Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget.Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering..

Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), som är företagens sociala samhällsansvar har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Den grundar sig på företagens frivilliga samhällsansvar och är indelat i tre ansvarsområden: ekonomisk, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Syftet med CSR är att företag ska driva sin verksamhet på ett långsiktigt hållbart sätt för att kunna uppnå det måste det finnas en optimal balans mellan de tre områdena.Ett omtalat begrepp inom CSR är hållbar utveckling, som definieras enligt (World Commission on Environment and Development, 1998:57) som en ? utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. I takt med att CSR blev allt viktigare ville företag redovisa sitt arbete och med tiden utvecklades en del riktlinjer för redovisning av CSR arbetet.

Civilekonomuppsats i fo?retagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomiho?gskolan vid Linne?universitetet, 2012.Titel: Familjefo?retags CSR arbete ? en underva?rderad fo?reteelse? Datum: 2012-05-29Fo?rfattare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjo? Collin och Jenny AhlbergInledning: CSR har blivit ett omtalat a?mne kring forskning och fra?mst kring sto?rre bo?rsnoterade fo?retag. Sma? och medelstora fo?retags relation till CSR har a?ven fa?tt en allt sto?rre del i forskningen, da?remot har inte familjefo?retags CSR arbete fa?tt lika stor del.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett vida diskuterat ämne inom företagslitteratur. Denna diskussion har resulterat i att begreppet är väldigt brett, vilket försvårar arbetet för företag att definiera, samt förstå innebörden av CSR. Vidare upplever multinationella företag (MNF) i dagens affärssamhälle mycket externa påtryckningar från diverse intressenter - att aktivt arbeta med CSR inom deras verksamhet. Dessa påtryckningar varierar även geografiskt i världen eftersom det existerar kulturella skillnader, som exempelvis värderingar och förväntningar, vilket ytterligare försvårar arbetet för multinationella företag. Därför har denna rapport fått syftet med att undersöka hur MNF möter dessa påtryckningar och hur de kan utforma en strategi ? för att utveckla en styrning som hanterar geografiska skillnader.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

Syftet med denna uppsats var inledningsvis att redogöra för de allmängiltiga internprissättningsmetoderna, motiven bakom dessa och undersöka vilka som används av svenska multinationella koncerner. Avsikten var vidare att beskriva de kommande dokumentationskraven avseende internprissättning samt dess förväntade inverkan på efterlevnaden av armlängdsprincipen och företagens strategi för koncernintern handel. Resultatet visade att interhandel främst skedde med varor, men i viss mån även tjänster, varumärken och patent. Merparten av de tillfrågade använde sig företrädesvis av metoden rådande marknadsprissättning, dock förkom också uppskattat marknadspris, självkostnad samt självkostnad plus vinstpålägg. Hälften av de tillfrågade koncernerna var medvetna om den föreslagna förändringen av dokumentationskraven vid intern handel.