I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen självaspontant får skapa och experimentera med musik.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det.

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande. En central del i studien är hur förskollärares förhållningssätt till musik påverkar deras arbetssätt. Studien bygger på en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund är semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollärare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollärare använder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som påverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lärandepå flera plan.

Musikmarknadsföring - att marknadsföra sig med musik och ljud är mycket inne just nu. Stora företag lägger ner allt större del av sin marknadsföringsbudget på att skapa en konsistent musikprofil. Sonic branding är ett marknadsföringskoncept som utgår från detta liksom sensory branding som innebär att marknadsföra sig konsekvent mot samtliga av människans sinnen. Både sonic branding och sensory branding utgår från religion och kristendom som inspiration för detta. Ingen av dem har dock undersökt vad kristendomens musikhistoria kan tillföra marknadsföring med musik.

Syftet med min undersökning är att ta reda på vad pedagoger i förskolan anser är matematik och musik och om de använder musiken för att främja barnens matematikinlärning, eller om de bara använder matematiken och musiken var för sig.Det medverkade fyra förskollärare i undersökningen. Jag valde att intervjua på fyra olika förskolor. Metoden är att utföra semistrukturerade intervjuer.I resultatet lyfter jag fram vad som sades under intervjuerna. Det visar bland annat att två av pedagogerna använder matematik och musik tillsammans, men inte enbart de två ämnena utan även andra.De slutsatser som jag kan dra av min undersökning är att det ser olika ut på de olika förskolorna som jag intervjuade på. Två av pedagogerna använder matematik och musik ämnesintegrerat med varandra medvetet, de gör upp planeringar för olika aktiviteter, medan en pedagog använder det omedvetet, hon menar då att hon inte gör planeringar med mål för det.

Inledning: Begreppet kreativitet används inom restaurangbranschen och av massmedia som positiv egenskap hos kockar. Forskningen visar att kreativa maträtter och produkter utvecklas när kockar kommunicerar med personer från andra discipliner. Unga kockar tränas traditionsenligt att bli skickliga hantverkare för att repetera mästerkockarnas maträtter. I kocktävlingen Årets Kock uppmuntras kockar till kreativitet, maträtterna som de tävlande kockarna skapar bedöms av tidigare vinnare och mästerkockar som vill bli både överraskade och samtidigt känna igen sig.Syfte: Syftet är att belysa vad begreppet kreativitet står för inom gastronomi och matlagning, med särskild inriktning mot vad kreativitet står för som det kommer till uttryck vid bedömningen av maträtterna i kocktävlingen Årets Kock.Metod och material: Flera metoder har använts för att öka förståelsen för eventet och kocktävlingen Årets Kock. Tävlingsledningen har intervjuats och matbilderna från åren 2007 - 2012 på de vinnande maträtterna har analyserats.

Syftet med vår uppsats är att åskådliggöra hur ett antal lärare ser på musikens roll i skolan. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i två F ? 2 klasser. Vi visar hur lärarna använder sig av musik i sin undervisning och hur de ser på musik i skolan. Vår undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift är att eleverna skall känna glädje och gemenskap.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns fantasi i förskolans värld. I studien har kvalitativa intervjuer används, dessa genomfördes med fem förskollärare på olika förskolor i en kommun i Mellansverige.Studiens resultat visade att fantasi är ett brett begrepp som verkar hålla sig inom kategorin lek, kreativitet och tankeverksamhet. Fantasin ses som något viktigt i förskolan och skall befrämjas, olika metoder för att främja denna tas upp i studien..

Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 år av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lärande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som är genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgångspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som är baserad på kreativitet och lärande miljöer. Särskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förändra processen för att möta slutanvändare av program och tjänster..

Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor ser på skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryck för. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.