Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor, inom hemsjukvården, uppfattar sin egen kompetens och sitt behov av stöd i relation till sina arbetsuppgifter. Metoden är en enkätstudie. Enkäten förmedlades via e-post. Urvalet utgjordes av 131 sjuksköterskor inom hemsjukvården i en större stad i Mellansverige, varav 15 av sjuksköterskorna deltog i studien. Resultatet visar att den egenuppfattade kompetensen hos deltagarna var hög och majoriteten av de sjuksköterskor som medverkade känner sig trygga i att arbeta självständigt och att utföra sitt uppdrag som sjuksköterska inom hemsjukvården.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Årligen avlider cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 % är i behov av palliativ vård. Den palliativa vården bedrevs tidigare till större del på sjukhus men forskning påvisar att fler idag önskar att dö i det egna hemmet. I takt med att befolkningen blir äldre ökar kraven på den palliativa vården. För att kunna ge palliativa patienter omvårdnad av god kvalitet är det viktigt att sjuksköterskan innehar fördjupad kunskap kring arbetets innebörd. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra palliativ omvårdnad i hemmet.

This thesis has been made in cooperation with the forestry machinery producerEco-Log in Söderhamn. The focus of the thesis has been to find a cheaper wayto open the large engine hood of the company?s harvesters. The goal was tofind a solution that could increase the value for the customers by being saferand simpler to use, or, at the least, keep these values at an equal level comparedto the previous solution.In order to make it possible to CE-mark the new solution, it was importantMachinery Directive that came into effect from the beginning of 2010.To begin with, a specification of requirements was set up. Thereafter, anumber of different basic concepts was retrieved and evaluated.

Mångbesökare är ett begrepp som används för att beskriva patienter som söker vård ofta inom både primärvård och akutsjukvård. Begreppet mångbesökare är ofta negativt laddat på grund av sjukvårdspersonalens och medias förutfattade meningar där mångbesökarna beskrivs som patienter som söker vården i onödan, det vill säga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mångbesökarna och problemet med att gruppen söker många olika vårdgivare. Syftet med studien är att beskriva vad som kännetecknar patienter vilka betraktas som mångbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien är en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber.

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/ämnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, Åtgärd Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka förändringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde läraren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bättre. Fyra frågeställningar användes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjälpmedel kan man använda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur påverkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och läraren göra för att ge rätt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lång väntetiden är innan en utredning görs och en diagnos ställs?? Metod: Den metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med två lärare och två specialpedagoger på grundskolan. Ett frågeformulär har använts, anpassat till de båda lärarkategorierna, men utrymme har lämnats för förtydligande och följdfrågor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister råder i skolan vad gäller utredning och åtgärder, men även att lärare saknar kunskap om hur de ska upptäcka och underlätta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbättra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lärarna, kortare väntetid för utredning, adekvata åtgärder, samt ett specialpedagogiskt team på skolorna som även kan handleda personalen. Då kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, även för elever med särskilda behov som dyslexi..

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual.Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

Allt fler människor med palliativ diagnos väljer att avsluta sitt liv hemma. För att kunna ge god palliativ vård i hemmet med helhetsperspektiv krävs det teamarbete i ett mångprofessionellt arbetslag. Den palliativa hemsjukvården skall vara centrerad runt patientens och familjens behov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom intervjuer med sju distriktssköterskor från sju vårdcentraler i norra Sverige.

Palliativ vård innebär vård i livets slut när det inte längre finns några medicinska behandlingar för sjukdomen. Vården kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss på upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vård, utifrån ett närståendeperspektiv. Vård i livets slut i hemmet kan innebära en stor förändring för hela familjen. Närståendes livsvärld förändras när en familjemedlem blir sjuk.

This thesis is ordered by Peab Sweden AB Regional Jönköping and concerns of warranty inspections.The intention is to work out a basis, which show the most common complaints is the warranty inspections, and make a small analysis on what causes them to be. The report also presents possible solutions to prevent the occurrence of defects. It also covers the issue of how the client looks at Peabs way to overcome the objections of warranty inspections. The report has the following issues:?What are the most common errors observed during the warranty inspection??What are the causes of complaints??What can be done to reduce the number of complaints??How the customer thinks that the complaints be addressed?Twenty-five Guarantee survey records from the projects Peab has done in recent years has been the starting point for the investigation.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa neuropsykiatriska utredningar utifrån ett klientperspektiv. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex informanter som har genomgått en neuropsykiatrisk utredning. Avsikten med studien var att få en djupare och tydligare kunskap om klienternas upplevelse av att genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Våra frågeställningar har belysts utifrån tre teman förväntningar, upplevelse och bemötande. Resultatet visade att det finns flera aspekter i utredningen som har upplevts som problematiska utifrån ett klientperspektiv, men också aspekter utanför utredningen som upplevts som bekymmersamma utifrån klienternas utsagor.

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vägleder människor som har fått en skada eller sjukdomsom påverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) är av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vård. I ett teamarbete är det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. Förutsättningar för ett bra samarbetemellan professioner är förståelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmåga att kommunicera med andra.

Bakgrund Hypermobilitet är ett tillstånd definierat av att en individs synovialleder har större rörelseomfång än det normala. Tillståndet har en prevalens på 5% hos vuxna kaukasier och bedöms vanligen med Beighton Score. Tillstånd med hypermobilitet finns både primärt som hypermobilitetsyndrom och sekundärt tillsammans med annan diagnos som exempelvis reumatologisk sjukdom. Behandlingen skall inriktas på information, träning av proprioception och ledstabilitet. Endast en RCT-studie finns gjord på behandling vid hypermobilitet.

We have completed our investigation on a LSS organization located in Västra Götalandsregionen. This organization has four leaders who has responsibility for multiple devices but do not have any physical contact daily. We have seen that organizations constantly living in some kind of change, which means that organizations are becoming more decentralized. This decentralization affects leaders' way of working in the organization, because the employees are geographically dispersed in the municipality. Our survey shows that the physical meetings between managers and employees are an important factor in creating a motivated team.