Marknadsstrukturen för djursjukvården har förändrats på grund av de riskkapitalbolag som sedan slutet av 2011 började visa starkt intresse och köpte upp ca 85 djursjukhus och djurkliniker runtom i Sverige. Från att ha varit kraftigt decentraliserad har nu djursjukvården på kort tid omstrukturerats till några få stora koncerner som till stor del dominerar branschen. Med detta som bakgrund är det högst aktuellt att skapa en förståelse för vad ägarförändringen och omstruktureringen i den svenska privatdjursjukvårdsbranschen har medfört för effekter på personalens arbetsmiljö i de riskkapitaluppköpta företagen. Tidigare forskning har visat att företagsuppköp har effekter för personalens arbetsmiljö. De effekter som studeras är personalens upplevelse av arbetsuppgifter, arbetsbelastning, engagemang, arbetsplatsbyte, rekrytering och uppsägning efter riskkapitalbolagens uppköp.

Översvämningar förekommer regelbundet på stora delar av jordklotet. Utgående från de klimatförändringar vi ser idag med, bland annat, kraftigare och intensivare nederbörd är det troligt att det blir fler och större översvämningar framöver. Områden som inte tidigare varit översvämmade kan komma att bli översvämmande. Varje land eller område med regelbundna översvämningar har någon form av varningssystem. Översikter över olika typer av system för att varna för översvämningar är svåra att finna. Syftet med denna uppsats är att:Undersöka viktiga principer för effektiva varningssystem för översvämningar som orsakas av kraftig nederbörd och/eller vårflöden.Skapa en systematisk och strukturerad sammanställning över nuvarande system för att varna för översvämningar orsakade av kraftig nederbörd och/eller vårflöden.Ge praktiska exempel på några svenska kommuners system för att varna för översvämningar. Litteratur- och internetsökningar kring varningssystem för översvämningar samt intervjuer med ?översvämningsansvariga? i Ödeshög och Vetlanda kommuner utgör grunden för informationen i denna uppsats. Exempel på olika typer av varningssystem för översvämningar presenteras.

Globalisering är ett ord på allas läppar och i globaliseringens spår följer ett behov av globala ledare. En global ledare är en person som behärskar förmågan att hantera personal av olika nationaliteter, kulturer och team som befinner sig i olika världsdelar.Sony Ericsson, ett "joint venture" företag i mobiltelefonbranschen, tog kontakt med pedagogiska institutionen på Lunds Universitet för att få utomståendes syn på globalt ledarskap. Inom detta område har vi valt att fokusera på "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frågor och hur detta kan leda till organisatoriskt lärande.Vår undersökning har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av ledare på olika nivåer som alla har konfronterats med utmaningen att leda team i en global organisation.Alla har svårt för att finna den gemensamma värderingen för vad som krävs av globala ledare inom Sony Ericsson. De saknar ett verktyg för "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frågor. Även HR avdelningen vill ha gemensamma värderingar när det gäller vad som krävs av globala ledare.

För att förbättra sitt miljöarbete och samtidigt ge sig själva en konkurrensfördel eller för att undvika konkurrensnackdelar väljer allt fler företag att införa ett miljöledningssystem. De flesta organisationer väljer att införa ett system som certifieras enligt tredje part för att dra mesta möjliga nytta av det. Det vanligaste och mest accepterade av dessa certifierbara system är ISO 14001 och det är konstruerat så att alla företag skall kunna använda det, oavsett verksamhetsområde eller storlek. Avsikten med denna rapport är att undersöka om ISO 14001 alltid är applicerbart. För att genomföra detta görs en fallstudie vid Coca-Cola Drycker Sverige AB, som ingår i den multinationella koncernen The Coca-Cola Company.

Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut präglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det är något som slår särskilt hårt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strävan att bibehålla förmågebredd och djup ingås multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte. Europaforskaren Tomas Valasek har från ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktäristikum för framgångsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte är att undersöka om dessa framgångsfaktorer kan appliceras även på en lägre analytisk nivå som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. Framgångsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den här studien definieras genom att sätta dem i relation till rådande forskningsläge.  Analysen bygger på att sätta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgång kan förstås och förklaras utifrån Valaseks teori.

Bakgrund: Sedan den första januari år 2005 ska alla svenska börsnoterade koncerner till följd av EU-lagstiftning följa de internationella redovisningsreglerna IAS/IFRS. En av de redovisningsstandarder som finns i IFRS är IFRS 3 Business combinations som behandlar rörelseförvärv. Övergången till IFRS har lett till att det ställs högre krav på den information som företagen lämnar i samband med sina årsredovisningar jämfört med tidigare regler.Syfte: Att studera om det har skett en förbättring 2012 jämfört med 2006 av de upplysningar som ska lämnas enligt IFRS 3 av företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vidare se om det finns något samband mellan upplysningsgrad och storlek på företagen.Metod: En kvantitativ metod har tillämpats där sekundärdata har samlats in från årsredovisningar för år 2006 och år 2012. Tre separata Chi2-test har sedan utförts för att se om det finns något samband.Empiri: Empirin visar att det har skett en viss förbättring mellan år 2006 och 2012, detta kan dock inte styrkas med Chi2-testet.

Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? Syfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet.

I en globaliserad värld, där multinationella företag uppkommer dagligen, blir det allt viktigare för företag att vara sociala medborgare. Den ökande globaliseringen, samt ett utvecklat informationssamhälle, medför att företag blivit alltmer transparenta för omvärlden. Forskning har visat att företags sociala ansvar, kommer att ha ännu större inverkan på verksamheten i framtiden. Därmed är det viktigt att företag har väl fungerande rutiner, för hur de skall hantera den här typen av arbete. I nuläget använder sig många organisationer av CSR som ett slags skydd mot allmänhetens missnöje, och utnyttjar inte konceptet till dess fulla potential.

Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vår undersökning är agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar.

Den 1 januari 2005 trädde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade koncerner ska upprätta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som är den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det väsentliga med denna standard är att den tillåter värdering till verkligt värde i balansräkningen. Värderingen kan ske genom huvudregeln, den så kallade ortsprismetoden, där fastigheten jämförs med liknande objekt som avyttrats.

I ett alltmer internationaliserat samhälle är företagens betydelse såsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig därför i koncerner med bolag verksamma i flera länder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnå neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsättningar tillåta resultatutjämning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkänns dock endast företag där mottagaren av bidraget är skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige måste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rättens fördragsstadgade krav på fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rättsfall underkänt medlemsländernas lagstiftning angående gränsöverskridande förlustutjämning såsom oförenlig med EU-rätten.

Uppsatsen behandlar ämnet utlandsetablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer på sex svenska företag som är etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan använda sig av vid utlandsetablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gått till väga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jämföra de olika tillvägagångssätten med teorier kopplade till utlandsetablering.Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen värld där allt fler företag väljer att expandera utanför det egna landets gränser. Förenade Arabemiraten har i nuläget en av världens snabbast växande ekonomier samt en stor efterfrågan av västerländska produkter. Sverige tillhör de länder i Europa som har flest multinationella företag räknat per capita.Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten är företagens strävan efter geografisk närhet till kunderna, den höga tillväxten i landet samt landets höga efterfrågan av västerländska produkter och västerländskt tänkande.Val av etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system.

BakgrundDetaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister.

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.