Sökresultat:
2010 Uppsatser om Musikämnet - Sida 53 av 134
Miljöfaktorer pÄverkar mÄltidssituationen
I takt med att vi mÀnniskor Äldras sker en naturlig förÀndring av mÄltidssituationen. MÀnniskor som tidigare i livet har klarat sig sjÀlv kan senare under livets gÄng bli beroende av hjÀlp för att klara av sina mÄltider. NÄgot som tidigare varit sÄ naturligt som att Àta kan senare i livet bli problematiskt. MÄltidssituationen pÄverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vÄr studie var att belysa vilka miljöfaktor som pÄverkade mÄltidssituationen.
KrÀnkningar pÄ idrott och hÀlsa-lektionerna : En idrottsklass upplevelser
Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.
Musikundervisning i Namibia : En studie av ramfaktorer och styrdokument i teori och praktik
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur musiklÀrare i Namibia förhÄller sig till lÀroplaner och Àmnets förutsÀttningar och hur det pÄverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien Àr en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i Àmnet musik Àr. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lÀrare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som Àr rÄdande för en musiklÀrare i Namibia och hur dessa faktorer pÄverkar undervisningen. Denna studie bygger pÄ sociokulturell teori och ramfaktorsteori.
Estetik och sprÄkutveckling : Estetikens möjligheter i förskolan
I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.
MÀtning av besökares ljudtrycksdos under musikfestival
Folkets Hus och Parker gav under vÄren 2008 en förfrÄgan om att under sommaren
uppmÀta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett
festivalbesök. De mÀtningar som genomfördes skedde pÄ tre olika festivaler,
Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. MÀtningarna skulle ske över
hela festivalbesöket och inte endast innefatta mÀtningar av konserter, för att
kunna ge en rÀttvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tÀnkas
utsÀttas för under en festival. De tvÄ av Socialstyrelsen uppsatta grÀnsvÀrdena
som ska följas Àr att evenemanget ska hÄlla sig under ett medelvÀrde pÄ max 100
dB(A)LEQ och dess toppvÀrde fÄr vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att
ljudnivÄerna hölls relativt bra inom riktvÀrdena pÄ de tre festivalerna.
I lagens namn? Poliser och etiska beslut.
Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.
Musik i grundskolan och förskoleklass som ett pedagogiskt verktyg
Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk för den svenska grundskolan. Syftet Àr att fÄ kunskap om hur genus skildras och i vilken utstrÀckning könsroller skiljer sig frÄn normer och stereotyper, funktioner och lÀgen mellan könen. Fokus har Àven varit pÄ vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktÀrer finns, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt beskrivningarna skiljer sig frÄn den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit frÄn Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.
Musikproduktion : att la?ra sig grundla?ggande fa?rdigheter inom inspelningsteknik
Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..
Dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap: En jÀmförelse mellan instrumental solistensemble och symfoniorkester under repetition av nutida konstmusik
Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som anvÀndes var dels mitt konstnÀrliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och GÀvle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnÀrliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, Àven om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det Àr viktigt att dirigenten ocksÄ kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivÄ.Slutsatserna Àr: 1) ju mer okÀnd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och lÄta den förstÄ sin stÀmmas funktion i helheten; 2) ju fÀrre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med smÄ slag och gester, gÀrna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gÀlla sÄvÀl kunskap om och intresse för nutida musik som förvÀntningar pÄ dirigentens kommunikation och ledarskap.
Musik och dans som komplementÀr omvÄrdnadsÄtgÀrd hos patienter med demens : en systematisk litteraturstudie
Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.
Bra och opa?litlig : Attityder till och anva?ndning av Wikipedia pa? ho?gstadiet
Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.
FÀrdighet och lekfullt skapande : hur ett band gör hiphop
Den ungdomliga hiphopkulturen finns idag överallt och anvÀnds för att sÀlja allt frÄn produkter till politiska budskap. Hiphopkulturen har sin utgÄngspunkt i USA och afroamerikanernas verklighet, men den finns som ett konstnÀrligt och politiskt uttryck i hela vÀrlden, inklusive Sverige.Trots att hiphopkulturen Àr en vÀldigt praktiskt orienterad rörelse bestÄende av olika uttryck (musiken, dansen, mÄlandet osv.) finns det lite forskning som behandlar det praktiska. DÀrför tittar denna studie, som har en fenomenologisk utgÄngspunkt, nÀrmare pÄ hur ett band gör hiphopmusik. Hur gÄr de tillvÀga för att skapa musik? Hur ser relationen till de materiella tingen ut? Vilka verktyg anvÀnds i skapandet? DÄ fÀrdighet och skicklighet spelar en nyckelroll i denna process försöker studien att beskriva vad som krÀvs för att utveckla en fÀrdighet och bli skicklig.I det sista kapitlet förs en diskussion kring kunskapens roll inom hiphopkulturen, autenticitet samt vikten av att inte definiera sin musik.
Utveckling och förÀndring inom digital musikdistribution
Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundlÀggande drivkraft för förÀndring. I företagsintervjun har jag anvÀnt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förÀndra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhÄllande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmÄga att modernisera och möta den nya efterfrÄgan frÄn en musikintresserad allmÀnhet. Digitaliseringen har medfört en förÀndrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen pÄ 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig anvÀndarvÀnlighet för varje producent och konsument av musik.
Att lÀra med lust: en studie om elevers lust och motivation med fokus pÄ musik och genus
Denna studie syftade till att belysa vad som i musiklektionssammanhang fÄr gitarrelever att uppleva lust att lÀra och vad som ökar respektive minskar deras motivation att öva pÄ sitt/sina instrument ur ett elevperspektiv. Studien syftade Àven till att diskutera vikten av kvinnliga förebilder inom musikvÀrlden samt att undersöka om pojkar respektive flickor resonerar olika om en framtid med musiken i sina liv. En fenomenologisk metod har tillÀmpats för att uppnÄ syftet och datainsamlingen skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer.Resultatet visar att det essentiella i elevernas upplevelser av vad som ökar deras lust och motivation Àr Personligt inflytande, LÀrarens positiva bemötande och KÀnsla av sammanhang och gemenskap. Det essentiella i deras upplevelser av vad som minskar lusten och motivationen Àr Att inte förstÄ varför, Att inte bli sedd som individ, Bristen pÄ personligt inflytande och KÀnslan av att inte utvecklas. Studien kan Àven konstatera att kvinnliga förebilder Àr av stor vikt inom musikvÀrlden för ? utöver att finnas dÀr som inspirationskÀllor för kvinnor att identifiera sig med ? att pÄvisa det faktum att det faktiskt Àr möjligt att lyckas som kvinna i de mansdominerade omrÄdena inom musikerbranschen..
De estetiska Àmnena i integration med lÀs- och skrivinlÀrning ? En kvalitativ undersökning av fem pedagoger i Är 1-2
Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att anvÀnda de estetiska Àmnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssÀtt i samband med lÀs- och skrivinlÀrning. UtifrÄn syftet har följande problemformulering preciserats med tvÄ tillhörande underfrÄgor: Vilken uppfattning har pedagoger i Är ett och tvÄ om de estetiska Àmnena musik, bild och drama i integration med lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser de pÄ sin egen roll som pedagog i lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom omrÄdet och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt pÄ att integrera de estetiska Àmnena i lÀs- och skrivinlÀrning. De flesta respondenter i undersökningen vÀljer att kombinera olika metoder vid lÀs och skrivinlÀrning.