SANT - särskilda boendens ANTibiotikaanvändning
sammanställning av en pilotstudie
Bakterier har utvecklat resistens mot antibiotika, vilket har blivit ett problem inom särskilda boenden för äldre, där ökad risk för smittspridningen finns. En minskad antibiotikaanvändning samt användning av antibiotika på rätt indikation, har visat sig bidra till att hålla resistensutvecklingen på en kontrollerbar nivå. Syftet var att beskriva behandlingen av infektioner vid 7 olika särskilda boenden i Piteå och Bodens kommun. Under 3 månader registrerade sjuksköterskan alla infektioner som krävde läkarkontakt. Utifrån resultatet utformades sedan en intervention i form av en utbildning för deltagande sjuksköterskor och läkare, för att få ökad följsamhet till gällande riktlinjer med avseende på antibiotikaförskrivningen. Efter interventionen upprepades registreringen. Nedre urinvägsinfektion var den vanligaste diagnosen. Innan interventionen klassificerades nästan hälften av behandlingen av nedre urinvägsinfektioner som inkorrekt. Hos kvinnor var behandlingstiden lång (7-10 dagar), men efter interventionen hade andelen 5-dagarskurer ökat. Vanligast förekommande antibiotika var penicilliner, trimetoprim och kinoloner. Efter interventionen minskade kinolonanvändning. Nitrofurantoin-användningen var låg, men en viss ökning kunde ses efter interventionen. Efter interventionen följde behandlingen i större utsträckning gällande rekommendationer.