÄn vald litteratur, som bland annat tar upp hur mÀnniskan förhÄller sig till musiken, hur vi pÄverkas av musik samt hur barn pÄverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik Àr viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förÀndras för att passa eleverna bÀttre.

Att drabbas av allvarlig sjukdom gör att kroppen förÀndras och att ens vardagliga liv blir till ett kaos. Stroke blir allt vanligare bland kvinnor i den yngre medelÄldern. FÄ studier fokuserar pÄ kvinnor i yngre medelÄlderns upplevelser av vardagligt liv efter stroke.Sjuksköterskor kan ta del av de drabbades livsvÀrld för att uppnÄ ökad förstÄelse och vara ett bÀttre stöd vilket underlÀttar för den drabbade att kunna uppleva hÀlsa i sin vardag. Syftet med studien var att beskriva tvÄ yngre medelÄlders kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Data analyserades utifrÄn tvÄ sjÀlvbiografier med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje Är cirka 24 000 personer i demenssjukdom. DÄ medellivslÀngden stiger, ökar antalet insjuknande för varje Är. Att insjukna i demenssjukdom innebÀr bÄde psykiska och fysiska funktionsnedsÀttningar i form av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av mÄnga alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar pÄ personer med demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt gjordes, dÀr litteratur söktes utifrÄn syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade pÄ att musik kunde ge viss inverkan pÄ personer med demenssjukdom.

I Sverige insjuknar varje Är minst 25-30 000 mÀnniskor i stroke. Risken att drabbas ökar med starkt stigande Älder. De flesta som drabbas Àr över 65 Är. MÀnniskor som drabbats av stroke vÄrdas allt kortare tid pÄ akutsjukvÄrd vilket kan innebÀra att nÀrstÄende fÄr ta ett större ansvar efter utskrivning. Flera studier visar att informationsbehovet kring stroke Àr stort, men de flesta studier bygger pÄ vad den drabbade behöver för information.

Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.

SammanfattningSyfte: Att undersöka hur prestationen av deltagarnas resultat var för stroke drabbade individer,med relativt god gÄngförmÄga, ett till tre Är efter stroke, utförda med bedömningsinstrumentenBergs Balanstest (BBS) och Short Physical Performance Battery - svenska versionen (SPPB-S)som mÀter bland annat balans och fysisk funktionsförmÄga. Samt undersöka hur stortsamband (samtidig validitet) som förelÄg mellan SPPB-S och BBS samt sambandet (samtidigvaliditet) mellan delmomentet statisk balans inom SPPB-S och BBS.Metod: Deskriptiv och korrelerande studie som analyserade redan insamlad journaldata frÄnbedömningsinstrumenten SPPB-S och BBS. Antal försökspersoner bestod av totalt 67personer i Äldern 65-85 Är med gÄngförmÄga pÄ minst 10 meter, ett till tre Är efter stroke.Resultat: Undersökning av prestationen för SPPB-S visade medianvÀrde 9 av 12 poÀng,interkvartilavstÄndet 3 och lÀgsta erhÄllna poÀng var 0 och högsta poÀng var 12. Prestationenför BBS visade medianvÀrde 50 av 56 poÀng, interkvartilavstÄndet 7, minimun 6 ochmaximum 56 poÀng. Prövningen av samtidig validitet för SPPB-S och BBS visade en starkkorrelation, med korrelationskoefficienten 0,8 (p<0,00).

Studien grundar sig pÄ vÄr hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien anvÀnds bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har Àven genomfört fokusintervjuer med 19 elever i Är 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprÀtthÄller könsstereotypa mönster.Syftet med studien Àr dels undersöka om det finns nÄgra könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det gÄr att upptÀcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten frÄn studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.VÄra resultat sÀtts i relation till lÀroplaner för det obligatoriska skolvÀsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

Syftet med föreliggande studie Àr att ge en bild av hur nÄgra pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur nÄgra elever i grundskolans tidigare Är upplever detta arbetssÀtt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden pÄverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fÄtt fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att bÄde pedagoger och elever stÀller sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock Àr brist pÄ ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillÀmpas i praktiken..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan. För att fÄ svar pÄ undersökningens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger frÄn fyra olika förskolor. Resultaten vi fÄtt har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehÄller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekrÀftar att musik och rytmik Àr ett utmÀrkt pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krÀvs kunskap om vad matematik för förskolebarn Àr, för att pedagogerna ska kunna upptÀcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krÀvs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att anvÀnda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

I bakgrunden framkommer det att mÄnga anhöriga fÄr axla en roll som vÄrdare i hemmet nÀr deras anhöriga fÄtt en stroke. Detta Àr för mÄnga en ny situation som innebÀr att de mÄste lÀra sig nya kunskaper men Àven att leva i en ny roll i sin relation till sin anhörige. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att i hemmet vÄrda en anhörig som har fÄtt stroke. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar bearbetades med Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod.

Varje Är insjuknar 30.000 svenskar i stroke, av dessa avlider 10.000 personer. De som överlever behöver effektiv rehabilitering. CI-Terapi Àr en behandlingsform dÀr den mindre pÄverkade extremiteten fixeras och den paretiska extremiteten tvingas till rörelse. Syftet med studien Àr att granska befintlig forskning angÄende CI-Terapins effekter pÄ rörelseförmÄgan och beteendeförÀndringar hos individer som drabbats av stroke. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr data söktes pÄ Cinhal, Pedro, Pubmed, Academic Search och Swemed.

Bakgrund: Stroke Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och anses vara den anhöriges sjukdom pÄ grund av de stora konsekvenser den medför. DÀrav Àr anhörigstöd av olika former av stor betydelse för att den anhörige ska kunna uppleva en tryggare tillvaro. Syfte: Studiens syfte var att belysa vad anhöriga upplever som stöd nÀr nÄgon i dess nÀrhet fÄtt en stroke. Metod: En intervjustudie baserad pÄ tre intervjuer med kvalitativ ansats. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med inspiration av Philip Burnards analysmodell.

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebÀr ett akut insjuknande, Àr den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar Ärligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan Àven de nÀrstÄende. Betydelsen av bemötande och omhÀndertagande av de nÀrstÄende Àr dÀrför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende till patienter med stroke upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal i det akuta skedet.

Syftet med min studie Àr att belysa elevers uppfattningar om anvÀndningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte Àr att beskriva utvecklingen av omrÄdet matematik och musik i ett lÀrandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom omrÄdet.För att fÄ en bild av elevers uppfattningar har jag att anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr det viktiga Àr att tolka och förstÄ elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna fÄ en uppfattning har jag utformat tvÄ lektioner med brÄkrÀkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bÀst kunna fÄnga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.