Sök:

Sökresultat:

393 Uppsatser om Muntlig förmćga - Sida 5 av 27

Muntlig framstÀllning : att tolka och förstÄ kunskapskraven i nationellt prov SVA 1

Den hÀr studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stÀmmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andrasprÄk 1 (SVA1) samt pÄ vilket sÀtt det nationella provet underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begrÀnsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framstÀllning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara efterstrÀvansvÀrda i muntlig framstÀllning har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten frÄn studiens innehÄllsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framstÀllningen utgÄr frÄn den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet frÄn kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behÀrska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven pÄ de högre nivÄerna.Studiens slutsatser Àr att kvalitetskraven stÀmmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andrasprÄk 1 (SVA 1) vad gÀller bedömningen av elevens sprÄkliga kvaliteter. Dessutom gÄr det att dra slutsatsen att de krav pÄ anpassning till det retoriska sammanhanget ocksÄ Àr krav som Äterfinns i kursplanen men beskrivs mer allmÀnt i ett sprÄkutvecklande perspektiv vilket underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att fÄ det lÀgsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framstÀllning och att eleven kan presentera ett förberett innehÄll inför en publik..

Bipacksedeln, till vilken nytta?

Etthundratrettio miljoner lÀkemedelsförpackningar sÀljs Ärligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika lÀkemedlet. Bipacksedeln Àr utformad utifrÄn EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla lÀkemedelsanvÀndare lÀser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte lÀser den, beror pÄ att bipacksedelns text Àr svÄr lÀsa och förstÄ.

Feedback: en studie om betydelsen av feedback i
undervisningen i de tidigare Ären

I detta arbete har vi undersökt i vilken omfattning och i vilka former feedback förekommer samt om feedback har betydelse för motivationen i lÀrandet. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor bland elever i Är 5 och 6, och bland lÀrare vilka arbetat mellan 10 mÄnader och upp till 37 Är. Enligt litteraturen Àr feedback detsamma som Äterkoppling och pÄverkar elevernas motivation i skolan och feedback bör nyttja eleven sÄ att denne motiveras att inhÀmta vidare kunskaper. Litteraturstudien pÄvisade Àven att det finns olika typer av feedback, summativ och formativ, samt att det Àr betydande bÄde för elever och lÀrare med feedback. Studien visade Àven att feedback leder till reflektion dÄ eleven fÄtt sÄ pass mycket hjÀlp att denne pÄ egen hand söker vidare kunskaper.

Den muntliga fÀrdigheten i moderna sprÄk - dokumentation och bedömning

Dokumentation och bedömning Àr bland de mest aktuella frÄgorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga fÀrdigheten bedömas pÄ samma sÀtt som de andra fÀrdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten pÄ elevens lÀrandeprocess Àr ett krav i lÀraryrket. Syftet med min studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga fÀrdighet i moderna sprÄk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod. HÀr beskrivs vilka svÄrigheter som möter lÀrarna nÀr de dokumenterar och bedömer den muntliga fÀrdigheten i moderna sprÄk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen pÄ resurser Àr de frÀmsta aspekterna som gör att den muntliga fÀrdigheten dokumenteras och bedöms mindre Àn de andra fÀrdigheterna. För att underlÀtta dokumentation och bedömning föreslÄs i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller sjÀlvbedömning dÀr eleverna Àr mer involverade i sitt lÀrande och kan hjÀlpa lÀrarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lÀrarna i dokumentation och bedömning av den muntliga fÀrdigheten..

"Jag kÀnner mig som en helt vanlig person" - En undersökning om identitetsskapande i samband med invandring genom muntlig historia

Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med fyra informanter. Tre av dem Àr första generationens invandrare och den fjÀrde Àr andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrÄn begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer frÄn Irak, Maria kommer frÄn Guatemala, Line kommer frÄn Norge och Kristina Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar.

Egendomslösa historier : Om historieproduktion i de jordlösas rörelse (MST) / Unpropertied Stories : The Social Production of History in the Landless? Movement (MST)

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

BerÀttare, rÄttfÄngare och deras praktiska kunskap

I den hĂ€r essĂ€n söker jag svar pĂ„ följande frĂ„gor: Vad gör egentligen en berĂ€ttare? NĂ€rmare bestĂ€mt: vad utmĂ€rker professionellt, muntligt berĂ€ttande jĂ€mfört med det publika berĂ€ttande som författare och skĂ„despelare Ă€gnar sig Ă„t? Vad Ă€r det som just en muntlig berĂ€ttare kan?Jag anvĂ€nder forskning som studerat förutsĂ€ttningarna för dessa yrken ? sĂ€rskilt hur berĂ€ttelser konstrueras och berĂ€ttande gĂ„r till ? och tillĂ€mpar studierna pĂ„ ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sĂ€gnen om RĂ„ttfĂ„ngaren frĂ„n Hameln vid Ljungby berĂ€ttarfestival 2012. Det jag dĂ„ gjorde och hur jag sĂ„g pĂ„ det efterĂ„t, jĂ€mförs med fiktiva berĂ€ttares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en rĂ„ttfĂ„ngare som metafor för en muntlig berĂ€ttare och kommer till slutsatsen att berĂ€ttaren kan vara lika fĂ€ngslande och lika förledande. Även skĂ„despelare och romanförfattare kan fĂ€ngsla sin publik, men inte luras sĂ„ som en berĂ€ttare kan.

?Auf Deutsch bitte? : HögstadielÀrare om undervisningsmetoder som frÀmjar muntlig kommunikativ förmÄga inom tyska som andrasprÄk

Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used.The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German.

Tillförlitlig bedömning: en kvalitativ studie om
tillförlitlig bedömning av alternativa redovisningsformer

Syftet med denna studie var att undersöka tillförlitligheten vid bedömning/betygsÀttning av eleverna nÀr de redovisade pÄ andra sÀtt Àn skriftliga prov. Eftersom vi föresprÄkar elevaktiva och kreativa arbetsformer passade den formen bra för den kvalitativa studie som vi genomförde i en klass Är 9 i LuleÄ. Eleverna redovisade genom en muntlig redovisning med illustrativa hjÀlpmedel och gjorde en skriftlig inlÀmning. Vi observerade deras kunskaper vid det muntliga redovisningstillfÀllet med hjÀlp av en bedömningsmatris, den skriftliga inlÀmningen bedömdes med hjÀlp av en rÀttningsmall och betygskriterierna. Resultatet blev tvetydigt, vi kunde göra en tillförlitlig bedömning av elevernas kunskaper nÀr de redovisade muntligt med hjÀlp av illustrativa hjÀlpmedel, men det fanns flera fall dÄ det krÀvdes följdfrÄgor för att pÄ ett tillförlitligt sÀtt bedöma att det var deras kunskaper.

Variation till trots En studie om the steadiness hypothesis giltighet i relation till bedömning av muntlig sprÄkförmÄga

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SIS133Vt 2012Handledare: HÄkan Jansson.

Hur Dostoevskij fick sin stjÀrna pÄ Hollywood Boulevard : Adaption, dialogicitet och kronotop i F??dor Dostoevskijs Spelaren och Robert Siodmaks Allt eller intet

I den hĂ€r essĂ€n söker jag svar pĂ„ följande frĂ„gor: Vad gör egentligen en berĂ€ttare? NĂ€rmare bestĂ€mt: vad utmĂ€rker professionellt, muntligt berĂ€ttande jĂ€mfört med det publika berĂ€ttande som författare och skĂ„despelare Ă€gnar sig Ă„t? Vad Ă€r det som just en muntlig berĂ€ttare kan?Jag anvĂ€nder forskning som studerat förutsĂ€ttningarna för dessa yrken ? sĂ€rskilt hur berĂ€ttelser konstrueras och berĂ€ttande gĂ„r till ? och tillĂ€mpar studierna pĂ„ ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sĂ€gnen om RĂ„ttfĂ„ngaren frĂ„n Hameln vid Ljungby berĂ€ttarfestival 2012. Det jag dĂ„ gjorde och hur jag sĂ„g pĂ„ det efterĂ„t, jĂ€mförs med fiktiva berĂ€ttares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en rĂ„ttfĂ„ngare som metafor för en muntlig berĂ€ttare och kommer till slutsatsen att berĂ€ttaren kan vara lika fĂ€ngslande och lika förledande. Även skĂ„despelare och romanförfattare kan fĂ€ngsla sin publik, men inte luras sĂ„ som en berĂ€ttare kan.

Att tala eller inte tala : En studie om muntlig redovisning i skolan

Denna uppsats behandlar elevers förmÄga att tala inför andra mÀnniskor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrÄn tvÄ problemformuleringar. Dessa Àr ?Hur arbetar lÀrarna för att utveckla eleverna till sÀkra talare? och Vilken Àr lÀrarens personliga instÀllning till detta omrÄde?? Jag valde ut fyra olika lÀrare som jag sedan intervjuade genom att stÀlla nio frÄgor.Resultatet av min undersökning blev att tvÄ av de intervjuade lÀrarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var ocksÄ dessa lÀrare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lÀrare anvÀnder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det Àr mÀngden taltrÀning som Àr av allra största vikt.

DEN MUNTLIGA KOMMUNIKATIONEN PÅ SPANSKA I DET SVENSKA KLASSRUMMET

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra anvÀndningen av det spanska sprÄket i muntlig kommunikation mellan elever och lÀrare resp. mellan eleverna sjÀlva. Syftet var Àven att ta reda pÄ den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas sprÄkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har anvÀnt till mitt arbete, Àr klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i tvÄ klasser som lÀser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med tvÄ spansklÀrare och 6 gymnasieelever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag pÄpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska sprÄket anvÀnds i huvudsak mellan lÀrare och elever nÀr lÀraren stÀller frÄgor och nÀr elever svarar pÄ dessa.  Dessutom anvÀnds det  muntligt  mellan elever nÀr dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och tvÄ spansklÀrare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet Àr mycket viktig för elevernas sprÄkutveckling.

Vi mÄste börja prata om hur vi kommunicerar : En studie om upplevelser av internkommunikationen i en facklig organisation

Organisationer idag anvÀnder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlÀttar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personal pÄ olika nivÄer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbÀttringar av denna kommunikation.  Följande frÄgestÀllningar stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranÀt som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation kan förbÀttras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av Ätta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den hÀr studien visar flera likvÀrdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det Àr den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bÀst inom organisationen.

Psykisk ohÀlsa hos pojkar och flickor i grundskolan : Intervju med skolsköterskor

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->