Denna rapport är en del av examensarbetet i utbildningen Kemiteknik med inriktning mot miljökemi och bioteknik. Uppdraget har varit att dels utreda orsakerna bakom problematiken med att svavelväte uppstår vid neutralisering av sköljvatten hos Sapa Profiler AB samt vid lagring av slam på Eka Chemicals AB och att hitta förslag till åtgärder. Detta har främst gjorts genom experiment. Det som undersökts är om det är bakterier som orsakar problematiken i slammet, deras förmåga till anaerob och aerob tillväxt, möjlighet till nitratreduktion, hur vattenhalten påverkar deras förmåga att överleva i slammet, hur Enzym Clean påverkar dem, hur bakterierna reagerar på olika temperaturer, deras morfologi och gramegenskaper samt hur deras kolonier ser ut. Vattenhalt, sulfathalt samt glukonathalt i slammet har också undersökts.

Bakteriella patogener i livsmedel är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos människa och djur världen över, därför är tillverkning av säkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagsläget används oftast odling på selektiva substrat av bakterier för att påvisa patogener och tidsåtgången kan vara upp till en vecka. En molekylärbiologisk metod som kan minska tidsåtgången är microarrays, där detekteras målorganismen på DNA- eller RNA-nivå. Enkelsträngade oligonukleotider, så kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat, hybridiseras. Sonderna designas så att de är specifika för de bakterier som ska påvisas och fästs i mikroformat på en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder. Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via polymeraskedjereaktion. Templaten färgas in för att en scanner ska kunna avläsa resultaten av vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och därmed påvisa bakteriella patogener. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur microarrays kan användas för att detektera bakteriella patogener i livsmedel och om tidsåtgången kan minskas.

Somliga sjukdomstillstånd medför svårigheter att inta föda oralt. Ett alternativ till administrering av föda är nasogastrisk sond. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva komplikationer som resulterar i ett behov av omvårdnadsåtgärder vid användanden av nasogastrisk sond. Litteratursökningen resulterade i 23 artiklar, vilka analyserades och gav upphov till följande sex kategorier: Malnutrition: Diarré och kräkning: Aspiration av gastrointestinalt innehåll: Felpositionering och ocklusion av sonden: Trycksår och smärta samt Patogena bakterier i oropharynx. Resultatet visade att många patienter med nasogastrisk sond inte fick sina energi- och proteinbehov tillgodosedda.

Under senare år har vi fått allt större problem med antibiotikaresistens bland bakterier. Dessa problem är delvis en oundviklig följd av användandet av antibiotika. De förvärras dock kraftigt av det faktum att vi använder antibiotika i en långt större omfattning än vad som kan anses nödvändigt. Detta överanvändande beror till stor del på det faktum att behandling med antibiotika i många fall är en förmånlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en låg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, där det som är rationellt för den enskilde skiljer sig från det som är rationellt för samhället som helhet.

I och med övergödningsproblematiken i Östersjön och Sveriges åtaganden i samband med Baltic Sea Action Plan kommer det i framtiden ställas högre krav på rening av kväve från de större avloppsreningsverken i Sverige.Anammox är processen där ammonium oxideras till kvävgas med nitrit som elektonacceptor. Anammox har under den senare tiden implementerats för rejektvattenbehandling i avloppsreningsverk runt om i världen.  När anammox används för att rena ammonium krävs att ca hälften av inkommande ammonium oxideras till nitrit genom nitritation. Detta steg utförs av ammoniakoxiderande bakterier (AOB) vilka kräver en aerob miljö. Den kombinerade processen med anammox och nitritation kallas deammonifikation. På Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö har en pilotstudie, i sammarbete med VA-teknik på Lunds Tekniska Högskola, startats för att undersöka potentialen i att implementera deammonifikation i huvudströmmen på reningsverket.

Verotoxinproducerande E. coli är en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos människa upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS är mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och människor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mängder bakterier i sin avföring.

Bakterier har utvecklat resistens mot antibiotika, vilket har blivit ett problem inom särskilda boenden för äldre, där ökad risk för smittspridningen finns. En minskad antibiotikaanvändning samt användning av antibiotika på rätt indikation, har visat sig bidra till att hålla resistensutvecklingen på en kontrollerbar nivå. Syftet var att beskriva behandlingen av infektioner vid 7 olika särskilda boenden i Piteå och Bodens kommun. Under 3 månader registrerade sjuksköterskan alla infektioner som krävde läkarkontakt. Utifrån resultatet utformades sedan en intervention i form av en utbildning för deltagande sjuksköterskor och läkare, för att få ökad följsamhet till gällande riktlinjer med avseende på antibiotikaförskrivningen.

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media.

Honung har en historia inom sårvård som går långt tillbaka i tiden. Idag används honung både inom veterinär- och humanmedicinsk vård. Den honung som används är framförallt Manukahonung från växten Leptospermum scoparium i Nya Zeeland. Honung anses ha ett flertal positiva effekter på sårläkning och här fokuseras på tre av dem: antibakteriell effekt, påskyndad sårläkning samt antiinflammatorisk effekt. Syftet med denna litteraturöversikt är att se vad det finns för vetenskaplig grund till Manukahonungs påstådda effekter och för att få en uppfattning om användbarheten inom veterinärmedicinsk sårvård för hund och katt. Den allmänna uppfattningen är att den antibakteriella effekten hos Manukahonung är bekräftad då flertalet studier har visat detta, även på Multiresistenta bakterier.

I Sverige drabbas årligen många mjölkkor av mastit, vilket medför stor kostnader för lantbrukaren och lidande för kon. Genom att först välja ut vilka kor som är intressanta för provtagning och framodling av bakterier i mjölken kan man senare upprätta en mjölkordningslista och på så vis förebygga mastiter. Målet med detta examensarbete är att öka kunskapen om olika mastitbakterier och hur man själv kan förebygga sjukdomsfall av mastit. I litteraturstudien har fakta sammanställts om de olika bakterierna, hur de tar sig in i juvret och hur de kan förebyggas. För var bakterie anges även en lista med konkreta åtgärder och vad man bör göra då kon har insjuknat. Provtagningen har skett på gården Lillegård som har problem med många sjukdomsfall av mastit. Under två tillfällen har utvalda kor från Lillegård CMT-testats och vid behov togs mjölkprov för framodling av bakterier.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Flera olika arter av mjölksyrabakterier som ingår i släktena Lactobacillus och Bifidobacterium har hittats hos bin och i deras honung. Idag finns ingen effektiv metod för identifiering av bakterierna. Syftet med detta projekt är att utveckla en metod för snabb identifiering genom att hitta lämpliga primers till olika mjölksyrabakterier och därmed få fram en Polymeraskedjereaktion (PCR) metod. Ribosomal ribonukleinsyra (rRNA) generna eller 16S-23S rRNA intergenic spacer region (ISR) används ofta vid design av primers, som därefter används i PCR för att identifiera olika bakterier. Deoxiribonukleinsyra (DNA) visualiseras i agarosgelen med hjälp av SYBRgreen I som fluorescens på ultraviolett (UV)-ljusbord.

Livsformerna på jorden delas systematiskt in i de tre domänerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer är de mikroorganismer som lever i extrema miljöer såsom hetvattenkällor, sjöar med hög salthalt och i miljöer med extrema pH-värden. De kan existera i miljöer där inga andra organismer överlever men förekommer även rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i människans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Den här studien genomfördes i Borlänge kommun på uppdrag av miljökontoret kommunen. Syftet med studien var att kontrollera kvaliteten på is och dryck från livsmedelsverksamheter ur ett mikrobiologiskt perspektiv. Det har tidigare genomförts liknande studier i andra kom-muner och de studier som författaren granskat har visat att en stor del av is från ismaskiner och vatten från dispensers och barpistoler inte är av tillfredsställande kvalitet. Därför var det intressant att undersöka hur den mikrobiologiska kvaliteten på is och dryck var i Borlänge kommun. För att undersöka detta togs det prover på is från ismaskiner och på vatten, kolsyrat vatten samt läsk från dispensers och barpistoler. Analyser av proverna gjordes av ALcontrol i Karl-stad och den analysmetod som användes var DVM002 som är ett mikrobiologiskt normalpa-ket som används för mikrobiologisk normalkontroll hos användare.