Sök:

Sökresultat:

1570 Uppsatser om Multimodal dialog - Sida 27 av 105

I dialog med tid och rum : Anföring, interpunktion och interjektioner i en kommenterad översättning av Yasutaka Tsutsuis ungdomsroman ??????? (Toki wo kakeru shoujo)

Den här uppsatsen består av en översättning från japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen..

Lärarkompetenser-En studie av gymnasieelevers värderingar av språklärarkompetenser vid en gymnasieskola

Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör..

Vem är Hugo L? : En analys av fiktion och verklighet i Stina Aronsons (pseud. Mimmi Palm) Feberboken - stoffet till en roman

Denna uppsats behandlar Stina Aronsons Feberboken - stoffet till en roman (1931) i syftet att ifrågasätta verkets status som självbiografiskt dokument. Uppsatsen innehåller en komparativ analys av karaktären Hugos brevutdrag i Feberboken och de autentiska brev från Artur Lundkvist som står som förlaga till den fiktiva brevkorrespondensen. Analysen resulterar i att tidigare forsknings jämställande av Hugo och den verklige personen Artur Lundkvist framstår felaktig, och slutdiskussionen rymmer en dialog med representanter för den vedertagna läsningen av verket. .

Vem säger vad till vem? -lärarinitierade samtal i klassrummet-

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läraren i praktiken använder samtalet i undervisningen och vår utgångspunkt läggs i de klassrumssamtal som initieras av läraren. För att uppnå syftet har vi valt att ställa oss frågor där vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll läraren tar i samtalet samt om det ställs autentiska eller icke-autentiska frågor och hur elevernas svar används för att skapa vidare samtal. För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av observationer där vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar på att läraren tar en tydlig ledarroll där denne innehar rätten att initiera ämnen och att leda samtalet och därmed också fördela ordet mellan eleverna. Vi har även funnit att de frågor läraren ställer till största del är av icke-autentisk karaktär..

Studiemotivation på omvårdnadsprogrammet

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Strandskydd: ett skydd för framtida intressen - eller ett hot mot glesbygdens utveckling

Syftet med denna uppsats är att redogöra för gällande rätt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras också ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstår vid tillämpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar på dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda länsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs också Naturvårdverkets rapport "Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna", samt svaren från ett flertal av Naturvårdsverkets remissinstanser.

Sjukgymnastisk behandling vid kronisk akillestendinopati - Vad finns det för evidens?: En litteraturstudie

Trots akillessenans storlek och styrka är skador i senan relativt vanligt förekommande. Kliniska symptom vid akillestendinopati är smärta, framförallt vid belastning, svullnad diffust eller lokaliserat i och runt akillessenan. Akillestendinopati kan behandlas konservativt och operativt. Idag används vanligen träning, i synnerhet excentrisk träning, som rutinbehandling vid rehabilitering av akillessenproblematik. Därutöver har nya konservativa behandlingsmetoder tillkommit och fått allt större spridning.

Selma Lagerlöf ? litterär mecenat och förmedlare av dialog : Gestaltning av läsarbreven och analys av författarfunktionen

At Kungliga Biblioteket in Stockholm you can find over 40 000 letters sent to Selma Lagerlöf. Many of her readers wrote and asked for her help, and the letters show that she helped a lot of people with money as well as with writing advice. People from all over the world asked her for money to be able to study, to finish their written works, or just to get through the day. Others want her to read their texts and poems, because they wish to hear her opinion or wonder if she can put in a good word for them at some publisher. This essay illuminates the question why so many people had this confidence in Selma Lagerlöf.

Fröken Rar : en servis i hemmiljö

Syftet med den här uppsatsen är att återge en designprocess. Målet med examensarbetet har varit att skapa en kaffeservis utifrån Höganäs Keramiks formspråk och användarnas behov. Användarna är personer som startar eget hem och familj.Till grund för designprocessen har användarstudier i form av enkätundersökning, observation och dialog legat.Genom ITK (Identity Tool Kit) och formanalys har jag tagit fram kärnan i Höganäs Keramik och dess formspråk och satt ramar och koncept för projektarbetet. Konceptet Tradition kommer av Höganäs Keramiks hantverkstradition men också av den varma, mysiga och hemtrevliga stämningen kring den långa svenska fikatraditionen.Resultatet blev en kaffeservis inom konceptet Tradition bestående av stor och liten kopp med fat, assiett, kaffe-/tekanna, mjölkkanna, sockerskål och serveringsfat..

Elevinflytande i undervisningen: ett utvecklingsarbete i
skolår nio

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka elevernas åsikter om vår definition av elevinflytande samt att se hur eleverna uppfattade ett specifikt arbetssätt med avseende på elevinflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Luleå kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och åtta pojkar. De mätinstrument vi använde oss av i undersökningen var observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att eleverna verkade tycka att det var roligt att själva välja arbetssätt, tidsåtgång och sätt att kontrollera kunskaperna på.

Dialog, information eller samtal?

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Regementsgatan som del i landskapet : en diskussion om sociala följder av ny bebyggelse i anslutning till Slottsparken

Täthet, blandning och social bärkraft är kriterier som idag förespråkas på flera håll inom samhällsplaneringen. I stadsomvandlingsprojekt uppkommer många gånger intressekonflikter mellan bebyggelse och grönområden. Grönområdens positiva hälsoaspekter såväl som dess egenvärden är inom planeringen svåra att resonera bort såväl kompromissa kring. Det är lätt att de värden som framförs antingen accepteras eller åsidosätts helt med hänsyn till att omvandlingen i alla fall leder till ett tillskott av bebyggelse. För att kunna bidra till en dialog behövs fler kort på bordet.

Beslutsfattande vid omvårdnad av döende patient ? dialogens betydelse

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan : En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Nähä, inte i hela världen!?: en studie av samlarkort och värdegrundssamtal med barn

Syftet med denna studie var att ta reda på om man kan använda samlarkort på ett positivt sätt i värdegrundssamtal med barn. Undersökningen baserades på ostrukturerade observationer, med hjälp av videokamera. Den observerade barngruppen bestod av sju pojkar i en förskoleklass. Studien visade att de samlarkort som barnen använder har olika betydelser. Varje kort, oavsett fabrikat, i barnens samling berättar en egen saga.

<- Föregående sida 27 Nästa sida ->