Syftet med denna studie Àr att undersöka om elevernas koncentration i de teoretiska Àmnena pÄverkas av huruvida eleverna exponeras för musik under dagen eller ej. Genom observationer av tre klasser och intervjuer med fyra klasslÀrare har jag försökt att ta reda pÄ om koncentrationsförmÄgan förbÀttras med hjÀlp av musik. Jag har rÀknat antalet koncentrationsrubbningar och jÀmfört resultaten frÄn de dagar dÄ eleverna inte utövar musik med de dagar dÄ de gör det. Litteraturöversikten handlar om hur musik pÄ olika sÀtt hjÀlper mÀnniskan att utvecklas som mÀnniska och tidigare forskning som kÀnns relevant för denna studie.       NÄgra slutresultat som jag har kommit fram till Àr att majoriteten av eleverna drabbas av fÀrre koncentrationsrubbningar under de dagar dÄ inslag av musik förekommer.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvÄrigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och tvÄ mÀn, intervjuades. De hade alla erfarenhet av bÄde musik och barn med koncentrationssvÄrigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades pÄ ett hermeneutiskt sÀtt.

Background: Stroke is one of the leading causes for longlasting sequelae, among themloss in cognitive function, like aphasia. Aphasia effects the patients ability to understandand express themselves in speaking and writing. To be able to reach a good level of care,the careproviders and patients ought to have the same goals and values. This requires agood communication between the careproviders and patients. Which can be problematicfor the caregivers when they don't feel secure in their way of getting close to these patients.Aim: The purpose of this study was to illuminate caregivers experience of caring forpatients with the diagnosis aphasia following stroke.Method: This is a literature study where nine studies, with qualitative design, has beenanalyzed and compiled.

Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lÀra sig en ny musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, musikproduktion, pop-musik Syfte: Jag ville undersöka och upptÀcka en helt ny musikgenre och lÀra mig att producera den. Jag kommer Àven att starta ett eget företag och försöka sÀlja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lÀrt mig att producera pop-musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsÀtta att upptÀcka nya musikgenrer för att bredda mina musikaliska kunskaper..

Stroke Àr en allvarlig sjukdom som betraktas som den frÀmsta orsaken till funktionsnedsÀtt-ning i vuxen Älder och krÀver flest vÄrddagar pÄ sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgÄngen stroke samt möjligheter för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att underlÀtta för strokepatienten att ÄterfÄ sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanstÀllning av litteraturen med induktiv ansats dÀr författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke Àr mÄnga för den som insjuknat. Livskvalitet pÄverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsÀttningar som stroke medför utan Àven av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, Ängest, brist pÄ socialt umgÀnge och fritidsaktiviteter.

Sahlgrenska Academy at University of GothenburgDepartment of Clinical NutritionAbstractTitle: The effect of nutritional treatment on functional recovery after stroke, a systematic reviewAuthor: Ingrid Blankenau and Amanda LindbladSupervisor: AnneMarie GrönbergExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTS Type of paper: Examination paper, 15 hpDate: April 13, 2011Background: Every year 30 000 people in Sweden suffer from stroke. This costs society about twelve billion SEK. Many stroke survivors experience functional impairment which may lead to difficulties for them to meet their nutritional needs. Nutritional treatment is important in the recovery process after stroke as malnutrition increases the risk of complications.Objective: To investigate the possible effect of nutritional treatment on functional recovery after stroke.Search strategy: The search was conducted in the databases PubMed, Scopus and Cochrane by using the English keywords stroke, nutrition, rehabilitation, functional outcome, recovery, acute stroke, ischemic stroke, ischemic acute stroke, nutrition therapy, brain hemorrhage, functional recovery and nutritional rehabilitation.Selection criteria: Studies published before 2001 conducted on human subjects who suffer from stroke where they measured functional capacity and did a nutritional intervention, written in English, Swedish or Norwegian, and did not have to be requested from the library.Data collection and analysis: A systematic search was performed in PubMed. Studies which had an interesting heading were examined and abstract read.

Bakgrund: Varje Är insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Stroke Àr ett tillstÄnd som ofta leder till allvarliga funktionsnedsÀttningar. FunktionsnedsÀttningarna pÄverkar inte bara den strokedrabbade utan Àven dess partner.Syfte: Att belysa hur parets liv förÀndras efter att en av dem har insjuknat i stroke.FrÄgestÀllningar: Vilka emotionella förÀndringar upplever paret? Vilka sociala förÀndringar upplever paret? Hur pÄverkas parets sexualliv?  Metod: Metoden vi anvÀnde oss av var en systematisk litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien.

I den hÀr studien har jag undersökt hur förskollÀrare kan anvÀnda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens sprÄkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan sprÄk och musik. Jag har undersökt fem förskollÀrares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollÀrare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och sprÄk har mycket gemensamt, bÄda innehÄller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. FörskollÀrare anvÀnder musik, sÄng, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

Det Àr vÀldigt populÀrt att spela upp musik pÄ YouTube. För flitigamusikanvÀndare finns en tydlig nackdel vid musikanvÀndning pÄ YouTube, eftersom tjÀnsten ursprungligen Àr skapad för enbart hantering av videoklipp. I denna uppsats har det undersökts hur YouTube kan förbÀttras för anvÀndaresom nyttjar tjÀnsten till uppspelning av musik. Studien grundas pÄ litteraturstudier och en förundersökning gjord pÄ 34 personer, dÀr 97 % anvÀnder YouTube till musiklyssning. Genom att tillÀmpa metoder somanvÀnts för studien har det blivit möjligt att ta reda pÄ vad som vÀrdesÀtts vid organisering och uppspelning av musik.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

Efter att jag har mött pedagoger som Àr verksamma inom förskolor som har kÀnt sig obekvÀma under musikstunder ville jag undersöka hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig till musik och varför de tror att en del förskollÀrare gÀrna undviker att anvÀnda sig av musik. Jag fick Àven ett intresse för hur musik anvÀnds pÄ förskolor och vad förskollÀrare anser att barn lÀr sig under musikstunder.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig till musik och om de anvÀnder musik som ett pedagogiskt verktyg för lÀrande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten frÄn beskriver hur förskollÀrarna sjÀlva förhÄller sig till musik och att de tror att sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och intresse pÄverkar de pedagoger som inte kÀnner sig bekvÀma med att leda musikstunder. Resultaten redogör Àven för att förskollÀrarna anvÀnder musik i sin verksamhet och att barnen lÀrde och utvecklade sig pÄ flera olika omrÄden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus lÄg pÄ sprÄkutveckling..

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att fÄ svar pÄ hur förskollÀrare och barn ser pÄ musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhÄllningssÀtt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt arbetet med musik och kÀnslor kan kombineras. För att fÄ svar pÄ detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla pÄ samma förskola och avdelning. Jag har Àven genomfört en textanalys av materialet KÀnsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att mÄnga av barnen tyckte musik var vÀldigt roligt, de sjöng och lyssnade pÄ musik ofta, dock inte pÄ förskolan. En pedagog sÄg sig som musikalisk och tvÄ sÄg sig som mindre musikaliska.

Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom i Sverige och varje Är drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar hos den som drabbats. NÀr livskamraten drabbas av stroke kan det för den nÀrstÄende komma som en chock och en ny livssituation kan uppstÄ. NÀrstÄende fÄr ta pÄ sig ett stort ansvar nÀr livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Antalet personer som insjuknar i stroke ökar stÀndigt och i takt med detta fÄr allt fler rollen som anhörigvÄrdare. Ofta kÀnner de sig oförberedda inför den kommande rollen. Trots det ökade antalet anhörigvÄrdare finns det mycket stöd att fÄ vilket kan tyda pÄ att information om stödet inte nÄr ut. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva anhörigvÄrdares erfarenheter av att vÄrda nÀrstÄende som drabbats av stroke. Genom Axelssons modell för litteraturstudier inkluderades tolv artiklar.