I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare år och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolämnet idrott och hälsa. Detta ställs i relation till tidigare forskning inom området samt kursplaner och styrdokument från skolvärlden. Frågeställningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet Idrott och hälsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hälsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden även tidigare forskning som gjorts inom närliggande område.

Mitt intresse för film- och tv-spelsmusik har lett mig in på detta musikaliska arbete, vars utgångspunk har varit att utröna om man med hjälp utav egenkomponerad symfoniorkestermusik kan skapa och förmedla olika känslostämningar. Det känslomönster som jag har försökt återspegla i min komposition är hämtad ur Bröderna Grimms saga om Rödluvan och vargen. För att genomföra detta arbete har jag samtalat med två kompositörer angående deras syn på känslor, musik och skapandeprocessen samt fördjupat mig i litteratur och undersökningar inom områdena musikpsykologi, musikvetenskap och grundläggande fakta kring en symfoniorkesters uppbyggnad. Musikpsykologin har exempelvis delat upp musiken i tio olika byggstenar som alla mer eller mindre kan påverka vår känslostämning inför musiken. Musiken skrevs och producerades i sequenserprogrammet Nuendo 3 samt mjukvarusynten Edirol Orchestral.För att ta reda på hur känslorna i min egenkomponerade musik uppfattades valdes en lyssnarpanel ut.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares syn på orsaker till varför elever får betyget Icke Godkänt i kursen idrott och hälsa A på gymnasiet samt på vilka sätt lärarnas åtgärder motsvarar den problembild eleverna upplever. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad ligger, enlig lärare och elever, till grund för bedömning och betygsättning i idrott och hälsa A? Vilka är, enligt lärare och elever, orsakerna till att elever får betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A? Vilka åtgärder vidtar lärare för elever som ej uppnår kursmålen för betyget Godkänt i idrott och hälsa A? På vilka sätt motsvarar lärarnas åtgärder elevernas syn på orsaker till betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A?Metod:Metoden som användes för studien var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare och sju elever ifrån tre olika gymnasieskolor i Stockholm, en i söderort, en i norrort och en från innerstaden, deltog i studien. Kriterierna för deltagande var att eleverna skulle ha avslutat kursen idrott och hälsa A och haft läraren som blir intervjuad som sin lärare i den kursen.Resultat:Resultatet visar att elever och lärares syn skiljer sig till viss del gällande vad som är betygsgrundande.

I denna uppsats redovisas en studie av några lärares uppfattning och resonemang kring sitt arbete med att motivera elever. Studiens syfte är att ta reda på hur fem idrottslärare anser att de motiverar elever i grundskolans högre åldrar till ökad delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer utförts med fem utbildade lärare inom ämnet idrott och hälsa. För att nå studiens syfte har det enbart varit av intresse att veta hur lärarna resonerar kring arbetet med att motivera elever. Övriga faktorer såsom ålder, kön och arbetslivserfarenhet har inte beaktats.

Syftet med vår undersökning var att utifrån gällande kursplan i Idrott och hälsa arbeta med kroppsuppfattning i form av koordination och styrka genom två olika arbetssätt, äventyrsgympa och redskapsgymnastik. Samt jämföra elevernas uppfattningar om hur dessa arbetssätt påverkar deras stämning och deltagande. Vilket undervisningssätt som eleverna ansåg som roligare, under vilket av lektionstillfällena de tyckte sig vara mer aktiva och i vilken utsträckning de upplevde att de arbetat med sin koordination och styrka var de frågeställningar vi utgick ifrån. Vi har genomfört en aktionsstudie på en grundskola i Luleå där två sjundeklasser deltog. resultatet visar på att eleverna är mer positivt inställda till äventyrsgympan då de anser att denna form gör dem mer aktiva men också tränar deras styrka och koordination i större utsträckning än redskapsgymnastiken.

Syftet med litteraturstudien är att utforska hur sjukhusmiljön påverkar patienter inom sluten somatisk vård. Med sjukhusmiljö avsågs utformningen och designen av sjukhusmiljön och miljömässiga faktorer/komponenter i denna. Metoden för utförandet av litteraturstudien har inspirerats av Goodmans modell. Urvalet bestod av 13 empiriska vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. Resultaten som funnits berör musik, ljus, ljud, akustik, patientrum, enkelrum/delade patientrum, patientsäng, sängplats, privat utrymme, avdelningens utformning, fönster och bekvämligheter/hjälpmedel.

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur en akustisk mätning går till. Mätningarnas resultat används för att se om lokalen uppfyller de krav som ställs på de olika parametrarna för lokalens ändamål. Parametrarna är efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sådan mätning krävs både teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi läste i en hel del litteratur om ämnet akustik och hur man genomför en akustisk mätning. Vi gjorde ett antal mätningar i olika lokaler på skolan, lokalerna som vi valde att mäta i var konsertsalen och studion.

Hur musiken fungerar i spelet Mirrrors Edge..

Huvudsyftet med studien är att undersöka om lärande kan underlättas genom musikutövande i förskolan och förskoleklassen. Valet av undersökningsområde grundar sig på tidigare erfarenheter och på den satsning som regeringen nu gör med fortbildningsinsatsen Tonspråk för verksamma pedagoger i syfte att öka de estetiska kunskaperna inom dessa grupper. Kunskaperna ska bidra till att pedagogerna kan använda sig av ett ämnesövergripande arbetssätt genom estetiska lärprocesser i sin dagliga verksamhet. De forskningsfrågor som studien baseras på kretsar kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen, pedagogernas förhållningssätt och deras uppfattningar kring eventuella kopplingar mellan musik och lärande. Litteraturstudierna har bidragit med ett nytt begrepp som ej fanns med från början.

I detta arbete har vi undersökt på vilka sätt fyra olika musiklärare arbetar med ensemblespel inom ämnet musik på högstadiet. Syftet med undersökningen var att se hur en väl fungerande undervisning baserad på detta arbetssätt kan gå till. För att samla in data har vi använt en metod i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet vi har kommit fram till visar att ensemblespel är en bra metod att bygga musikundervisningen kring och att undervisningsformen med lätthet kan styrkas i läroplan samt kursplan. Arbetet ska även kunna fungera som en källa till idéer för den som vill arbeta med ensembleverksamhet inom högstadiet med de ramfaktorer detta innebär, men inte vet hur detta skulle kunna gå till.

Jag har i detta arbete undersökt hur väl bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till en bättre lärandemiljö i matematik. Inför min praktikperiod har jag inventerat tidigare forskning inom ämnet. Min praktikperiod varade i sju veckor. Undersökningen genomfördes i två niondeklasser med sammanlagt 32 elever i form av observationer under lektionerna, samt elevenkäter och elevintervjufrågor under sista veckan på min praktik. Bakgrundsmusiken har jag spelat under de fyra sista veckorna av min praktik.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket är ämnesövergripande undervisning inom skolämnena matematik och idrott och hälsa. Där idrotten ska ses som medlet för att nå fram till målet som är matematiken. Det vill säga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet är att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikområdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom ämnet idrott och hälsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvägagångssätt som benämns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens två infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkät (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.