Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

I arbetet inom vård och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett på varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta är mycket vårdkrävande då de kan uppträda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behåller sin värdighet i det vårdande mötet med hjälp av musik (i musik ingår även sånt) och beröring. Studien är en litteraturstudie och utgår ifrån en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som är agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och självmedvetna när mysik spelas för dom.

Detta är en uppsats som handlar om musik i förskolan. Hur ser pedagogers planering och genomförande av sångsamlingar ut? I litteraturgenomgången behandlas pedagogens roll, musikens roll, musikens påverkan, barnet och musiken, kreativitet och vad läroplanen säger. Det som undersöks med hjälp av intervjuer och observationer är om pedagoger har planering, mål och syfte med det de gör, samt hur genomförandet ser ut. Resultatet visar att pedagogerna har planeringar för sångsamlingarna i olika grad.

Otillräckligt behandlad postoperativ smärta är ett problem som sjuksköterskor i allmänhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som åsamkar patienten både fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenåriga traditioner som läkande, har länge varit en bortglömd intervention då sjukvården under lång tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvårdnadsåtgärd i samband med postoperativ smärta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smärtupplevelse, lindrad upplevelse av känslomässigt lidande och underlättad mobilisering.

Studiens syfte är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ?kontextbyten?. Kontextbyte avser när en person flyttar från den kulturella och sociala plats personen är uppvuxen på till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Mitt intresse för film- och tv-spelsmusik har lett mig in på detta musikaliska arbete, vars utgångspunk har varit att utröna om man med hjälp utav egenkomponerad symfoniorkestermusik kan skapa och förmedla olika känslostämningar. Det känslomönster som jag har försökt återspegla i min komposition är hämtad ur Bröderna Grimms saga om Rödluvan och vargen. För att genomföra detta arbete har jag samtalat med två kompositörer angående deras syn på känslor, musik och skapandeprocessen samt fördjupat mig i litteratur och undersökningar inom områdena musikpsykologi, musikvetenskap och grundläggande fakta kring en symfoniorkesters uppbyggnad. Musikpsykologin har exempelvis delat upp musiken i tio olika byggstenar som alla mer eller mindre kan påverka vår känslostämning inför musiken. Musiken skrevs och producerades i sequenserprogrammet Nuendo 3 samt mjukvarusynten Edirol Orchestral.För att ta reda på hur känslorna i min egenkomponerade musik uppfattades valdes en lyssnarpanel ut.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.

Syftet med litteraturstudien är att utforska hur sjukhusmiljön påverkar patienter inom sluten somatisk vård. Med sjukhusmiljö avsågs utformningen och designen av sjukhusmiljön och miljömässiga faktorer/komponenter i denna. Metoden för utförandet av litteraturstudien har inspirerats av Goodmans modell. Urvalet bestod av 13 empiriska vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. Resultaten som funnits berör musik, ljus, ljud, akustik, patientrum, enkelrum/delade patientrum, patientsäng, sängplats, privat utrymme, avdelningens utformning, fönster och bekvämligheter/hjälpmedel.

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur en akustisk mätning går till. Mätningarnas resultat används för att se om lokalen uppfyller de krav som ställs på de olika parametrarna för lokalens ändamål. Parametrarna är efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sådan mätning krävs både teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi läste i en hel del litteratur om ämnet akustik och hur man genomför en akustisk mätning. Vi gjorde ett antal mätningar i olika lokaler på skolan, lokalerna som vi valde att mäta i var konsertsalen och studion.

Hur musiken fungerar i spelet Mirrrors Edge..

Huvudsyftet med studien är att undersöka om lärande kan underlättas genom musikutövande i förskolan och förskoleklassen. Valet av undersökningsområde grundar sig på tidigare erfarenheter och på den satsning som regeringen nu gör med fortbildningsinsatsen Tonspråk för verksamma pedagoger i syfte att öka de estetiska kunskaperna inom dessa grupper. Kunskaperna ska bidra till att pedagogerna kan använda sig av ett ämnesövergripande arbetssätt genom estetiska lärprocesser i sin dagliga verksamhet. De forskningsfrågor som studien baseras på kretsar kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen, pedagogernas förhållningssätt och deras uppfattningar kring eventuella kopplingar mellan musik och lärande. Litteraturstudierna har bidragit med ett nytt begrepp som ej fanns med från början.

I detta arbete har vi undersökt på vilka sätt fyra olika musiklärare arbetar med ensemblespel inom ämnet musik på högstadiet. Syftet med undersökningen var att se hur en väl fungerande undervisning baserad på detta arbetssätt kan gå till. För att samla in data har vi använt en metod i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet vi har kommit fram till visar att ensemblespel är en bra metod att bygga musikundervisningen kring och att undervisningsformen med lätthet kan styrkas i läroplan samt kursplan. Arbetet ska även kunna fungera som en källa till idéer för den som vill arbeta med ensembleverksamhet inom högstadiet med de ramfaktorer detta innebär, men inte vet hur detta skulle kunna gå till.

Jag har i detta arbete undersökt hur väl bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till en bättre lärandemiljö i matematik. Inför min praktikperiod har jag inventerat tidigare forskning inom ämnet. Min praktikperiod varade i sju veckor. Undersökningen genomfördes i två niondeklasser med sammanlagt 32 elever i form av observationer under lektionerna, samt elevenkäter och elevintervjufrågor under sista veckan på min praktik. Bakgrundsmusiken har jag spelat under de fyra sista veckorna av min praktik.