Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt på dagens planeringsinstitutioner. Att allmänheten besitter unik kunskap om ett område som de lever i, eller på annat sätt brukar dagligen, råder det knappast några tvivel om. Allmänheten har kunskaper om ett områdes kvalitéter, brister och potential. Individer formar ett områdes sociala värden genom sättet på vilket de använder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap är väldigt viktig, och svår för en kommun att införskaffa genom vanliga områdesanalyser. Frågan är hur kommunen kan få ta del av denna kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka tillförlitligheten vid bedömning/betygsättning av eleverna när de redovisade på andra sätt än skriftliga prov. Eftersom vi förespråkar elevaktiva och kreativa arbetsformer passade den formen bra för den kvalitativa studie som vi genomförde i en klass år 9 i Luleå. Eleverna redovisade genom en muntlig redovisning med illustrativa hjälpmedel och gjorde en skriftlig inlämning. Vi observerade deras kunskaper vid det muntliga redovisningstillfället med hjälp av en bedömningsmatris, den skriftliga inlämningen bedömdes med hjälp av en rättningsmall och betygskriterierna. Resultatet blev tvetydigt, vi kunde göra en tillförlitlig bedömning av elevernas kunskaper när de redovisade muntligt med hjälp av illustrativa hjälpmedel, men det fanns flera fall då det krävdes följdfrågor för att på ett tillförlitligt sätt bedöma att det var deras kunskaper.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2012Handledare: Håkan Jansson.

Ett stort problem idag är att allt fler barn och vuxna blir fysiskt inaktiva. Det moderna samhällets livsstil inbjuder mer och mer till en relativt fysiskt inaktiv vardag. Detta sker samtidigt som det är vetenskapligt säkerställt att det medför stora hälsorisker att vara fysiskt inaktiv. Då skolan är en av det få verksamheter som är obligatoriska så erbjuder skolan en unik möjlighet när det gäller att informera och forma individers val av framtida livsstil. Målet med den här studien var att undersöka om samtal och dialog i undervisning i ämnet Idrott och hälsa kan ge kunskaper om vad ett fysiskt aktivt liv innebär.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ?Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?? Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt.

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra användningen av det spanska språket i muntlig kommunikation mellan elever och lärare resp. mellan eleverna själva. Syftet var även att ta reda på den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas språkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har använt till mitt arbete, är klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i två klasser som läser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med två spansklärare och 6 gymnasieelever på två olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag påpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska språket används i huvudsak mellan lärare och elever när läraren ställer frågor och när elever svarar på dessa.  Dessutom används det  muntligt  mellan elever när dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och två spansklärare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet är mycket viktig för elevernas språkutveckling.

Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..

Sociala medier och public relations kan vara effektiva verktyg i festivalers strategiska kommunikationsarbete. Fo?r att kunna skapa en dialog och uppra?ttha?lla en relation till sin publik anva?nder arrango?rerna ett antal tekniker och PR- strategier. Underso?kningen visar hur dessa strategier anva?nds och hur de fyller ett antal funktioner fo?r de ba?da akto?rerna.

The purpose of this study was to examine creativity in psychosocial work. The aim issues where to find out how creativity develops in social work, why the relation is important for the innovativeness and how the creativeness can change a person. Through a qualitative method with interviews of four persons in psychosocial work and with one man who's a professor in philosophy, four relevant themes were identified. The themes are about the relation, the meeting, the dialog and the changing. All four themes are related to creativity and I used existential, philosophic and also psychoanalytic theories when I analyzed the material.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

The main objective of this thesis is to study how the structures of a sell dialog, via a web shop, should be designed in order to support and inspire the customer. To get the answer to this question I use a qualitative and quantitative method. The qualitative method is applied in connection with different interviews. The quantitative method is used to analyze different answers given from those who are interviewed. I also use the deductive method due to my interest of studying how reality can relate to the theories with the choice of the subject.Moreover, this thesis is structured by three main perspectives; company, customers and techniques.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

Jag har gjort ett läromedel för årskurs 1-3 som kan användas i undervisningen om livsfrågor. Syftet med läromedlet är att olika livsfrågor ska kunna bearbetas på ett konkret och elevnära sätt som väcker intresse för ämnet. Läromedlet ska stimulera elever och lärare till dialog där olika erfarenheter och tankar möts för att utveckla en förståelse för oliktänkande. Till läromedlet har jag skrivit en lärarhandledning som riktar sig till lärare som stöd i undervisningen. Lärarhandledningen beskriver läromedlet ingående och ger förslag på hur läraren kan arbeta med materialet.