Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstå vad som gör att unga konsumenter väljer att lyssna på den populärmusik de lyssnar på. Detta för att förstå hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förändrade musikindustrin. För att uppnå detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i åldrarna 16-18 år från Stockholm. De frågor vi formulerat till fokusgrupperna baserades på hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle få dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrån teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

 Syftet med denna studie är att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sång och musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn på lärande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlända barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger på sången och musiken, dels genom att markera den allt större bristen på ämnet i skolan och lärarutbildningen och dels genom sången och musikens betydelse för inlärning.

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Bakgrund: Agitation är ett stort problem vid omvårdnad av personer som lider av demens.Orsakerna till denna agitation beror delvis på de förhållanden som råder inom demensvårdenmen behandlas ofta med medicinering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om musik kan utgöra en effektiv ochresurssparande omvårdnadsåtgärd vid vård av personer med demens. Och om så är fallet, kandessa åtgärder utföras av omvårdnadspersonal med liten eller ingen utbildning inommusikterapi?Metod: Metoden som används är en litteraturstudie. Vid analysen av materialet användsFribergs analysmodell. Resultat indelas i tre övergripande teman: ?Musik som åtgärd för attbryta agiterat beteende?, ?Musik för att förebygga agiterat beteende? och ?Välbefinnande ochmiljö?.Resultat: Resultatet tyder på att musik med fördel kan användas både för att bryta ochförebygga agiterat beteende.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och människa?, ?Musik och hälsa? och ?Musik i skola?.

Genom att undersöka tre utvalda reklamexempel och göra sex kvalitativa intervjuer med tv-tittarehar jag undersökt vad som händer med välkänd musik när den placeras i reklam. Jag har undersöktom och hur mening, betydelse och associationer kan komma att ändras. Jag har även tittat på hurman talar om musik som placeras i en reklamkontext och varför företag väljer att använda denspecifika musiken. Resultatet av intervjuerna visar på att reklam kan manipulera musikens mening.Hur mycket påverkan reklamen får beror till stor del på vad det är reklam för, hur länge reklamensänds och hur stark relation man har till musiken sen tidigare. Skapar reklamen en positivupplevelse blir associationerna till reklamen mindre än om det skapas den negativ upplevelse, dettapå grund av att den negativa upplevelsen har större påverkan.

Kunskapen om att musik kan ha en helande verkan har funnits så långt tillbaka som det finns skrivna källor. Föreliggande uppsats är en litteraturstudie som behandlar musikanvändandet i omvårdnaden av patienter med stroke. Orsaken till att vi intresserade oss för dessa patienter var att de ofta har en komplex symtombild och drabbas psykologiskt på många sätt. Syftet var att beskriva musikens effekter i omvårdnaden av patienter med stroke. Utgångspunkten var ett hälsoperspektiv.

Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska ? hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om dagens skola använder ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och på vilket sätt. I tidigare forskning undersöks även hur musik och matematik är kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som används är både enkäter och intervjuer som består av frågor kring ämnesintegrerad undervisning i dagens skola. Både enkäterna och intervjuerna har genomförts på två skolor i samma kommun. Enkäterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklärare i årskurs 1-3.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Bakgrund: Människor lever längre idag, det leder till ökning av demenssjukdomar och påverkar hälsotillståndet. Musik har visat sig vara en bidragande faktor för förbättrat hälsotillstånd hos andra sjukdomskategorier och är en kostnadseffektiv vårdåtgärd.Problem: Många personer med en demenssjukdom har ett försämrat hälsotillstånd till följd av sjukdomstillståndets funktionsnedsättningar och förändrade livssituation.Syfte: Att beskriva musikens påverkan på personer med en demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har används. Sju artiklar med kvantitativ ansats och tre artiklar med kvalitativa ansats artiklar har används.Resultat: Musik ökar glädje, allmän vakenhet, lugn, behag och lekfullhet och välbefinnandet och reducerar ilska, sorg, oro, dra och ta tag i föremål. Kommunikationen och delaktigheten ökar vid användandet av musik och det leder till förbättrat socialt samspel med andra människor. Musik har störst inverkan på personer med mild till måttlig demens.Slutsats: Musik som vårdinsats skulle kunna förhindra onödigt lidande, men musik har olika effekt beroende på hur långt gången personen är i sin demenssjukdom.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att få en inblick i pedagogers tankar om musikanvändandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssätt respektive eget kunskapsmål. Frågeställningarna har behandlat hur pedagoger ser på musik i förskolan samt vilket lärande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen är grundad på tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv inställning till musik i förskolan men att de upplevde en osäkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och då med hänvisning till okunskap inom ämnet.

Syftet med kandidatarbetet är att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvärlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att påvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfråga på musik i spelet varpå två folkgrupper från Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna.