I dagens läge finns det lärarutbildningar som inte erbjuder utbildning inom musik, trots att musik enligt läroplanen för förskolan ska vara en del av alla förskolors verksamhet. Forskning tyder på att många pedagoger uppvisar en osäkerhet gentemot utövande av musik i barngrupp. Denna osäkerhet tycks i många fall grunda sig på bristen av musik i lärarutbildningen. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur verksamheten kan se ut på en musikförskola. Metoderna som används är intervjuer och observationer och fyra pedagoger på musikförskolan intervjuas.

Denna rapport redogör för skapandet av varumärket Deco Retro. Samt den tillhörandedesignprocessen för att skapa en visuell identitet och profil för varumärket. VarumärketDeco Retro togs fram som ett undervarumärke till Kitsch Sweden AB som behövde ettvarumärke som passade deras nuvarande och framtida produkter. Deco Retro ska bidra meden stärkt identitet och värde för de produkter som ska säljas under varumärket. Designarbetetkring varumärket strävade framförallt efter att kommunicera den idé, identitet och de värdensom under projektet tagits fram för varumärket, samtidigt som det ska ha bidragit med enestetiskt tilltalande grafisk design.

Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt.Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Dansen har funnits länge i människans närhet och den har olika betydelser beroende på vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vår empiriska studie är att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn på ämnesområdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i så fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgångspunkt i genusperspektivet och därmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har använt oss av är den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkäter eftersom det är enklast att få svar på våra frågeställningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nå ut till många individer. Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint ämne.

Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet?.

This essay is about film music and how people react in a study where the music and picture comes from two different genres that both has unique conventions, of how the ?standard? music ought to be composed. The purpose of this essay is mainly to try and get an understanding of film music?s importance in the movies dramatic structure, and how people react when the conventions of music is broken and two genres are combined into one.The questions that are to be answered in this essay are: *how could music as a tool change the character of a film? *How does the participants, of this inquire, experience the film depending on what music they hear? *And what is it that the participants think that the music brings to the movies narration?The method of this survey is based on a number of participants that have responded on questions of how they experienced the movie, both with music and without. This study has shown that when music and picture, which comes from different genres, interact with each other it tends to create comical features and a sense of that the music has an advantage in terms of the genre that people feel that the film has..

Föreliggande uppsats behandlar hur oberoende skivbolags roll i distributionskanalen för musik påverkas av Internet. Syftet är att studera hur oberoende skivbolags roll imusikindustrin påverkas då musikbranschens innovationsgrad tilltar och digital musikförsäljning ökar sin andel av den totala musikförsäljningen. För att utreda dettahar ett antal skivbolag samt distributionsbolag intervjuats. Intervjuerna har sammanställts och analyserats utifrån teorier om innovationer samt teorier om distributionskanaler. Resultatet pekar på att skivbolagens arbetsuppgifter i allt mindre skala kommer handla om skivproduktion och istället huvudsakligen beröra utveckling och marknadsföring av artister och musik.

Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lärare ser på om elevers självförtroende och identitet hör samman med utseendemässiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. Lärarna ser olika på hur elever påverkas av ideal från exempelvis reklamen. Dessutom har lärarna olika sätt att arbeta för stärka elevers självförtroende, i detta arbete kategoriseras lärarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka ifall elevernas aktivitet och emotionella status påverkas av bakgrundsmusik under en lektion i idrott och hälsa.Frågeställningar:Hur påverkas aktiviteten, mätt med pulsband och stegräknare, av bakgrundsmusik på en lektion i idrott och hälsa?På vilka sätt ändrar bakgrundsmusiken elevernas känslor och uppfattningar till lektionen?MetodVi har utfört en experimentell studie på tre olika klasser som går sista år på gymnasiet. Dessa delades sedan upp i två grupper, grupp A (började med lektionen utan musik) och grupp B (började med lektionen med musik). Vi utformade en lektion med mycket fri rörelse och genomförde samma lektion med alla tre klasser vid två olika tillfällen med skillnaden att vid ena tillfället använde vi oss av bakgrundsmusik och vid andra tillfället ingen musik alls. Under lektionerna mättes testdeltagarnas aktivitet, med stegräknare och pulsband/klocka, och efter lektionerna fick testdeltagarna fylla i en kort enkät angående deras känslor och uppfattning till lektionen.

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översätta ett företags identitet till en grafisk identitet såg ut och vad som krävdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades på litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen såg ut.

La scapigliatura började som en litterär strömning under andra hälften av 1800-talet i Italien. Arrigo Boito (1842-1918) skapade en plattform för en operareform där han överförde den litterära estetiken inom scapigliatura till musik vilket framkommer i hans opera Mefistofele. I den här uppsatsen undersöks huruvida Giacomo Puccinis (1854-1924) första opera Le Villi kan ha inspirerats av Boitos operareform. Genom musik/textanalys utreds samband mellan musik och text i verket, användandet av återkommande teman och operans övergripande form och struktur. Resultatet visar på många kopplingar mellan Le Villi och scapigliatura.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

Arbetets syfte är att undersöka på vilka grunder musik bör användas som redskap i svenskundervisning. I ämnesplanen för svenska 1 finns flera formuleringar som stödjer lyssnandet samt att eleverna ska kunna hantera flera olika medier. Användandet av musik går ifrån den traditionella ?läsa-skriva?-ramen vilket gör att det kan finnas motstånd mot denna typ av estetisk läroprocess. Vårt mål med undersökningen är att visa att musik som medel kan användas i svenskundervisning utan att försämra elevernas slutresultat.

This essay is about "factionstexter", a combination between fact and fiction, and the problems that can occur when reading them. I present previous resarch on this subject and I focused on docu drama and dramadoc. Bo G Jansson is the researcher I used most frequently in this essay. He describes various types of faction texts in film, television and literature. Annette Årheim´s thesis stands for the didactic portion of the essay.