Earlier research has shown that generational differences between younger-supervisors and older-workers may cause tensions that lead to team ineffectiveness. There is however still a lack of research in this area. This thesis presents possible tensions that might occur between a younger supervisor and an older worker due to their age and generational affiliation, and how these tensions affect the team dynamics. The empirical data collection was limited to the boundaries of the dental care industry where these generational/age differences between younger supervisor and older worker are common. The thesis looks at the tensions from a qualitative perspective and data was collected in the form of in-depth interviews with selected dentists and nurses.

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.

SAMMANFATTNING Problem: Det finns många tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnå lönsamhet. I dag krävs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sätts på prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer föränderliga omgivningen krävs det att organisationerna är öppna för nya tankesätt. Det pågår en övergång från traditionella organisationer till processorienterade organisationer.

Varför stannar många skolor vid en yttre organisation i team medan utvecklingen av dess inre arbete går betydligt långsammare. Utifrån en fallstudie på en F-9 skola undersöks lärares och skolledares föreställningar om de hinder och möjligheter som finns för att kunna utvecklas till väl fungerande team. Vem eller vad är det som hindrar?.

Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsterapi ocharbetsterapeutiska åtgärder inom palliativ vård.Åtta arbetsterapeuter verksamma i palliativa team deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Betydelsen av att arbeta klientcentrerat, betydelsen av att arbeta med framförhållning då tiden är begränsad, att möjliggöra aktivitet och lindra symtom samt betydelsen av en bra teamsamverkan och en tydlig yrkesroll.Resultatet visade att det är särskilt betydelsefullt att arbeta klientcentrerat med palliativa klienter då deras tid är dyrbar och på betydelsen av att arbeta med framförhållning och att vara förutseende på klienternas kommande behov för att undvika onödigt dröjsmål. Vidare visade resultatet att arbetsterapeuterna arbetar med ett terapeutiskt förhållningssätt och med terapeutiska strategier i syfte att skapa en god relation med klienter och anhöriga. Resultatet visade att arbetsterapeutiska åtgärder oftast är av kompensatorisk art i syfte att möjliggöra aktivitet och lindra symtom.

Organizational learning has become more and more important in the last decades as the environment in which organizations exist continues to change rapidly and unexpectedly. In order for organizational learning to happen, the individuals within the organization must learn. Just as different individuals possess different skills, each individual also has their own learning style. As the use of teamwork increases, so does the need for techniques to put high performing teams together and with organizational learning as one of the objectives the question is, how do we maximize learning, efficiency and performance in teams? This study uses a quantitative method to examine how teams, from a course at the Stockholm School of Economics, perform on the individual learning, team efficiency and team performance scale based on the individual learning styles within the team.

Bakgrund: När olika professioner inom hälso- och sjukvården ska mötas och samarbeta med patienten i centrum, kan det uppstå konflikter, vilket kan leda till att graden av god omvårdnad och att patientsäkerheten hotas. Tidigare forskning beskriver att teambuilding och kommunikation mellan de olika professionerna leder till optimal samverkan i team, vilket stärker patientsäkerheten. Syfte: Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att samverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim och Lundman (2004) manifesta innehållsanalys.

Jag har i denna uppsats genomfört de empiriska studierna vid AstraZeneca i Lund. Personerna som intervjuades arbetade i olika former av virtuella team, med kollegor såväl inom Sverige som utomlands. Genom den snabba tekniska utvecklingen under senare år har det uppstått nya möjligheter för människor att kommunicera med kollegor som är fysiskt placerade utanför det lokala kontoret. Samtidigt är många företag verksamma på global basis i likhet med det undersökta företaget AstraZeneca. I mitt uppsatsarbete har jag haft för avsikt att undersöka vilka faktorer som är särskilt betydelsefulla för att få ett väl kommunicerande och fungerande virtuellt team.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera de val av belöningssystem för anställda som arbetar i team, som har gjorts vid SEB. Analysen bygger på material inhämtat genom intervjuer med chefer och anställda vid tre olika avdelningar inom företaget. Samtidigt som vår analys, byggd på vårt val av teoretisk referensram, tycks peka på att valen av belöningssystem vid två av de tre undersökta avdelningarna skulle kunna ifrågasättas, har våra respondenter inte uttryckt någon önskan om att radikalt förändra dagens belöningssystem. Vi anser därför att såväl företag som forskare bör fundera över vad syftet med användandet av belöningssystem är. Beroende på om man anser att belöningssystem primärt är till för att teammedarbetarna ska känna sig nöjda och motiverade, eller att belöningssystem är till för att öka teamens effektivitet och produktivitet, kan slutsatserna om hur man bör belöna team se olika ut..

SAMMANFATTNING Problem: Det finns många tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnå lönsamhet. I dag krävs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sätts på prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer föränderliga omgivningen krävs det att organisationerna är öppna för nya tankesätt. Det pågår en övergång från traditionella organisationer till processorienterade organisationer.

I organisationer uppstår ofta populära begrepp, eller så kallade moden, som för tillfället anses vara det moderna och naturliga sättet att organisera på. Många företag har idag övergått från att arbeta individuellt till att arbeta i team, då det ofta ger indikation på att medarbetarens prestationer höjs. För att få teamen att fungera väl anses teambuilding viktigt då det, enligt många författare inom ämnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglädje och kvalité. För att få en djupare förståelse för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrädare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att få mer kunskap om ämnet.Uppsatsen syfte är att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stämmer överens med hur olika organisationer utformar team.

Team är en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benämningen team. På senare år förekommer även team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmärksammats inom vården. World Health Organization förespråkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrån olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster både för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta då en intervjustudie har genomförts i vården med syftet att undersöka de anställdas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda på teamets betydelse för lärandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar från skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vården.

The aim of the study was to look at the differences in groups in Karlskrona Kommun in comparison to a larger population of work-groups in Sweden. The instrument used was the Team Diagnostic Survey developed by Ruth Wageman, J. Richard Hackman and Erin Lehman (2005) in order to diagnose the strengths and weaknesses in work-groups, as well as explore the group?s behaviours and effectiveness. The results show that there was a significant difference between the Karlskrona Kommun groups and the larger population of Swedish groups in the following areas: stable, clarity, challenge, diversity, whole task, resources and availability..

Allt fler företag i dagens föränderliga värld betraktar väl fungerande arbetsteam som nödvändiga för att möta omvärldens alltmer skiftande krav. Ett effektivt team skapas dock inte över en natt. Vår avsikt med denna uppsats är att studera ett företag som förändrat arbetsprocesserna från individuellt till teambaserat arbetssätt och vårt syfte består i att lokalisera problem som uppkommit i organisationens strävan att skapa ett effektivt team. Genom en fallstudie av LRF Konsult AB i Luleå har vi efter genomförda intervjuer kommit fram till att det finns ett antal problem med att få teamarbetet att fungera. Det övergripande problemet består i att samarbetet i teamet inte fungerar tillfredställande.

I dagens globaliserade värld, har mångfaldsmanagement vuxit fram som en nödvändighet likväl ett verktyg för att nå konkurrensfördelar. Forskning tyder på att mångfald bidrar till fördelar som kreativitet och bättre problemlösning. Undersökningar talar för att heterogena team, medlemmar med olika bakgrunder, erfarenheter och kompetenser, presterar bättre i jämförelse med homogena team. För att ta tillvara på de positiva effekterna av mångfald vid teamarbete, behövs ett aktivt förhållningsätt till mångfald och mångfaldsklimat. Studien undersökte hur företag arbetar med den existerande mångfalden, och belyser sambandet mellan företags mångfaldsmanagement och sammansättning av team.