Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga några lärares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det är också intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i deras val av undervisningsmiljö. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes även en enkätundersökning. Utifrån insamlade data, kartlades lärarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen från studien kan bidra till att lärare känner sig tryggare i sin yrkesroll när den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som används är kvalitativ intervju där sju lärare deltar som informanter. Samtliga lärare arbetar med elever i lågstadiet årskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lärare anser att de använder sig av ett varierat arbetssätt för att motivera elever.

Homework is and has always been a part of school work. It may take a lot of time from the pupils? leisure. Despite this, you cannot find anything written about homework in the curriculum. How can this be? Is homework necessary and what is its function?The purpose of this study is to find out how a few teachers in primary school reason about homework.  What are their attitudes towards homework and what functions do they see?To get an answer to this I studied literature and research reports, and did four qualitative interviews with teachers who teach grades 1-6.The results show that all the teachers give homework to their pupils, but their opinions about homework differ.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarna jobbar med betygsättning i bildämnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlärare, samt enkäter med 82 elever i årskurs nio, genomförts. Resultatet från lärarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som väger tyngst i betygsättningen är teknik och slutprodukt, men att lärarna även i olika grad räknar in s.k. outtalade faktorer.

Detta arbete är en textanalys av hur några svenska läroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivåer vid inlärning. Van Hieles teorier poängterar språket som kunskapsbärare i matematik vilket går som en röd tråd genom analysen. Generellt börjar läroböckerna på van Hieles tankenivå 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja på nivå 1, vilket då blir lärarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag på arbetssätt för nivå 1 och 2 ingår..

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i årskurs 1-3 ur lärares perspektiv. I studien har fem aktiva lärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlärningen inom de flesta matematiska områden. Dessutom innehåller matematikspel många betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlärning, till exempel genom motivation och kollegialt lärande. Däremot kan spel också stjälpa inlärningen för att spelen anses så roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lärande..

Tidigare studier berör främst funktion, praktik, innehåll och relevans i den muntliga rapporten. När det gäller omvårdnad i den muntliga rapporten hittades ingen vetenskaplig litteratur. Författarna i den här studien anser att omvårdnad är lika viktig som medicinen i patientvården. Syftet är att belysa omvårdnad i den muntliga rapporten mellan sjuksköterskor. En observationsstudie utfördes på sex avdelningar på ett sjukhus i Skaraborg.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förståelse för begreppet tid. Vi ville även undersöka lärarnas föreställningar om vad eleverna har för kunskaper och förståelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tänkande, kan bero på utebliven förståelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att utgå ifrån elevernas förståelse. Vi ville testa en sorts analys för att få ett hjälpmedel för vår kommande matematikundervisning.

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden..

Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka användningen av laborativt material i matematikundervisningen i årskurs 1. Vi har begränsat studien till att undersöka området aritmetik. Vidare är syftet med undersökningen att ta reda på hur användningen av laborativt material kan påverka inlärningen av matematik. Vi vill även se hur processen ?Från konkret till abstrakt? sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ?Litteraturöversikten? (Se s8) presenteras olika forskningsresultat på området laborativ matematik kring tillgången, förvaringen och användningen av laborativt material.

Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna i årskurs 3 kan nåmålen i matematik enbart genom att räkna i matematikboken.Utgångspunkt för analysen har varit de nya målen i matematik som finnssom förslag från Skolverket. För att nå syftet har en läromedelsanalyssamt en intervjustudie på en skola i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3 genomförts.Resultatet av både läromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nå samtliga mål för det tredje skolåret enbart genom atträkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nå målen. Med de nya målen villregeringen ge alla elever en likvärdig utbildning. Då krävs att lärarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lärobok..

Syftet med denna studie var att ta reda på inställningen hos olika engelsklärare i år 6 när det gäller textproduktion. Jag ville också ta reda på hur och i vilken utsträckning man arbetar med textproduktion (fri skrivning) på engelska. Mina frågeställningar var: ? Vilken syn har lärarna när det gäller fri skrivning på engelska? ? Hur arbetar man med fri skrivning i engelskundervisningen? ? I hur stor utsträckning förekommer fri skrivning i undervisningen? För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en enkätundersökning kompletterad med samtalsintervjuer. Underlaget för mitt resultat är 22 enkätsvar och fyra intervjuer. Mitt resultat visade på att litteraturen och flertalet respondenter är överens om att det muntliga och det skriftliga bör samspela för att eleverna ska få en så gynnsam språkutveckling som möjligt.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt..