Det handlar om kraftinsats är titeln på denna studie som jag, Nina Ek skrivit som examensarbete för Barn och ungdomsvetenskap på Malmö högskola höstterminen år 2010. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i skolans tidigare år och observationer för att få tag på pojkars inställning till musik och rörelseundervisning. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka uttryck eleverna visar till musik- och rörelseundervisning i skolan och redogöra för skillnader i pojkars respektive flickors förhållningssätt till detta ämne. I min tidigare forskning finns en fördjupning av genusforskning och psykologisk forskning att reda ut begreppen när forskare talar om kön och när de talar om genus. Ni möter även en fördjupning hur genusskillnaderna uttalar sig i estetikens värld.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Uppsatsen ananlyserar den samtida hiphopscenen i Egypten. Den berör uppkomsten av hiphop i USA, populär- och ungdomskultur i Egypten samt förutsättningarna för egyptiska hiphoputövare. Den diskuterar vidare både politiska och religiösa faktorer för den konstnärliga friheten. Utdrag ur egyptiska hiphoptexter analyseras och artister intervjuas. Det visar sig att den egyptiska hiphopen har sitt eget uttryck, skilt från västerländska förlagor, men lider brist på forum.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Titel: Let the music be your master hur människor använder och lyssnar på musikFörfattare: Linnéa ArlidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgsuniversitet.Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 60 sidorSyfte: Syftet med undersökningen är att undersöka musikanvändning hos Spotifyanvändare utifrån teorier om medieanvändning för att sedan kunna få en djupare förståelse för hur Universal Musics musiktjänst Digster används.Metod: Kvantitativ webbsurveyMaterial: Enkäten skickades ut till samtiga Digsteranvändare och ett stort antal Spotifyanvändare, sammanlagt 3718 stycken personer.Huvudresultat: Undersökningen visar att musikanvändningen följde principerna för medieanvändning genom att centrala begrepp som när, var, vaför, hur och till vad var avgörande för hur människo lyssnar på musik. Situationen har stor betydelse då många av respondenterna gjorde andra saker samtidigt som de lyssnarpå musik och även svarade att deras humör styr vad de lyssnar på. Undersöknigen ämnade även att ta reda på hur musikanvändningen evetuellt skildje sig mellan användare av spellistetjänsten Digster.se och icke användare. Universal Music gör stora satsningar på denna tjänst och behöver få en bättre överblick över sin målgrupp för att kunna bibehålla och förnya kunder. Analysen visade att det finns mycket små skillnader, de använder musik på nästan samma sätt.

Syftet med studien är att ur ett språkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre år talar om musik. Teorier om språkutveckling och språk har använts för att påvisa samband mellan språkutveckling och utveckling inom andra områden. Betoningen har här främst legat på musikämnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den språkutvecklande miljön. Integrering av språk, tanke och handling framhålls som viktig och grundläggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lärande.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Musik är ett kraftfullt medium med förmåga att förmedla ett brett spektrum av känslor. Denmänskliga rösten anses ha liknande känsloförmedlande egenskaper, vilket är väldokumenterat för tal, men endast ett fåtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av denmänskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sångens betydelse förden emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ettlyssningstest, där man fick lyssna på olika versioner av 10 olika musikstycken; med sång,utan sång och med enbart sång. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd känsla samtskatta intensitet.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur icke-professionella och professionella inom musik hör när de lyssnar på musik. Finns det någon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och går det att urskilja några tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fått lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgångspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte är att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanställts i tabellform för att ge en lättare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, så styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Abstract Hanna Fredholm: Nutida konstmusikens ljuddjur ? En receptionsstudie av Sven-David Sandström och Anders Hillborgs musik. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats, 2011. Studier om konstmusik är vanliga och genrens historia har bearbetats och diskuterats vid många tillfällen. I dagens samhälle så befinner sig genren i ett blomstringsläge. Men trots att antalet kompositörer och produktioner ökar kraftigt så kommer nutida konstmusik i skymundan så väl i media som i forskning.