Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur musiken på två förskolor användes och på vilket sätt den var språkstimulerande. Vi har också observerat barnen och deras sätt att bearbeta musiken och sången. För att förklara det vi funnit i litteratur har vi valt att använda oss av bland annat Jon-Roar Bjørkvold, Ulf Jederlund och Berit Uddén, tre forskare som skrivit mycket om musikens betydelse för människan. Vi valde att göra observationer där vi följde barn och pedagoger i det dagliga livet på förskolan. Vi hade dock fokus på musikupplevelserna.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers påverkan när det gäller val av instrument och musik, med fokus på elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som påverkar detta. Syftet med arbetet är att få kunskap om olika drivkrafter som påverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgångspunkt för studien är den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom området behandlar exempelvis sociala normer, förebilders påverkan på människor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter är elgitarrister med varierande ålder och musikalisk bakgrund.

Wikipedia är en fritt tillgänglig internetbaserad artikelsamling där användareges möjlighet till att både skapa och redigera innehåll. Materialet distribuerasunder licensen GNU Free Documentation License (GFDL) och kan som sådantunder vissa villkor återanvändas av tredje part. Den engelskspråkiga upplaganav Wikipedia innehåller miljontals artiklar, av vilka hundratusentals behandlarmusik.Spotify AB utvecklar en internetbaserad reklamfinansierad musiktjänst vid namn Spotify.Tjänsten låter användare välja och lyssna på musik ur ett stort centralt lagrat arkiv.Detta examensarbete beskriver en metod och ett system som för in Wikipediaartiklarom artister, album och enskilda låtar i Spotifys metadatasystem. Artiklarnahar matchats mot Spotifys interna musikdatabas och omformats tillett format som är lämpligt för presentation i Spotifys klientprogramvara..

This thesis, entitled The Headmaster and the Music, is based on interviews with four headmasters, who are all working in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they view music, both in general and as a school subject. Since the research on this topic is scarce, the study can be described as explorative.The result shows that the headmasters? personal experiences have an impact on the way they view music. Four different focus points on music in school have emerged from the material, and these represent the four very different views that each headmaster holds.

Under de senare åren har intresset att betrakta äldre musik på ett stiltroget sätt ökat. Detta intresse har medfört att man nu lägger allt större vikt vid kunskap om tiden då musiken skrevs, för att förstå denna musik på ett djupare plan. Forskningen kring detta har försvårats genom att de källor man har från tiden, ofta säger emot varandra. Detta gör det svårt att avgöra vad i källorna som man egentligen kan påstå är en avbild av en tradition eller vad som är en mans egen uppfattning och tolkning av samtidens musiktradition. Genom detta arbete har jag närmat mig denna problematik genom att jämföra tre viktiga spelböcker från 1750-talet för att på så sätt få fram vilka olikheter och gemensamma nämnare dessa böcker har.

This thesis sets out to examine how feminist struggle can be negotiated, defined and motivated. By using Oral history as a theoretical and methodological framework, three persons narrative are being constructed, explored and discussed throughout the thesis. All the interviewees define themselves as women and feminists and have all practised music in different separatist rock and pop-groups from 1970 to present. Themes as music as political action, and separatism for persons who define themselves as women are discussed. The tree informants agree about some feministic goals such as equality and the right to be able to play and perform music regardless of gender identity, although the means to reach these goals are formulated differently. .

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, på en specifik skola, om bakgrundsmusik på lektioner i idrott och hälsa. Vi ville även se om valet av musik har någon betydelse för elevernas inställning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lärarna använder sig den musikanläggning som fanns i idrottssalen. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkäter, som delades ut till samtliga elever i årskurs nio på en skola i Uppsala. Med enkäterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan påverka under en lektion i idrott och hälsa.

Studien syftar till att ta reda på hur musiklärare ser på motoriska problem, hur informerade de är om elevers svårigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstå i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter.Den forskningsmetod som använts i studien är den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lärare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna får reda på motoriska problem och hur de hanterar dem.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fri improvisation fungerar i gruppsångundervisning. Fokus låg på eventuella förändringar inom tre områden: synsätt på musik/musicerande, initiativförmåga samt uttrycksförmåga. Studien innebar observation av en sånggrupp som utövade fri improvisation under fyra tillfällen. Jag agerade både sångpedagog och observatör. Gruppen hade en sångpedagog sedan tidigare som parallellt med min studie undervisade och observerade dem.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmärksammat, speciellt då det planeras en lagförändring i juni i år, vilket innebär att nedladdning av upphovsrättsskyddat material blir olagligt. Allt fler använder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frågar oss varför detta beteende har blivit så utbrett och accepterat? Vad driver människoratt ladda ner även om de vet att det moralisk fel? Beror det endast på ekonomiska faktorer eller är för att folk har blivit lata? Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar nedladdningen av upphovsrättsskyddad musik från Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgränsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes på studenter från Ekonomihögskolan i Lund. Vårt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om ämnet.