Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklÀrare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har pÄ elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har anvÀnts genom att fyra svensklÀrare pÄ högstadiet har intervjuats. DÀrefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lÀrarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar, vilka Àr:? Vad beskriver lÀrarna att de fokuserar pÄ i den skriftliga respons de ger till eleverna, pÄ vilket sÀtt ger de respons och varför?? Vilka effekter beskriver lÀrarna att deras skriftliga respons har pÄ elevernas skrivutveckling?? Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges pÄ sina skriftliga framstÀllningar?Resultatet visar att lÀrarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan mÄnga Är tillbaka i tiden, det har pÄvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter anvÀnder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill dÀrför uppmÀrksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan anvÀnda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hÀmtat inspiration frÄn Grundad teori eftersom det Àr en lÀmplig metod nÀr man vill söka ny kunskap.

Silva Sweden AB gav i uppdrag att ta fram en ny tumkompass för skolverksamhet. Orientering uppfattas av mÄnga barn som svÄrt och krÄngligt. För att höja intresset och göra det enklare vill man ge lÀrare och elever en tumkompass som Àr anpassad efter hur barn anvÀnder den. Traditionellt anvÀnds handkompasser i undervisningen. Dessa kompasser uppfyller inte de speciella krav barn stÀller, de Àr för stora, komplicerade och svÄra att förstÄ.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

Kommunikation Àr en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för bÄde lÀrare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lÀrare och elever fÄr en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur lÀraren i idrott och hÀlsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hÀlsa A. Studien Àmnar Àven belysa ett mindre delomrÄde, om det sker nÄgra eventuella förÀndringar i idrottslÀrarens verbala kommunikation beroende pÄ hur idrottslÀraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lÀrare som undervisar pÄ gymnasienivÄ i Àmnet idrott och hÀlsa A.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva idrottsundervisningen pÄ en skola i Nairobi, Kenya, samt att undersöka lÀrarnas pedagogiska och didaktiska arbetssÀtt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur resurser och det geografiska nÀromrÄdet utnyttjas i undervisningen samt att reflektera kring om det finns arbetssÀtt som Àr överförbara till svensk idrottsundervisning. FrÄgestÀllningarna speglar uppsatsens syfte och söker att besvara vilken typ av pedagogik och didaktiska arbetssÀtt som anvÀnds och hur medierande verktyg samt nÀromrÄdet utnyttjas vid idrottsundervisningen. Uppsatsen Àr en fallstudie med etnografisk inriktning. Vidare har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer anvÀnts som verktyg för att samla in data.Resultatet pÄvisar att pedagogerna pÄ skolan oftast anvÀnder sig av en auktoritÀr ledarstil men som i mindre grupperingar agerar mer dialogiskt gentemot eleverna.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som Àr integrerade. För dessa elever krÀvs ett annat tankesÀtt hos de verksamma lÀrarna. Eftersom Aspergers eleverna har svÄrigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna kÀnna sig inkluderade krÀvs det att lÀrarna i Idrott och HÀlsa tÀnker utefter dessa elever i sin planering.VÄrt huvudsyfte med studien Àr att studera hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte Àr att studera hur skolmiljön Àr anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lÀrarna ute pÄ skolorna bör arbeta pÄ vissa sÀtt för att elever med Aspergers syndrom skall kÀnna sig inkluderande.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan mÄnga Är tillbaka i tiden, det har pÄvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter anvÀnder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill dÀrför uppmÀrksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan anvÀnda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hÀmtat inspiration frÄn Grundad teori eftersom det Àr en lÀmplig metod nÀr man vill söka ny kunskap.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill sÀga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska anvÀndandet. UtifrÄn detta Àr mÄlet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhÀllet hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsÀtter ha i det nuvarande anvÀndandet av tekniken. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ hur stor roll bilden av det medialiserade samhÀllet spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrÄgor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig frÀmst i medialiseringsteorin och media literacy.

Bakgrund: Det finns fÄ studier pÄ instruktionsfilm som undervisningsmetod för praktiskamoment inom fysioterapeututbildning. De som gjorts visar att studenter upplever filmerna som en positiv hjÀlp i sina studier. Idag sker den praktiska undervisningen pÄ LTU:s fysioterapeutprogram traditionellt av en undervisande förelÀsare som visuellt och muntligt gÄr igenom de praktiska momenten. Syfte: Syftet med studien var att skapa instruktionsvideos för praktiska undersökningsmoment och beskriva fysioterapeutstudenters upplevelse av videon som komplement till ordinarie undervisning. Metod: Filmproduktionen planerades och utfördes i tre steg: förproduktion, produktion och efterproduktion.

Detta examensarbete skrevs under vÄren 2009. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att en informatör pÄ Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlÀnda barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vÀnder sig till LÀrarutbildningen Àr att han Àr intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgÄngspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som pÄ olika sÀtt berör nyanlÀnda barns situation i Sverige.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken kunskap som krÀvs för att undervisa barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa, samt vad lÀraren kan göra för att underlÀtta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frÄgorna hur, vad och varför stÄr i fokus, arbetet kommer ocksÄ att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vÄrt arbete.Alla intervjuade lÀrare har pÄpekat att vid undervisning av barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa Àr det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska fÄ sÄ bra skolgÄng som möjligt har det framkommit att det krÀvs en förstÄelse och kunskap om funktionshindret hos lÀraren.